Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
de nyare professorerna är utvalda/tillsatta av de äldre professorerna vilket innebär att de med alltför aparta ståndpunkter kan ha selekterats bort (en naturlig process inom i synnerhet små forskarsamhällen som det svenska, där det är svårt att fi nna inhemska helt utanförstående sakkunniga). Även om konsensus råder vid många punkter så fi nns det naturligtvis också olika åsikter, av vilka många är skäligen betydelselösa. Det fi nns dock några grundläggande skillnader i perspektiv, eller skillnader i allmän uppfattning om forskningens mål och natur, som kan vara av vikt inför ämnets framtida utveckling och som jag återkommer till nedan. En av dessa brukar sammanfattas som motsättningen mellan teori och praktik (se Margareta Hallberg, 2000 för ett försök att upplösa densamma samt mitt förslag till lösning, not 4 nedan.) Motsättningen har fl era dimensioner, och i det följande skall jag diskutera bland annat denna spänning genom att placera den i ett större sammanhang. Jag börjar med att gå tillbaka till den vetenskapsteoretiska typologi jag skisserat ovan. 170
Del II: Socialt arbete som vetenskap I del I katalogiserades respondenternas svar i ett antal kategorier. Jag lät respondenterna uttrycka sina ståndpunkter framför allt genom att citera de mest typiska svaren, företog en viss sortering av dessa och gav några kortare kommentarer. I detta andra huvudavsnitt gör jag tvärtom och inleder med en del vetenskapsteoretiska resonemang för att med dessa som bas diskutera aspekter av forskning i socialt arbete. Slutligen lämnar jag forskning i socialt arbete för att göra en del mer allmänna påpekanden om samhällsvetenskap, som dock är tillämpbara på detta forskningsområde. Även ordet ”vetenskap” är numera oklart, kontroversiellt och något fl ytande. Jag urskiljer här två innebörder som jag kallar den klassiska (eller autonoma) och den instrumentella (eller underordnade). Dessa är idealtyper: ingen vetenskap är i realiteten vare sig helt autonom eller helt underordnad. Den vetenskapsteoretiska ram som presenterades i del I anger ett antal komponenter som alla är nödvändiga för att en vetenskap skall fungera väl. De är i första hand medel till det mål som gäller för den klassiska vetenskapen, som enklast uttryckt är att ge korrekta beskrivningar och förklaringar av fenomen i verkligheten, dvs. strävan efter objektiv och sann kunskap. Komponenterna är beroende av varandra enligt följande: En empirisk vetenskap studerar alltid en del av verkligheten. Verkligheten studeras dock aldrig i sig utan alltid utifrån ett visst perspektiv eller en viss frågeställning. För forskningen fi nns det därför vissa fakta som är helt ovidkommande, medan vissa är av avgörande betydelse och kan kallas signifi kanta fakta. Urvalet av observationer, och vad som uppfattas utgöra verkligheten, bestäms inte oförmedlat. Finns det någonting 1900-talets vetenskapsteori har lärt oss så är det att vi inte har direkt tillgång till verkligheten utan att observationer är medierade av kategorier, tidigare kunskaper, språk med mera – vad jag kallar ett kunskapsobjekt. Observationer av verkligheten företas med olika typer av systematiska och noggrant förberedda tekniker, bevisföringsregler och instrumentbaserade metoder. Den grundläggande målsättningen för de fl esta vetenskaper är att förklara fenomen ur den del av verkligheten man studerar, dvs. man förklarar observationer genom system av begrepp eller teorier. Slutligen föreligger en implicit eller explicit uppfattning av vad kunskap är för något, vad som utgör korrekta metoder, vad som är god respektive dålig forskning, kort sagt epistemologiskt härledda vetenskapliga kriterier. Forskarens uppgift är att ”pussla” samman dessa komponenter genom en mängd tillvägagångssätt som att förfi na teori och metod, matcha teori mot empiri, 171
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135 and 136: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 137 and 138: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
Del II: <strong>Socialt</strong> <strong>arbete</strong> som vetenskap<br />
I del I katalogiserades respondenternas svar i ett antal kategorier. Jag lät<br />
respondenterna uttrycka sina ståndpunkter framför allt genom att citera<br />
de mest typiska svaren, företog en viss sortering <strong>av</strong> dessa och g<strong>av</strong> några<br />
kortare kommentarer. I detta andra huvud<strong>av</strong>snitt gör jag tvärtom och inleder<br />
med en del vetenskapsteoretiska resonemang för att med dessa som<br />
bas diskutera aspekter <strong>av</strong> forskning i socialt <strong>arbete</strong>. Slutligen lämnar jag<br />
forskning i socialt <strong>arbete</strong> för att göra en del mer allmänna påpekanden om<br />
samhällsvetenskap, som dock är tillämpbara på detta forskningsområde.<br />
Även ordet ”vetenskap” är numera oklart, kontroversiellt och något<br />
fl ytande. Jag urskiljer här två innebörder som jag kallar den klassiska<br />
(eller autonoma) och den instrumentella (eller underordnade). Dessa är<br />
idealtyper: ingen vetenskap är i realiteten vare sig helt autonom eller helt<br />
underordnad.<br />
Den vetenskapsteoretiska ram som presenterades i del I anger ett antal<br />
komponenter som alla är nödvändiga för att en vetenskap skall fungera<br />
väl. De är i första hand medel till det mål som gäller för den klassiska vetenskapen,<br />
som enklast uttryckt är att ge korrekta beskrivningar och förklaringar<br />
<strong>av</strong> fenomen i verkligheten, dvs. strävan efter objektiv och sann<br />
kunskap. Komponenterna är beroende <strong>av</strong> varandra enligt följande:<br />
<strong>En</strong> empirisk vetenskap studerar alltid en del <strong>av</strong> verkligheten. Verkligheten<br />
studeras dock aldrig i sig utan alltid utifrån ett visst perspektiv eller<br />
en viss frågeställning. För forskningen fi nns det därför vissa fakta som<br />
är helt ovidkommande, medan vissa är <strong>av</strong> <strong>av</strong>görande betydelse och kan<br />
kallas signifi kanta fakta. Urvalet <strong>av</strong> observationer, och vad som uppfattas<br />
utgöra verkligheten, bestäms inte oförmedlat. Finns det någonting<br />
1900-talets vetenskapsteori har lärt oss så är det att vi inte har direkt tillgång<br />
till verkligheten utan att observationer är medierade <strong>av</strong> kategorier,<br />
tidigare kunskaper, språk med mera – vad jag kallar ett kunskapsobjekt.<br />
Observationer <strong>av</strong> verkligheten företas med olika typer <strong>av</strong> systematiska och<br />
noggrant förberedda tekniker, bevisföringsregler och instrumentbaserade<br />
metoder. Den grundläggande målsättningen för de fl esta vetenskaper är<br />
att förklara fenomen ur den del <strong>av</strong> verkligheten man studerar, dvs. man<br />
förklarar observationer genom system <strong>av</strong> begrepp eller teorier. Slutligen föreligger<br />
en implicit eller explicit uppfattning <strong>av</strong> vad kunskap är för något,<br />
vad som utgör korrekta metoder, vad som är god respektive dålig forskning,<br />
kort sagt epistemologiskt härledda vetenskapliga kriterier. Forskarens<br />
uppgift är att ”pussla” samman dessa komponenter genom en mängd tillvägagångssätt<br />
som att förfi na teori och metod, matcha teori mot empiri,<br />
171
Change language