Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
• Test. Jämförande studier av t.ex. utfallet av olika åtgärder inom t.ex. socialtjänsten. Program som evidensbaserad metaanalys skulle kunna kopplas till olika teorier med samma förklaringsanspråk och därmed utgöra ”avgörande experiment” i syfte att testa utvalda teoriers korrekthet. • Intervention. Från teoretiska överväganden skapas en händelse i en naturlig miljö och resultatet utvärderas som ett test av teorin. Interventionen bekräftar eller försvagar teorin (i samhällsvetenskaperna är oftast begrepp som verifi kation respektive falsifi kation för skarpa begrepp på grund av att det gäller öppna system och det är svårt att kontrollera all möjlig påverkan). • Social ingenjörskonst. En teori används för att styra eller konstruera ett helt händelseförlopp med en mängd orsaksfaktorer och en mängd effekter. Resultatet av lyckad social ingenjörskonst ger inte upphov till icke-avsedda konsekvenser utan behärskar utfallet. Inom forskning i socialt arbete förekommer samtliga dessa typer av tilllämpningar; allt från användning av symboliskt interaktionistiska perspektiv på normalitet, Goffmans delning i totala och andra institutioner, Sheffs förklaring av stolthet och skam, psykodynamiska behandlingsmodeller till vårdanstalter för missbrukare. Samtidigt bör det understrykas att tillämpningen av teori på såväl empiri som praktik tillhör all vetenskaps akilleshäl och största utmaning. Begreppet kunskapsobjekt ånyo Låt mig slutligen återvända till ett av de centrala begreppen i denna studie, begreppet kunskapsobjekt, som jag anser vara avgörande för att förstå såväl vetenskapen i allmänhet som vetenskapligheten i ämnet forskning i socialt arbete. Ovan har begreppet använts i stort sett synonymt med kärna, föreställning om ämnesområde eller forskningsfält. Det har emellertid också en annan, fi losofi sk innebörd som är av stort potentiellt intresse för samhällsvetenskaperna. Det är i denna betydelse begreppet använts inom framför allt den franska epistemologiska traditionen, med namn som Bachelard, Althusser (som också kallade det problematique), Foucault (som kallade det epistéme eller arkeologi), men också Bhaskar (transitive dimension). Mindre högtidliga termer för ungefär samma sak är Thomas Kuhns puzzle eller Ludwig Flecks Denkstil. Själv föredrar jag ontologisk modell eller möjligen epistemisk domän (Brante, forthcoming). 188
En av poängerna med begreppet är den antipositivistiska insikten att verkligheten aldrig studeras i ren, omedierad form, utan att det fi nns ett fi lter mellan teori och verklighet, och detta fi lter bör benämnas. Om man inte tar hänsyn till detta bedriver man med Bourdieus ord ”spontan sociologi.” Bourdieu (1991:13) menar att en vetenskap måste iaktta ”epistemologisk vaksamhet” (epistemological vigilance, dvs. vara noga med att formulera forskningsobjektet till forskningsbar form): ”För sociologen är bekantskap med ens sociala forskningsområde (his social universe) det epistemologiska hindret par excellence.” Ett icke-spontant, genomtänkt kunskapsobjekt är således en nödvändig förutsättning för teoribyggande. Foucault skriver om kunskapsobjektet eller arkeologin att den ”tillåter en att defi niera den exakta domän inom vilken en kausal relation kan lokaliseras” (citerat ur Davidsson 1997: 13). Davidsson kommenterar: ”Utan denna typ av systematisk beskrivning … kommer inte den kausala analysen att ha det lämpliga analysobjektet. Det är denna mening en strukturell analys tillåter en att defi niera det fält inom vilken en kausal förklaring måste verka.” (Ibid) Kunskapsobjektet tillhandahåller således det grundläggande material teorier utgår ifrån och arbetar med. Vidare styr kunskapsobjektet observationen genom kategorisk perception (Gärdenfors, 1994); observationer och fakta är inte teorioberoende utan bestäms till såväl innehåll som signifi - kans av modellens grundläggande begrepp, något som också gäller data insamlade med statistiska metoder. Kunskapsobjektet kan i denna mening sägas vara primärt i förhållande till teori och observation. Resonemanget kan sammanfattas i en fi gur: Teori Byggklotsar Kunskapsobjekt Ontologisk modell Kategoristyrd perception Signifikanta fakta Kunskap 189
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189: Forskning i socialt arbete som till
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
• Test. Jämförande studier <strong>av</strong> t.ex. utfallet <strong>av</strong> olika åtgärder inom t.ex.<br />
socialtjänsten. Program som evidensbaserad metaanalys skulle kunna<br />
kopplas till olika teorier med samma förklaringsanspråk och därmed<br />
utgöra ”<strong>av</strong>görande experiment” i syfte att testa utvalda teoriers korrekthet.<br />
• Intervention. Från teoretiska överväganden skapas en händelse i en<br />
naturlig miljö och resultatet utvärderas som ett test <strong>av</strong> teorin. Interventionen<br />
bekräftar eller försvagar teorin (i samhällsvetenskaperna<br />
är oftast begrepp som verifi kation respektive falsifi kation för skarpa<br />
begrepp på grund <strong>av</strong> att det gäller öppna system och det är svårt att<br />
kontrollera all möjlig påverkan).<br />
• Social ingenjörskonst. <strong>En</strong> teori används för att styra eller konstruera<br />
ett helt händelseförlopp med en mängd orsaksfaktorer och en mängd<br />
effekter. Resultatet <strong>av</strong> lyckad social ingenjörskonst ger inte upphov till<br />
icke-<strong>av</strong>sedda konsekvenser utan behärskar utfallet.<br />
Inom forskning i socialt <strong>arbete</strong> förekommer samtliga dessa typer <strong>av</strong> tilllämpningar;<br />
allt från användning <strong>av</strong> symboliskt interaktionistiska perspektiv<br />
på normalitet, Goffmans delning i totala och andra institutioner,<br />
Sheffs förklaring <strong>av</strong> stolthet och skam, psykodynamiska behandlingsmodeller<br />
till vårdanstalter för missbrukare. Samtidigt bör det understrykas<br />
att tillämpningen <strong>av</strong> teori på såväl empiri som praktik tillhör all vetenskaps<br />
akilleshäl och största utmaning.<br />
Begreppet kunskapsobjekt ånyo<br />
Låt mig slutligen återvända till ett <strong>av</strong> de centrala begreppen i denna studie,<br />
begreppet kunskapsobjekt, som jag anser vara <strong>av</strong>görande för att förstå<br />
såväl vetenskapen i allmänhet som vetenskapligheten i <strong>ämnet</strong> forskning<br />
i socialt <strong>arbete</strong>. Ovan har begreppet använts i stort sett synonymt med<br />
kärna, föreställning om ämnesområde eller forskningsfält. Det har<br />
emellertid också en annan, fi losofi sk innebörd som är <strong>av</strong> stort potentiellt<br />
intresse för samhällsvetenskaperna. Det är i denna betydelse begreppet<br />
använts inom framför allt den franska epistemologiska traditionen, med<br />
namn som Bachelard, Althusser (som också kallade det problematique),<br />
Foucault (som kallade det epistéme eller arkeologi), men också Bhaskar<br />
(transitive dimension). Mindre högtidliga termer för ungefär samma sak<br />
är Thomas Kuhns puzzle eller Ludwig Flecks Denkstil. Själv föredrar jag<br />
ontologisk modell eller möjligen epistemisk domän (Brante, forthcoming).<br />
188
Change language