Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Teori 5, antiteori, bör alltså inte vara med men jag nämner det som
exempel på en nuvarande inriktning som hävdar att samhällsvetenskaperna
bör upphöra med sina grand stories, att all samhällsvetenskap
måste vara lokal, kontextbunden, narrativ och subjektiv. Det är naturligtvis
så att varje vetenskap noggrant måste beskriva sina fenomen,
dvs. det deskriptiva arbetet är oerhört viktigt, men detta är enligt min
mening ett komplement till teoriutvecklingen, absolut inte ett alternativ
till den.
Den som förstår teori enbart i t.ex. bemärkelserna 1 eller 2 kan lätt få
uppfattningen att begreppet framför allt betecknar mjuka perspektiv eller
förhållningssätt. Men samtliga är av vikt för ett akademiskt ämne; här
skall jag endast ta upp något om de tre mittersta betydelserna.
Teori som förklaring handlar om att identifi era orsak-verkansamband.
Förklaringsbegreppet förknippades tidigare med positivismen och Humes
defi nition av begreppet, den s.k. regularitetsteorin. Det kom i vanrykte
under den antipositivistiska era som inleddes i slutet av 1960-talet och
ersattes av begrepp som förståelse. Emellertid är såväl positivismens som
antipositivismens kausaluppfattningar mycket snäva och passar inte en
modern samhällsvetenskaps behov. Exempelvis fi nns det ingen anledning
att defi niera förklaring som en deduktion från en universell lag – med ett
sådant kausalbegrepp faller inte bara all samhällsvetenskap utan även de
fl esta naturvetenskaper – och inte heller som oföränderliga regelbundenheter
mellan observerbara fenomen. 29 ”Förståelse” kan å sin sida aldrig
vara någon ersättning eller något alternativ till förklaring. (Även om jag
inte vill gå så långt som Bourdieu, som menar att förståelse är helt reducerbar
till förklaring, 30 så menar jag att förståelse kan sägas beteckna den
psykiska sidan av en (teoretisk) förklaring; ingen förståelse utan förklaring
men det motsatta gäller inte.)
Den moderna vetenskapsteorin har gjort framsteg i detta avseende och
alltfl er forskare identifi erar numera vetenskapens uppgift som ett modellbaserat
sökande efter generativa mekanismer. Professorn i teoretisk fi losofi
i Lund, Bengt Hansson, urskiljer i en historisk sammanfattning tre faser
i vetenskapernas utveckling. Fas ett bygger på perception av yttervärl-
29. Som Clark Glymor uttrycker det består den största delen av vetenskaperna av
kausala förklaringar utan lagar.
30. Bourdieu (1996) skriver: ”Against the old Dileheyan distinction, it must be
accepted that understanding and explanation is the same thing.”
185