Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

16.09.2013 Views

194 hållanden och intressen. Mindre än någon annan kan min ståndpunkt, vilken uppfattar de ekonomiska samhällsformationernas utveckling som en naturhistorisk process, göra den enskilda ansvarig för tillstånd, av vilka han själv är en social produkt, hur mycket han än strävar att höja sig över dem.” (Marx 1969: 5). Det förekommer alltså inga individuella viljor i denna modell, även om individuella viljor kanske existerar i verkligheten. Man kan säga att subjekten är bortabstraherade – men man kan också säga att de inte existerar i marxismens ontologiska modell. Därför är alla de otaliga försök som gjorts att kritisera eller reducera Kapitalet genom att föra in olika typer av subjekt felaktiga, eftersom de bryter mot undersökningens förutsättningar. På samma sätt är det felaktigt att kritisera Marx för att inte ha utvecklat någon socialpsykologi – det var inte den uppgift han ställde sig utan just att fi nna kapitalets rörelselagar. Samma sak gäller kritik av t.ex. Parsons för att inte ha med ”människor av kött och blod” i sin sociologi eftersom den syftar till att förklara social ordning genom ett system av funktionella makrostrukturer. För att ta ett analogt exempel. Inom astronomin studeras bl.a. planeternas rörelser. I astronomins ontologiska modell existerar planeterna som masspunkter, med egenskaperna massa och hastighet enbart, och genom denna ontologiska modell kan man beräkna deras rörelser i förhållande till varandra – planeternas rörelselagar. Att kritisera astronomin för att inte ta med attribut som att jorden är skrovlig och består av hav, berg och land, eller att solen utsänder strålning, vore lika befängt som att kritisera Marx för att inte moralisera över enskilda kapitalister. I den moderna samhällsvetenskapen förekommer ontologiska modeller ofta som grundläggande fi gurer innehållande ett antal boxar och pilar mellan dessa. Det fi nns en renässans för denna typ av modellbyggande inom sociologin, vilket återspeglas i tidskrifter som t.ex. Sociological Theory. Se också Brante (1999b) för exempel. En ontologisk modell utgör grundval för å ena sidan teorier, å andra sidan vetenskaplig perception, enligt fi guren ovan. Därför kan man säga att den är logiskt (om än inte forskningsmässigt, där relationen är dialektisk) primär i förhållande till teoriutveckling och observation.

Referenser Bergmark, Å. (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Bergmark, Å. & Lundström, T. (2000). ”Metoder i socialt arbete – vad är det?” I Meeuwisse, A., Sunesson, S. och Swärd, H., red (2000). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och kultur. Bourdieu, P. (1991). The Craft of Sociology. Berlin: De Gruyter. Bourdieu, P. (1996). ”Understanding.” Theory, Culture and Society, No 2. Brante, T. (1987). ”Konstitueringen av nya vetenskapliga fält: Exemplet forskning i socialt arbete”. Sociologisk forskning nr 4 1987. Brante, T. (1999a). ’Professional waves and state objectives: A macrosociological model of the origin and development of continental Professions, illustrated by the case of Sweden.’ I Hellberg, I., Saks, M. och Benoit, C. (eds). Professional Identities in Transition. Södertälje: Almqvist & Wiksell International. Brante, T. (1999b). Sociologiska landvinningar. Jubileumsföreläsningar, Göteborgs universitet. Brante, T. (2001). ”Consequences of Realism for Sociological Theory- Building.” Journal for the Theory of Social Behaviour, No 2. Davidson, A. (1997). Foucault and His Interlocurs. Chicago: University of Chicago Press. Dellgran, P. & Höijer, S. (2000). Kunskapsbildning, akademisering och professionalisering i socialt arbete. Göteborg: Kompendiet. Giere, R. (1999). Science Without Laws. Chicago: University of Chicago Press. Gärdenfors, P. (1994). VEST. Foucault, M. (1979). Discipline and Punish. New York: Vintage. Hallberg, M. (2000). ”Teori och praktik som forskningsobjekt.” Meeuwisse, A., Sunesson, S. och Swärd, H., red (2000). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och kultur. 195

194<br />

hållanden och intressen. Mindre än någon annan kan min ståndpunkt,<br />

vilken uppfattar de ekonomiska samhällsformationernas utveckling som<br />

en naturhistorisk process, göra den enskilda ansvarig för tillstånd, <strong>av</strong> vilka<br />

han själv är en social produkt, hur mycket han än strävar att höja sig över<br />

dem.” (Marx 1969: 5).<br />

Det förekommer alltså inga individuella viljor i denna modell, även om<br />

individuella viljor kanske existerar i verkligheten. Man kan säga att subjekten<br />

är bortabstraherade – men man kan också säga att de inte existerar<br />

i marxismens ontologiska modell. Därför är alla de otaliga försök som<br />

gjorts att kritisera eller reducera Kapitalet genom att föra in olika typer<br />

<strong>av</strong> subjekt felaktiga, eftersom de bryter mot undersökningens förutsättningar.<br />

På samma sätt är det felaktigt att kritisera Marx för att inte ha<br />

utvecklat någon socialpsykologi – det var inte den uppgift han ställde sig<br />

utan just att fi nna kapitalets rörelselagar. Samma sak gäller kritik <strong>av</strong> t.ex.<br />

Parsons för att inte ha med ”människor <strong>av</strong> kött och blod” i sin sociologi<br />

eftersom den syftar till att förklara social ordning genom ett system <strong>av</strong><br />

funktionella makrostrukturer.<br />

För att ta ett analogt exempel. Inom astronomin studeras bl.a. planeternas<br />

rörelser. I astronomins ontologiska modell existerar planeterna som<br />

masspunkter, med egenskaperna massa och hastighet enbart, och genom<br />

denna ontologiska modell kan man beräkna deras rörelser i förhållande<br />

till varandra – planeternas rörelselagar. Att kritisera astronomin för att<br />

inte ta med attribut som att jorden är skrovlig och består <strong>av</strong> h<strong>av</strong>, berg och<br />

land, eller att solen utsänder strålning, vore lika befängt som att kritisera<br />

Marx för att inte moralisera över enskilda kapitalister.<br />

I den moderna samhällsvetenskapen förekommer ontologiska modeller<br />

ofta som grundläggande fi gurer innehållande ett antal boxar och pilar<br />

mellan dessa. Det fi nns en renässans för denna typ <strong>av</strong> modellbyggande<br />

inom sociologin, vilket återspeglas i tidskrifter som t.ex. Sociological Theory.<br />

Se också Brante (1999b) för exempel.<br />

<strong>En</strong> ontologisk modell utgör grundval för å ena sidan teorier, å andra<br />

sidan vetenskaplig perception, enligt fi guren ovan. Därför kan man säga<br />

att den är logiskt (om än inte forskningsmässigt, där relationen är dialektisk)<br />

primär i förhållande till teoriutveckling och observation.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!