Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

tiskt verksamma professionella och vetenskapare. Dessa tre storheter och
grupper förutsätter varandra.
Foucaults analysmetod är allmänt tillämpbar på många andra topiker,
som t.ex. socialt arbete. En defi nition av forskning i socialt arbete enligt
ovan är att den skall handla om sociala problem, något som förutsätter
en distinktion mellan det normala/oförnuftiga/konforma samhällslivet
och det onormala/oförnuftiga/avvikande. Ur det rationella samhällets
synvinkel är sociala problem detsamma som socialt vansinne, något som
måste behandlas, åtgärdas, interveneras i, varför socialt arbete analogt kan
defi nieras som ”talet om det sociala vansinnet.” På samma sätt som inom
psykiatrin dras gränser mellan grupper och upprättas klassifi ceringar mellan
”socialfall”: socialbidragstagare, missbrukare, kriminella. Välfärdsstaten
(och tidigare statsbildningar) utvecklar apparater (socialförsäkringar,
vårdhem osv.) tekniker (en stor administrativ och kontrollerande byråkrati,
olika slag av behandlings- och åtgärdsformer, tillsammans med
professionella yrkesgrupper som har att utföra dessa funktioner, t.ex.
socionomer); alltså forskningsobjekt 2, relationen klient och teknik. För
det tredje formuleras serier av vetenskapliga diskurser kring hela denna
problematik (såsom forskning i socialt arbete). Foucault skriver:
”Normalitetens domare fi nns överallt. Vi är i samhället av läraren–domaren,
doktorn–domaren, utbildaren–domaren, socialarbetaren–domaren;
det är på dem det normativas universella regim är baserad; och varje individ,
var han än må befi nna sig, underkastar sig sin kropp, sina gester, sina
möjligheter och strävanden under denna.” (Foucault 1979:304).
Topiken som kunskapsobjekt omfattar därför tre grundläggande element.
Eftersom forskning ingår som ett element har ämnet egentligen
förändrats från forskning i socialt arbete till en metateori om forskning i
socialt arbete, om dess betingelser och möjligheter. Därför bör teorier om
välfärdsstatens utveckling vara högst relevanta för studier i det moderna
sociala arbetets villkor.
Sammanfattningsvis fi nner vi att olika kunskapsobjekt är knutna till
olika teorier. Detta är något helt naturligt; föreställningen om ett ämnesområdes
innehåll, relationer mellan dess komponenter med mera, är av
avgörande betydelse för vilka teorier som är möjliga, och fruktbara.
181