Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

möjligt att det fungerar men har inte människovärde – alltså kravet att
behandla människor någorlunda respektfullt – något värde i sig?” (Prof
11).
Evidensbaserad forskning betraktas av fl era respondenter som ett steg tillbaka,
som en eftergift för enkelhet och teknifi ering på bekostnad av ett
erkännande av den samhälleliga världens komplexitet.
”Man utgår från en liknelse med sjukvården. Tanken är att man på samma
sätt skall ställa en diagnos som är hållbar och en behandling som är prövad.
Men i det sociala livet är det mycket mer komplicerat. Läkaren kan
koppla bort processer i samhällslivet. Men i socialt arbete är det ju så oerhört
mycket mer som påverkar, det är ju inte bara det man gör i socialt
arbete utan det sträcker sig väldigt långt ut i samhällslivet. Det innebär
att det är svårt att veta vad man gör. Svårt att veta vilka bidrag socialarbetaren
gjort och vilka andra processer som verkar. Mycket problematiskt.”
(Prof 5).
”Man hoppar över alla naturliga teorier om handling, kontext och konsekvenser
och går direkt på något annat. Det innebär alltså att man hoppar
från den ena tvärsäkerheten till den andra, och undviker allt som är osäkert.
Använder yttre kriterier på om ett jobb är välgjort. Det hela är mycket
olämpligt.” (Prof 6).
För en mer utförlig kritik av den evidensbaserade metoden se Månsson
(2001, 2002), och för ett försvar se Tengvald (2001). Såvitt jag förstår är
det två problem som lyfts fram av professorerna. Det ena gäller svårigheten
att kontrollera att andra faktorer än själva interventionen inte inverkar
på resultatet och därmed är slutsatserna diskutabla eller felaktiga. Det
handlar, som det heter inom vetenskapsteorin, om öppna och inte slutna
system. Endast i de senare är kontrollerade experiment möjliga. Det andra
problemet är att vetenskapen (i klassisk mening) reduceras till teknik i det
att endast åtgärd och resultat tas i beaktande, inte de mekanismer som
kan förklara varför ett visst utfall föreligger. Man låter med andra ord
kunskapsobjektet formas av metoden. Men om vetenskapens syfte är att
förklara (samhälleliga) processer så krävs även teoretisk förklaring av ett
betydligt mer komplicerat kunskapsobjekt. De kraftigaste reaktionerna
mot den evidensbaserade metoden kan därför förmodligen förklaras med
att de teoriinriktade professorerna vägrar låta den akademiska rationalite-
183