Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Hansson, B. (1997). ”Vetenskap och samhälle”. Tvärsnitt, nr. 2. Marx, K. (1969). Kapitalet. Första boken. Staffanstorp: Cavefors. Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2002). ”Vad är ett socialt problem?” i Meeuwisse, A. & Swärd, H., red (2002). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur. Månsson, S-A. (2001). Socionomen nr 3. Månsson, S-A. (2002). ”Att förstå sociala insatsers värde?” Kunskap, erfarenhet och intuition. FoU Skåne, Skriftserie 2002:2. Nygren, L. (2000). ”Har socialt arbete en teoretisk kärna?”I Meeuwisse, A., Sunesson, S. och Swärd, H., red (2000). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och kultur. Shils, E. Encyclopedia Brittannica. Skvoretz, J. (1998). ”Theoretical Models: Sociology’s Missing Links.” I Sica, A. (red), What is Social Theory? Oxford: Blackwell. Smelser, N. (1968). Essays in Sociological Explanation. Chicago: Chicago University Press. Sunesson, S. (2002). ”Sociala problem och samhällsbekymmer i historien.” I Meeuwisse, A. och Swärd, H., red (2002). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur. Tengvald, K. (2001). Socionomen nr 1 och 3. http://www.sos.se/ FULLTEXT/115/2001-115-1/2001-115-1.htm 196
Forskning i praktiken. Om den seniora forskningens innehåll och socionomers forskningsorientering Peter Dellgran Staffan Höjer 1. Inledning Vi ska i denna rapport lämna vårt bidrag till den aktuella utvärderingen genom att belysa forskningen i socialt arbete från två, om man så vill, motsatta håll. För det första är vår ambition att karakterisera och analysera innehållet i den seniora forskningsproduktionen med speciell uppmärksamhet på ämnesmässiga, metodologiska och teoretiska mönster. Syftet är att kartlägga vad böcker, rapporter och olika slag av vetenskapliga artiklar, skrivna av disputerade forskare i ämnet, handlar om och på vilka forskningsmetoder och teoretiska verktyg och traditioner de bygger. För det andra ska vi presentera några resultat från en enkät till ett stort antal yrkesverksamma socionomer om deras erfarenheter av, syn på och intresse för forskning. Detta innebär att vi bland annat avser att identifi era och undersöka forskningsproduktionens orientering mot det sociala arbetets praktik och, omvänt, socialarbetarnas orientering mot forskning och vetenskaplig kunskap. Innan vi beskriver det empiriska materialet och bearbetningen av detta ska vi ge några mer övergripande kommentarer kring vissa begränsningar vad gäller frågeställningar och material. Det fi nns framför allt anledning att särskilt kommentera vårt intresse av att ställa forskningens karaktär och inriktning i relation till potentiella avnämares och användares bedömningar av och relatering till denna forskning. Angreppssättet är nämligen inte självklart. När det först gäller kartläggning och analys av forskningens innehåll kan detta göras på olika sätt. Man kan t.ex. låta centrala och tongivande personer med formellt givet tolkningsföreträde (läs professorer) komma till tals och själva få beskriva sakernas tillstånd. Dessa ämnesföreträdare har rimligtvis en bra överblick över sitt ämne. Å andra sidan riskerar man då också att få ett visst inslag av diskursiva, normativa och viljemässiga utsagor (som ju kan vara en poäng i sig). Ett annat sätt är att granska cen- 197
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
Hansson, B. (1997). ”Vetenskap och samhälle”. Tvärsnitt, nr. 2.<br />
Marx, K. (1969). Kapitalet. Första boken. Staffanstorp: C<strong>av</strong>efors.<br />
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2002). ”Vad är ett socialt problem?” i Meeuwisse,<br />
A. & Swärd, H., red (2002). Perspektiv på sociala problem. Stockholm:<br />
Natur och kultur.<br />
Månsson, S-A. (2001). Socionomen nr 3.<br />
Månsson, S-A. (2002). ”Att förstå sociala insatsers värde?” Kunskap, erfarenhet<br />
och intuition. FoU Skåne, Skriftserie 2002:2.<br />
Nygren, L. (2000). ”Har socialt <strong>arbete</strong> en teoretisk kärna?”I Meeuwisse,<br />
A., Sunesson, S. och Swärd, H., red (2000). <strong>Socialt</strong> <strong>arbete</strong>. <strong>En</strong> grundbok.<br />
Stockholm: Natur och kultur.<br />
Shils, E. <strong>En</strong>cyclopedia Brittannica.<br />
Skvoretz, J. (1998). ”Theoretical Models: Sociology’s Missing Links.” I<br />
Sica, A. (red), What is Social Theory? Oxford: Blackwell.<br />
Smelser, N. (1968). Essays in Sociological Explanation. Chicago: Chicago<br />
University Press.<br />
Sunesson, S. (2002). ”Sociala problem och samhällsbekymmer i historien.”<br />
I Meeuwisse, A. och Swärd, H., red (2002). Perspektiv på sociala<br />
problem. Stockholm: Natur och kultur.<br />
Tengvald, K. (2001). Socionomen nr 1 och 3. http://www.sos.se/<br />
FULLTEXT/115/2001-115-1/2001-115-1.htm<br />
196
Change language