Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
den; det konkreta, sinneserfarenheten, samlas och klassifi ceras. Under fas två söker man mycket abstrakta, generella principer som kan förklara en mångfald observerbara fenomen. Under fas tre går man just på de ”mekanismer som är verksamma i den osynliga värld som förutsattes i den andra fasen.” (Hansson 1997:7) Det är den fasen naturvetenskaperna befi nner sig i för närvarande, och samhällsvetenskaperna befi nner sig någonstans i övergången mellan fas två och tre. För att påskynda processen bör vi lämna de mycket abstrakta regelbundenheternas domän för att i stället identifi era mekanismerna bakom sociala fenomen. Argument för teoriutveckling som ett modellbaserat sökande efter mekanismer ges idag av åtskilliga vetenskapsteoretiker, se t.ex. Giere (1999), Gopnik och Glymour (2002) eller, för samhällsvetenskapernas del, Skvoretz (1998). Målet identifi ering av mekanismer är centralt för (forskning i) socialt arbete av det enkla skälet att all rationell social förändring förutsätter kunskaper om orsak-verkankedjor, och ”det fi nns inget så praktiskt som en bra teori.” Det är också först med kunskaper om generativa mekanismer – till exempel de mekanismer som ger upphov till och/eller bevarar negativa sociala förhållanden – som samhällsvetenskaperna och forskning i socialt arbete kan vara en genuint kritisk och emancipatorisk disciplin. (”Mekanism” defi nierar jag som det som ligger till grund för kausalitet, eller som orsaken till en orsak-verkanrelation, se Brante, 2001.) Jag har ovan särskiljt teorier utifrån deras olika målsättningar. Samhällsvetenskapliga teorier kan också särskiljas utifrån vilken nivå de befi nner sig på. I Nationalencyklopedin urskiljer professor Sven Hessle tre nivåer inom forskning i socialt arbete: Den strukturella nivån, grupp- och organisationsnivån, samt individ- och familjenivån. Jag menar att det fi nns skäl att företa en något fi nare delning och urskiljer fem nivåer mellan makro och mikro, gällande all samhällsvetenskaplig teori: individ (teorier om det sociala jaget, identiteten); interaktion (teorier om samspelet mellan individer, face-to-facemöten): institution (framför allt organisationsteori); interinstitution eller nation (klassisk sociologi, teorier om välfärdsstaten) samt internationell nivå (teorier om globalisering). En orsak till detta är att samhällsvetenskaplig teori tenderar att bilda kluster kring just dessa nivåer. Det innebär att det föreligger förklarande teori gällande mekanismer och sociala processer på samtliga nivåer, och att det fi nns tillämpbara teoretiska resurser för forskning i socialt arbete, oavsett vilken nivå man är intresserad av. (Ibid.) 186
Forskning i socialt arbete som tillämpad sociologi Forskning i socialt arbete är mångvetenskaplig och den tillämpar teorier från fl era olika discipliner. Enligt respondenterna i denna studie är sociologi den ojämförligen tyngsta disciplinen – vissa respondenter hävdar att forskning i socialt arbete är detsamma som tillämpad sociologi. ”Tillämpning” är dock inte heller något entydigt begrepp. Oftast används det för att ange att en praktik eller handling är styrd av en teori eller metod, men tillämpning kan också betyda teori eller metod använd på empiri. Det är möjligt att urskilja en stor mängd olika teoritillämpningar, här nöjer jag mig med att exemplifi era med några varianter som delvis går tillbaka till teoriuppdelningen ovan. • Perspektiv. Forskning i socialt arbete närmar sig en fråga utifrån ett visst synsätt, t.ex. från en interaktionistisk, strukturalistisk, behaviouristisk, marxistisk etc. referensram. • Klassifi cering. All vetenskap använder klassifi ceringar och typologier för att sortera den empiriska verkligheten. Linnés systematisering av växter och djur, det periodiska systemet inom kemin, eller diagnostiska manualer inom medicinen är exempel på grundläggande kategoriseringar som sedan kan fi nfördelas i underklasser. Forskning i socialt arbete tillämpar