Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
194 hållanden och intressen. Mindre än någon annan kan min ståndpunkt, vilken uppfattar de ekonomiska samhällsformationernas utveckling som en naturhistorisk process, göra den enskilda ansvarig för tillstånd, av vilka han själv är en social produkt, hur mycket han än strävar att höja sig över dem.” (Marx 1969: 5). Det förekommer alltså inga individuella viljor i denna modell, även om individuella viljor kanske existerar i verkligheten. Man kan säga att subjekten är bortabstraherade – men man kan också säga att de inte existerar i marxismens ontologiska modell. Därför är alla de otaliga försök som gjorts att kritisera eller reducera Kapitalet genom att föra in olika typer av subjekt felaktiga, eftersom de bryter mot undersökningens förutsättningar. På samma sätt är det felaktigt att kritisera Marx för att inte ha utvecklat någon socialpsykologi – det var inte den uppgift han ställde sig utan just att fi nna kapitalets rörelselagar. Samma sak gäller kritik av t.ex. Parsons för att inte ha med ”människor av kött och blod” i sin sociologi eftersom den syftar till att förklara social ordning genom ett system av funktionella makrostrukturer. För att ta ett analogt exempel. Inom astronomin studeras bl.a. planeternas rörelser. I astronomins ontologiska modell existerar planeterna som masspunkter, med egenskaperna massa och hastighet enbart, och genom denna ontologiska modell kan man beräkna deras rörelser i förhållande till varandra – planeternas rörelselagar. Att kritisera astronomin för att inte ta med attribut som att jorden är skrovlig och består av hav, berg och land, eller att solen utsänder strålning, vore lika befängt som att kritisera Marx för att inte moralisera över enskilda kapitalister. I den moderna samhällsvetenskapen förekommer ontologiska modeller ofta som grundläggande fi gurer innehållande ett antal boxar och pilar mellan dessa. Det fi nns en renässans för denna typ av modellbyggande inom sociologin, vilket återspeglas i tidskrifter som t.ex. Sociological Theory. Se också Brante (1999b) för exempel. En ontologisk modell utgör grundval för å ena sidan teorier, å andra sidan vetenskaplig perception, enligt fi guren ovan. Därför kan man säga att den är logiskt (om än inte forskningsmässigt, där relationen är dialektisk) primär i förhållande till teoriutveckling och observation.
Referenser Bergmark, Å. (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Bergmark, Å. & Lundström, T. (2000). ”Metoder i socialt arbete – vad är det?” I Meeuwisse, A., Sunesson, S. och Swärd, H., red (2000). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och kultur. Bourdieu, P. (1991). The Craft of Sociology. Berlin: De Gruyter. Bourdieu, P. (1996). ”Understanding.” Theory, Culture and Society, No 2. Brante, T. (1987). ”Konstitueringen av nya vetenskapliga fält: Exemplet forskning i socialt arbete”. Sociologisk forskning nr 4 1987. Brante, T. (1999a). ’Professional waves and state objectives: A macrosociological model of the origin and development of continental Professions, illustrated by the case of Sweden.’ I Hellberg, I., Saks, M. och Benoit, C. (eds). Professional Identities in Transition. Södertälje: Almqvist & Wiksell International. Brante, T. (1999b). Sociologiska landvinningar. Jubileumsföreläsningar, Göteborgs universitet. Brante, T. (2001). ”Consequences of Realism for Sociological Theory- Building.” Journal for the Theory of Social Behaviour, No 2. Davidson, A. (1997). Foucault and His Interlocurs. Chicago: University of Chicago Press. Dellgran, P. & Höijer, S. (2000). Kunskapsbildning, akademisering och professionalisering i socialt arbete. Göteborg: Kompendiet. Giere, R. (1999). Science Without Laws. Chicago: University of Chicago Press. Gärdenfors, P. (1994). VEST. Foucault, M. (1979). Discipline and Punish. New York: Vintage. Hallberg, M. (2000). ”Teori och praktik som forskningsobjekt.” Meeuwisse, A., Sunesson, S. och Swärd, H., red (2000). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och kultur. 195
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
194<br />
hållanden och intressen. Mindre än någon annan kan min ståndpunkt,<br />
vilken uppfattar de ekonomiska samhällsformationernas utveckling som<br />
en naturhistorisk process, göra den enskilda ansvarig för tillstånd, <strong>av</strong> vilka<br />
han själv är en social produkt, hur mycket han än strävar att höja sig över<br />
dem.” (Marx 1969: 5).<br />
Det förekommer alltså inga individuella viljor i denna modell, även om<br />
individuella viljor kanske existerar i verkligheten. Man kan säga att subjekten<br />
är bortabstraherade – men man kan också säga att de inte existerar<br />
i marxismens ontologiska modell. Därför är alla de otaliga försök som<br />
gjorts att kritisera eller reducera Kapitalet genom att föra in olika typer<br />
<strong>av</strong> subjekt felaktiga, eftersom de bryter mot undersökningens förutsättningar.<br />
På samma sätt är det felaktigt att kritisera Marx för att inte ha<br />
utvecklat någon socialpsykologi – det var inte den uppgift han ställde sig<br />
utan just att fi nna kapitalets rörelselagar. Samma sak gäller kritik <strong>av</strong> t.ex.<br />
Parsons för att inte ha med ”människor <strong>av</strong> kött och blod” i sin sociologi<br />
eftersom den syftar till att förklara social ordning genom ett system <strong>av</strong><br />
funktionella makrostrukturer.<br />
För att ta ett analogt exempel. Inom astronomin studeras bl.a. planeternas<br />
rörelser. I astronomins ontologiska modell existerar planeterna som<br />
masspunkter, med egenskaperna massa och hastighet enbart, och genom<br />
denna ontologiska modell kan man beräkna deras rörelser i förhållande<br />
till varandra – planeternas rörelselagar. Att kritisera astronomin för att<br />
inte ta med attribut som att jorden är skrovlig och består <strong>av</strong> h<strong>av</strong>, berg och<br />
land, eller att solen utsänder strålning, vore lika befängt som att kritisera<br />
Marx för att inte moralisera över enskilda kapitalister.<br />
I den moderna samhällsvetenskapen förekommer ontologiska modeller<br />
ofta som grundläggande fi gurer innehållande ett antal boxar och pilar<br />
mellan dessa. Det fi nns en renässans för denna typ <strong>av</strong> modellbyggande<br />
inom sociologin, vilket återspeglas i tidskrifter som t.ex. Sociological Theory.<br />
Se också Brante (1999b) för exempel.<br />
<strong>En</strong> ontologisk modell utgör grundval för å ena sidan teorier, å andra<br />
sidan vetenskaplig perception, enligt fi guren ovan. Därför kan man säga<br />
att den är logiskt (om än inte forskningsmässigt, där relationen är dialektisk)<br />
primär i förhållande till teoriutveckling och observation.