Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
178 ämnesområde som förbisågs av andra akademiskt etablerade discipliner. Politisk historia, med dess beskrivningar av kungar och krig och kungadömens öden skrev inte om de fattiga, Staatswissenschaft som behandlade lagar och politiska institutioner tog inte upp dem, utom som föremål för kriminallagen. Så gjorde inte heller Völkerkunde, humangeografi , eller etnologi, som handlade om avlägsna platser och primitiva folk. Ekonomisk teori, som arbetar som om människor vore rationella, fritt väljande aktörer som försöker maximera sina inkomster hade ingen plats för de … fattiga, irrationella. (Shils, Encyklopedia Britannica) Sociologin hade tidigare det objekt som delar av forskning i socialt arbete nu tagit sig an. Defi nierat på detta allmänna sätt kan forskning i socialt arbete framstå som en delmängd inom sociologin, vad som ibland kallas ”eländets sociologi.” (Det sägs ofta att vår tids sociologi är betydligt mer ”akademisk” i bemärkelsen självrefererande avseende ämnets syfte och innehåll. Jag har dock svårt att hålla med om detta. Sociologin har under hela sin existens utvecklat förklarande teorier om just fattigdom, utslagning, marginalisering. Det må vara att vi inte i lika hög grad fi nner konkreta beskrivningar inom sociologin som inom forskning i socialt arbete men däremot abstraktare analyser av de betingelser, regelbundenheter och mekanismer som orsakar och vidmakthåller ojämlikheter. Det bästa exemplet är naturligtvis Marx och hela den marxistiska traditionen, men ojämlikhetsforskning är fortfarande ett centralt ämne inom sociologin; den tidigare nämnde Charles Tilly är bara ett exempel på modern, infl ytelserik forskning härvidlag.) Det är fullt möjligt att förstå socialt arbete, både dess forskning och dess praktik, mot bakgrund av just förekomsten av ojämlikheter. Som Hans Berglind uttrycker det handlar ämnet om den alltför stora diskrepansen mellan samhällsideal och verklighet. Denna ansats kan bland annat legitimeras moraliskt, genom indignation inför orättvisor. 2. Forskning om relationen mellan myndighet och klient framstår som betydligt mer bunden till politiska konjunkturer och tycks därför medföra ett mer obeständigt kunskapsobjekt. En snäv avgränsning ger att det är styrt av offi ciella beslut angående vad som för närvarande skall betraktas som angelägna problem värda myndighetsinsatser. Denna typ av forskning är ofta av utredande och utvärderande karaktär och kan handla om att mäta effekter av interventioner, behandlingsformer och sociala åtgärder.
Å andra sidan kan området breddas väsentligt genom att avgränsas med ett begrepp som ”människobehandlande organisationer,” vilket ger ett kunskapsobjekt som också det behandlats utförligt inom sociologisk teoriutveckling; stora delar av organisationssociologin från Max Weber och framåt har teoretiserat detta fenomen. Den tradition som bygger på Emile Durkheims, Ervin Goffmans, Thomas Szaczs och efterföljares arbeten om stämpling och totala institutioner, normalitet och avvikelse, makt och disciplinering tillhandahåller också gott om förklarande teori om relationen myndighet och klient, behandlare och behandlad. 3. Topiker (topik: plats, avsnitt, tema) är historiskt framväxta samhällsförhållanden som är föremål för diskurser, problemdefi nitioner och såväl teoretiska som praktiska lösningsförsök. Som kunskapsobjekt införs således en tidsdimension, det är fråga om något som har en historia och inte ges en synkron defi nition. Jag tror också att man kan säga att en topik består av inte ett element som i den första defi nitionen 1 ovan: ”socialt problem”, manifesterat i en klient eller social grupp, och inte heller två element som i defi nition 2: relationen mellan myndighet och klient, utan tre element – även forskaren eller den vetenskapliga diskursen inkluderas i kunskapsobjektet. En sådan defi nition vilar tungt på en foucaultiansk historieuppfattning och -skrivning. Låt mig för att förklara detta göra en utvikning och säga några ord om Michel Foucaults kunskapsobjekt eller ”arkeologi”. Det består av tre storheter: objekt, teknik och diskurs, samt relationerna mellan dessa. Denna analystriangel använder Foucault för att analysera en mängd företeelser som kriminologi, medicinens födelse, vansinnets historia, med mera. Den kan tecknas på följande sätt: 179
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135 and 136: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 137 and 138: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
Å andra sidan kan området breddas väsentligt genom att <strong>av</strong>gränsas<br />
med ett begrepp som ”människobehandlande organisationer,” vilket ger<br />
ett kunskapsobjekt som också det behandlats utförligt inom sociologisk<br />
teoriutveckling; stora delar <strong>av</strong> organisationssociologin från Max Weber<br />
och framåt har teoretiserat detta fenomen. Den tradition som bygger på<br />
Emile Durkheims, Ervin Goffmans, Thomas Szaczs och efterföljares <strong>arbete</strong>n<br />
om stämpling och totala institutioner, normalitet och <strong>av</strong>vikelse,<br />
makt och disciplinering tillhandahåller också gott om förklarande teori<br />
om relationen myndighet och klient, behandlare och behandlad.<br />
3. Topiker (topik: plats, <strong>av</strong>snitt, tema) är historiskt framväxta samhällsförhållanden<br />
som är föremål för diskurser, problemdefi nitioner och såväl<br />
teoretiska som praktiska lösningsförsök. Som kunskapsobjekt införs således<br />
en tidsdimension, det är fråga om något som har en historia och inte<br />
ges en synkron defi nition. Jag tror också att man kan säga att en topik<br />
består <strong>av</strong> inte ett element som i den första defi nitionen 1 ovan: ”socialt<br />
problem”, manifesterat i en klient eller social grupp, och inte heller två<br />
element som i defi nition 2: relationen mellan myndighet och klient, utan<br />
tre element – även forskaren eller den vetenskapliga diskursen inkluderas<br />
i kunskapsobjektet.<br />
<strong>En</strong> sådan defi nition vilar tungt på en foucaultiansk historieuppfattning<br />
och -skrivning. Låt mig för att förklara detta göra en utvikning och<br />
säga några ord om Michel Foucaults kunskapsobjekt eller ”arkeologi”.<br />
Det består <strong>av</strong> tre storheter: objekt, teknik och diskurs, samt relationerna<br />
mellan dessa. Denna analystriangel använder Foucault för att analysera<br />
en mängd företeelser som kriminologi, medicinens födelse, vansinnets<br />
historia, med mera. Den kan tecknas på följande sätt:<br />
179