Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

ning kan vi alltså, ceteris paribus, förutspå att ämnet kommer att utvecklas
i riktning mot fokusering på det sociala arbetets praktik och metodförfi -
ning. Av den nyutkomna internationella litteraturen att döma är det också
Research Methods som är huvudämnet för närvarande.
I det följande diskuterar jag ovanstående rekonstruktion genom att
återvända till några av de begrepp som används i det vetenskapsteoretiska
schemat.
Kunskapsobjekt och teorier
Ett ämnes teori eller teorier används för att förklara dess kunskapsobjekt.
Ett kunskapsobjekt bör ha en viss beständighet och ofta en lämplig bredd
och abstrakthet så att det kan utforskas under en längre tid och av ett
fl ertal personer. Professorerna i denna studie urskiljde tre kunskapsobjekt,
eller bättre kärnor, för forskning i socialt arbete: sociala problem, relationen
myndighet – klient (behandlare – behandlad/utsatt) och topiker.
Samtliga är tillräckligt abstrakta, men samtidigt är det stora skillnader
mellan dem.
1. Avgränsningen ”sociala problem” ger ett mycket brett forskningsutrymme.
Forskaren kan själv defi niera vad som är angeläget att forska om,
kan på egen hand identifi era områdets omfång och innehåll. I själva verket
ligger denna defi nition mycket nära sociologins område som det defi -
nierades vid detta ämnes begynnelse. Låt oss lyssna på sociologen Edward
Shils målande beskrivning av sociologins objekt:
Artonhundratalets sociologi hade sitt eget ämnesområde, ett ämne som
etablerades många årtionden innan sociologin betraktades som värdigt
akademisk status; det hade ’de fattiga’, de utslagna, de underdåniga, de
förödmjukade, de moderna samhällenas kriminella. Dessa var föremålen
för de viktigaste typerna av empirisk forskning under artonhundra- och
det tidiga nittonhundratalet. Från surveyerna utförda av Louis ReneVilleme,
Henry Mayhew, Eiler Sundt, Charles Booth och Seebohn Rowntree
upp till Thomas och Znanieckis mer självmedvetna sociologi i The Polish
Peasant in Europe and America (1916) har samhällets perifera sektorer
godtagits som värda noggranna studier; dessa noggranna studier föll på
sociologernas lott. Bland bönder, Lumpenproletariatet, kringvandrande
resenärer och gatuförsäljare, bland de arbetslösa, delvis arbetslösa, bland
fattiga och immigranter, bland prostituerade, kriminella och övergivna
fruar, ogifta mödrar och oäkta barn fann sociologin ett alldeles eget
177