Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
trala dokument av typen ämnesbeskrivningar och sakkunnighetsutlåtande i samband med tjänstetillsättningar. En tredje variant är att studera kunskapsbildningens centrala produkter, dvs. avhandlingar, forskningsrapporter, vetenskapliga tidskriftsartiklar, uppsatser m.m. Utgångspunkten är då mer att fokusera på vad man faktiskt gör, inte vad man säger att man gör. En fjärde möjlighet är att mer närgånget studera de processer och den miljö inom vilken den akademiska kunskapen inom ett visst ämne växer fram. Dessa tillvägagångssätt utesluter knappast varandra – de kräver bara olika metoder och ger olika typ av information. Eftersom vi fokuserar vår uppmärksamhet på själva produkterna, har vi begränsade möjligheter att avgöra vilka omständigheter, mekanismer och sociala faktorer dessa är ett resultat av. Betoningen ligger således på det som man i vetenskapsstudier brukar benämna som kognitiva aspekter, inte de sociala. Däremot kommer vi avslutningsvis att göra några refl ektioner kring några faktorer som vi tror spelat en viss roll för de forskningsmönster som vi här kan identifi era. På särskilt en punkt haltar vårt dubbla uppsåt att belysa forskningen från två håll. På samma sätt som vi i enkätform har frågat yrkesverksamma socionomer om vilka uppfattningar man har om forskningen, skulle man kunna tänka sig att ställa likartade frågor till forskare om hur dessa ser på sin verksamhet i förhållande till det sociala arbetets praktik, dess villkor, organisationer och yrkesutövare. En sådan pendangstudie får dock anstå till ett senare tillfälle. Även beträffande frågan om hur forskningens avnämare betraktar och använder denna kan man tänka sig olika alternativa upplägg. Vår avgränsning till enbart socionomer är t.ex. inte helt självklar. Men den ligger av historiska, institutionella och legitimitetsmässiga skäl naturligtvis mycket nära till hands. Så är forskningsämnet, trots sin delvis omtvistade och komplexa tillblivelse, bland annat ett resultat av en strävan efter professionalisering av en speciell yrkesgrupp med benämningen socionomer. Professorsstolarna och forskarutbildningarna blev också institutionellt placerade på de gamla socialhögskolorna, vilket innebar en successiv transformering av dessa och en organisatorisk koppling mellan grundutbildning och forskningsverksamheten i det nya ämnet. Hur stark denna koppling de facto är vad gäller ämnesmässigt innehåll, kunskapssyn eller ontologisk förståelse av kunskapsområdet är måhända en empirisk fråga. Förutom den nödvändiga status och legitimitet som forskningsämnet måste erhålla och upprätthålla i den akademiska världen, så vilar dessutom en del av denna legitimitet på det som vi i vardagligt tal kallar för ”det sociala arbetets praktik”. Till detta praktikfält måste legitimiteten 198
upprätthållas, även om uppfattningarna om vikten av detta kan variera mellan olika forskare. I Sverige och dess specifi ka välfärdskontext utförs det sociala arbetet till mycket stor del av just professionellt verksamma socionomer. Å andra sidan utförs och påverkas det sociala arbetet sammantaget av långt fl er yrkesgrupper och andra aktörer, inte minst när det gäller politisk styrning, beslutsfattande och arbetsledning. Tänkbara avnämar- och användargrupper är således klart fl er än bara socionomer. Eftersom det fi nns så pass många tänkbara aspekter av relationerna mellan forskning och det sociala arbetets praktikfält, så framstår inte heller vår avsikt att studera forskningens praktikorientering respektive praktikernas (läs socionomernas) forskningsorientering som en särskilt enkel eller självklar uppgift. För det första kan det fi nnas delade meningar om såväl i vilken utsträckning forskningen faktiskt ska ha en praktikorientering som vad vi ska mena med en sådan. Forskningen i socialt arbete kan t.ex. utveckla (eller tilldelas) långt bredare och mer komplexa socialpolitiska och vetenskapliga anspråk än att enkom producera kunskap som på ett eller annat sätt är relaterad till eller tillämpbar på olika former av just socialt arbete. Av inte minst det material som vi här haft möjlighet att granska framkommer att forskningen i ämnet har ett klart större destinationsområde. För det andra är socionomernas sammanlagda forskningsorientering inte bara en frukt av forskningen i ämnet socialt arbete. Yrkesverksamma socionomer, i likhet med andra aktörer och intressenter i socialt arbete, har ett klart större potentiellt upptagningsområde – man tar rimligen också del av forskning i andra