Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

upprätthållas, även om uppfattningarna om vikten av detta kan variera
mellan olika forskare. I Sverige och dess specifi ka välfärdskontext utförs
det sociala arbetet till mycket stor del av just professionellt verksamma socionomer.
Å andra sidan utförs och påverkas det sociala arbetet sammantaget
av långt fl er yrkesgrupper och andra aktörer, inte minst när det gäller
politisk styrning, beslutsfattande och arbetsledning. Tänkbara avnämar-
och användargrupper är således klart fl er än bara socionomer.
Eftersom det fi nns så pass många tänkbara aspekter av relationerna
mellan forskning och det sociala arbetets praktikfält, så framstår inte heller
vår avsikt att studera forskningens praktikorientering respektive praktikernas
(läs socionomernas) forskningsorientering som en särskilt enkel
eller självklar uppgift. För det första kan det fi nnas delade meningar om
såväl i vilken utsträckning forskningen faktiskt ska ha en praktikorientering
som vad vi ska mena med en sådan. Forskningen i socialt arbete kan
t.ex. utveckla (eller tilldelas) långt bredare och mer komplexa socialpolitiska
och vetenskapliga anspråk än att enkom producera kunskap som
på ett eller annat sätt är relaterad till eller tillämpbar på olika former av
just socialt arbete. Av inte minst det material som vi här haft möjlighet
att granska framkommer att forskningen i ämnet har ett klart större destinationsområde.
För det andra är socionomernas sammanlagda forskningsorientering
inte bara en frukt av forskningen i ämnet socialt arbete.
Yrkesverksamma socionomer, i likhet med andra aktörer och intressenter i
socialt arbete, har ett klart större potentiellt upptagningsområde – man tar
rimligen också del av forskning i andra ämnen. Sådan kan handla både om
socialt arbete och kunskap om de samhällsstrukturer, sociala fenomen,
socialpolitiska verksamheter eller sociala problem som man som enskild
yrkesutövare uppfattar som relevant och intressant. Forskning för eller
om socialt arbete är med andra ord inte detsamma som forskning i socialt
arbete. Det är viktigt att betona att vi med vårt material inte kan svara på
frågan om vad som styr och påverkar praktikernas forskningsorientering.
Däremot har vi frågat de yrkesverksamma vad man tycker behöver göras
för att förbättra relationerna mellan forskning och praktik.
Det fi nns anledning att understryka att vi inte menar att forskningen
i socialt arbete enbart ska värdesättas eller bedömas utifrån hur den är
orienterad mot det sociala arbetets praktikfält eller de yrkesverksamma
socionomerna. Omvänt menar vi inte heller att forskningsorienteringen
hos de senare enkom ska bedömas i förhållande till forskningen i socialt
arbete. Vi kommer löpande att ventilera såväl dessa som andra typer av
utgångspunkter, begränsningar och metodmässiga överväganden. Inte
199