Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

En av poängerna med begreppet är den antipositivistiska insikten att verkligheten
aldrig studeras i ren, omedierad form, utan att det fi nns ett fi lter
mellan teori och verklighet, och detta fi lter bör benämnas. Om man inte
tar hänsyn till detta bedriver man med Bourdieus ord ”spontan sociologi.”
Bourdieu (1991:13) menar att en vetenskap måste iaktta ”epistemologisk
vaksamhet” (epistemological vigilance, dvs. vara noga med att formulera
forskningsobjektet till forskningsbar form): ”För sociologen är bekantskap
med ens sociala forskningsområde (his social universe) det epistemologiska
hindret par excellence.”
Ett icke-spontant, genomtänkt kunskapsobjekt är således en nödvändig
förutsättning för teoribyggande. Foucault skriver om kunskapsobjektet
eller arkeologin att den ”tillåter en att defi niera den exakta domän
inom vilken en kausal relation kan lokaliseras” (citerat ur Davidsson 1997:
13). Davidsson kommenterar: ”Utan denna typ av systematisk beskrivning
… kommer inte den kausala analysen att ha det lämpliga analysobjektet.
Det är denna mening en strukturell analys tillåter en att defi niera
det fält inom vilken en kausal förklaring måste verka.” (Ibid)
Kunskapsobjektet tillhandahåller således det grundläggande material
teorier utgår ifrån och arbetar med. Vidare styr kunskapsobjektet observationen
genom kategorisk perception (Gärdenfors, 1994); observationer och
fakta är inte teorioberoende utan bestäms till såväl innehåll som signifi -
kans av modellens grundläggande begrepp, något som också gäller data
insamlade med statistiska metoder. Kunskapsobjektet kan i denna mening
sägas vara primärt i förhållande till teori och observation. Resonemanget
kan sammanfattas i en fi gur:
Teori
Byggklotsar
Kunskapsobjekt
Ontologisk modell
Kategoristyrd
perception
Signifikanta fakta
Kunskap
189