ämnen. Sådan kan handla både om socialt arbete och kunskap om de samhällsstrukturer, sociala fenomen, socialpolitiska verksamheter eller sociala problem som man som enskild yrkesutövare uppfattar som relevant och intressant. Forskning för eller om socialt arbete är med andra ord inte detsamma som forskning i socialt arbete. Det är viktigt att betona att vi med vårt material inte kan svara på frågan om vad som styr och påverkar praktikernas forskningsorientering. Däremot har vi frågat de yrkesverksamma vad man tycker behöver göras för att förbättra relationerna mellan forskning och praktik. Det fi nns anledning att understryka att vi inte menar att forskningen i socialt arbete enbart ska värdesättas eller bedömas utifrån hur den är orienterad mot det sociala arbetets praktikfält eller de yrkesverksamma socionomerna. Omvänt menar vi inte heller att forskningsorienteringen hos de senare enkom ska bedömas i förhållande till forskningen i socialt arbete. Vi kommer löpande att ventilera såväl dessa som andra typer av utgångspunkter, begränsningar och metodmässiga överväganden. Inte 199
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
trala dokument <strong>av</strong> typen ämnesbeskrivningar och sakkunnighetsutlåtande<br />
i samband med tjänstetillsättningar. <strong>En</strong> tredje variant är att studera kunskapsbildningens<br />
centrala produkter, dvs. <strong>av</strong>handlingar, forskningsrapporter,<br />
vetenskapliga tidskriftsartiklar, uppsatser m.m. Utgångspunkten är<br />
då mer att fokusera på vad man faktiskt gör, inte vad man säger att man<br />
gör. <strong>En</strong> fjärde möjlighet är att mer närgånget studera de processer och den<br />
miljö inom vilken den akademiska kunskapen inom ett visst ämne växer<br />
fram. Dessa tillvägagångssätt utesluter knappast varandra – de kräver<br />
bara olika metoder och ger olika typ <strong>av</strong> information. Eftersom vi fokuserar<br />
vår uppmärksamhet på själva produkterna, har vi begränsade möjligheter<br />
att <strong>av</strong>göra vilka omständigheter, mekanismer och sociala faktorer dessa<br />
är ett resultat <strong>av</strong>. Betoningen ligger således på det som man i vetenskapsstudier<br />
brukar benämna som kognitiva aspekter, inte de sociala. Däremot<br />
kommer vi <strong>av</strong>slutningsvis att göra några refl ektioner kring några faktorer<br />
som vi tror spelat en viss roll för de forskningsmönster som vi här kan<br />
identifi era. På särskilt en punkt haltar vårt dubbla uppsåt att belysa forskningen<br />
från två håll. På samma sätt som vi i enkätform har frågat yrkesverksamma<br />
socionomer om vilka uppfattningar man har om forskningen,<br />
skulle man kunna tänka sig att ställa likartade frågor till forskare om hur<br />
dessa ser på sin verksamhet i förhållande till det sociala <strong>arbete</strong>ts praktik,<br />
dess villkor, organisationer och yrkesutövare. <strong>En</strong> sådan pendangstudie får<br />
dock anstå till ett senare tillfälle.<br />
Även beträffande frågan om hur forskningens <strong>av</strong>nämare betraktar och<br />
använder denna kan man tänka sig olika alternativa upplägg. Vår <strong>av</strong>gränsning<br />
till enbart socionomer är t.ex. inte helt självklar. Men den ligger<br />
<strong>av</strong> historiska, institutionella och legitimitetsmässiga skäl naturligtvis<br />
mycket nära till hands. Så är forsknings<strong>ämnet</strong>, trots sin delvis omtvistade<br />
och komplexa tillblivelse, bland annat ett resultat <strong>av</strong> en strävan efter professionalisering<br />
<strong>av</strong> en speciell yrkesgrupp med benämningen socionomer.<br />
Professorsstolarna och forskarutbildningarna blev också institutionellt<br />
placerade på de gamla socialhögskolorna, vilket innebar en successiv<br />
transformering <strong>av</strong> dessa och en organisatorisk koppling mellan grundutbildning<br />
och forskningsverksamheten i det nya <strong>ämnet</strong>. Hur stark denna<br />
koppling de facto är vad gäller ämnesmässigt innehåll, kunskapssyn eller<br />
ontologisk förståelse <strong>av</strong> kunskapsområdet är måhända en empirisk fråga.<br />
Förutom den nödvändiga status och legitimitet som forsknings<strong>ämnet</strong><br />
måste erhålla och upprätthålla i den akademiska världen, så vilar dessutom<br />
en del <strong>av</strong> denna legitimitet på det som vi i vardagligt tal kallar för<br />
”det sociala <strong>arbete</strong>ts praktik”. Till detta praktikfält måste legitimiteten<br />
198
Change language