Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

ellt problem inom fysiken är: ”kan man göra en mekanisk modell av det?”
Inom sociologin var det en gång i tiden vanligt att använda organiska
modeller för att tänka sig samhället; ett samhälle kunde vara sjukt eller
friskt, det innehåller vita blodkroppar (poliser), en hjärna (förmodligen
regeringen), och så vidare. Herbert Spencers verk är ett exempel.
En ny ontologisk modell kan uppstå på många sätt; genom en plötslig
upptäckt, en mödosam och utdragen matchning av teori och data, men
också genom analogier och/eller kombinationer av tidigare kunskaper.
Ett exempel är Darwin, som försökte förklara naturens variationer genom
sin teori om det naturliga urvalet. Han hämtade sitt ”råmaterial” från två
skilda områden. Å ena sidan drog han slutsatser från de metoder man använde
vid avel och korsbefruktning – ”bättre arter” kan skapas genom att
välja ut exemplar med de önskade egenskaperna. (Här har vi naturens selektionsprocess
i forcerat tempo; den naturliga selektionen är för långsam
för att kunna observeras.) Den andra delen av Darwins teori är hämtad
från Thomas Malthus befolkningslära. Befolkningstillväxt tillsammans
med begränsade tillgångar leder till att det blir en kamp om överlevnaden;
vad Spencer sammanfattade som ”The Survival of the Fittest”. Här fi nner
Darwin den mekanism som gör att vi inte behöver ha någon ”uppfödare”
eller medveten planerare av selektionsprocessen (Harré 1978:176–7).
Dessa båda modeller från andra områden bildar sedan ontologisk modell
för biologin, som sedan förändras genom Gregor Mendels ärftlighetslära
och Wilhelm Johanssens teori om genotyp och fenotyp vilket bildar bas
för nästa ”språng”, dvs. Watson och Cricks upptäckt av DNA’s molekylstruktur.
Såsom i naturvetenskapen, så ock i samhällsvetenskapen; även här är
utgångspunkten förenklingar och abstraktioner så att de centrala faktorerna
framträder. Karl Marx var särskilt tydlig vad gällde sin ontologiska
modell, som är det kapitalistiska produktionssättets ekonomiska rörelselagar.
I inledningen till Kapitalet anger han dess innehåll. Området måste
uppfattas som en naturhistorisk process vars dynamik är ett spel mellan
olika sociala krafter. Människor ingår i domänen endast som bärare av
de samhälleliga strukturerna. De uppträder inte som individer, utan som
representanter för ekonomiska krafter:
”Ett ord för att förebygga eventuella missförstånd. Kapitalistens och
jordägarens gestalter skildrar jag ingalunda i något rosenskimmer. Men
det handlar härvidlag inte om personerna, annat än i den mån de är
personifi kationer av ekonomiska kategorier, bärare av bestämda klassför-
193