sociologiska periodiseringar som modernitet – senmodernitet, industrisamhälle – kunskapssamhälle, eller typologier som AGIL-schemat, distinktioner mellan livsvärld och system, etc., för att avgränsa och sortera ett forskningsområde. Klassifi ceringarna utgår ytterst från likheter och olikheter – de observationer som är tillräckligt lika med avseende på ett visst kriterium placeras i samma klass och tvärtom. • Teoretisk förklaring. Ett skeende eller en händelse av typ y relateras till tidigare skeenden eller händelser av typ x med hjälp av ett teoretiskt etablerat samband mellan begreppen X och Y, och sambandet mellan X och Y är i sin tur relaterat till ett begreppssystem, en mer generell teori. Samma logik gäller för förutsägelser, dvs. y förutsäges på basis av det teoretiska sambandet mellan X och Y i de fall x inträffar. (x, X, y och Y kan här beteckna komplexa händelser, variabler och abstrakta teoretiska begrepp). Ofta ges en förklaring genom subsumering; en händelsekedja är ett fall av, ett exempel på, något som är teoretiskt fastställt. 187
- Page 137 and 138: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
Forskning i socialt <strong>arbete</strong> som tillämpad sociologi<br />
Forskning i socialt <strong>arbete</strong> är mångvetenskaplig och den tillämpar teorier<br />
från fl era olika discipliner. <strong>En</strong>ligt respondenterna i denna studie är sociologi<br />
den ojämförligen tyngsta disciplinen – vissa respondenter hävdar att<br />
forskning i socialt <strong>arbete</strong> är detsamma som tillämpad sociologi.<br />
”Tillämpning” är dock inte heller något entydigt begrepp. Oftast används<br />
det för att ange att en praktik eller handling är styrd <strong>av</strong> en teori eller<br />
metod, men tillämpning kan också betyda teori eller metod använd på<br />
empiri. Det är möjligt att urskilja en stor mängd olika teoritillämpningar,<br />
här nöjer jag mig med att exemplifi era med några varianter som delvis går<br />
tillbaka till teoriuppdelningen ovan.<br />
• Perspektiv. Forskning i socialt <strong>arbete</strong> närmar sig en fråga utifrån ett<br />
visst synsätt, t.ex. från en interaktionistisk, strukturalistisk, beh<strong>av</strong>iouristisk,<br />
marxistisk etc. referensram.<br />
• Klassifi cering. All vetenskap använder klassifi ceringar och typologier<br />
för att sortera den empiriska verkligheten. Linnés systematisering <strong>av</strong><br />
växter och djur, det periodiska systemet inom kemin, eller diagnostiska<br />
manualer inom medicinen är exempel på grundläggande kategoriseringar<br />
som sedan kan fi nfördelas i underklasser. Forskning i socialt<br />
<strong>arbete</strong> tillämpar sociologiska periodiseringar som modernitet – senmodernitet,<br />
industrisamhälle – kunskapssamhälle, eller typologier<br />
som AGIL-schemat, distinktioner mellan livsvärld och system, etc.,<br />
för att <strong>av</strong>gränsa och sortera ett forskningsområde. Klassifi ceringarna<br />
utgår ytterst från likheter och olikheter – de observationer som är<br />
tillräckligt lika med <strong>av</strong>seende på ett visst kriterium placeras i samma<br />
klass och tvärtom.<br />
• Teoretisk förklaring. Ett skeende eller en händelse <strong>av</strong> typ y relateras till<br />
tidigare skeenden eller händelser <strong>av</strong> typ x med hjälp <strong>av</strong> ett teoretiskt<br />
etablerat samband mellan begreppen X och Y, och sambandet mellan<br />
X och Y är i sin tur relaterat till ett begreppssystem, en mer generell<br />
teori. Samma logik gäller för förutsägelser, dvs. y förutsäges på basis<br />
<strong>av</strong> det teoretiska sambandet mellan X och Y i de fall x inträffar. (x, X,<br />
y och Y kan här beteckna komplexa händelser, variabler och abstrakta<br />
teoretiska begrepp). Ofta ges en förklaring genom subsumering; en<br />
händelsekedja är ett fall <strong>av</strong>, ett exempel på, något som är teoretiskt<br />
fastställt.<br />
187
Change language