Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
168 ”Ute på fältet och vid den här institutionen fi nns det för mycket tyckande och för litet vetande. Vi säger att så här bör man göra utan att det är empiriskt grundat, utan att man vet vad som är rätt. Ett minimum på en akademisk institution är att vi säger att man kan göra det ena eller det andra men utifrån forskningen så har vi ingen aning. Men man vill så väldigt gärna komma med ’gör så här’. Det är en fara. Det många säger är vad som är politiskt korrekt för tillfället. Finns en tradition att vi skall ha lösningar på problem som är nära nog omöjliga att lösa. Det hållningssättet är inte intellektuellt och den delen av vår verksamhet borde vi minimera. Det fi nns så lite empiri, så lite vetenskap gjord på många svåra problem, så under all överskådlig tid kommer merparten av vår verksamhet att vara icke-vetenskapligt baserad, icke-prövad. Praktiken är idag befolkad av folk som är lite halvintellektuella och inte särskilt refl ekterande när det gäller att ta till sig nya saker. Man måste kunna förhålla sig till politiska ideologier som svänger fram och tillbaka, kunna ha någon sorts akademisk hållning till detta. Socialtjänsten är som en buffelhjord som går och betar och så – grönt gräs där borta – whoom! – och det fi nns inte mycket att göra då 3000 ton buffel kommer. Vi kan bara skicka en spejare. Från forskningen måste vi förhålla oss till politiska slagord och ideologier. Där har vi som forskare en väldigt viktig roll.” (Prof 7). Sex respondenter efterlyser mer teoriutveckling och/eller bättre teoretiska referensramar medan tre vill se en bättre metodutveckling som kan generera exaktare empirisk kunskap. Tre respondenter betonar vikten av att hålla ämnet öppet och kritiskt. Två respondenter efterlyser utveckling av ett begränsat antal teman som nätverk av forskare kan fördjupa sig i för att skapa en kumulativ utveckling, något vi skall återkomma till senare. Intellektuell utveckling Ytterligare ett spörsmål gällde respondenternas intellektuella bakgrund, avspeglat via frågan vilka tänkare som infl uerat deras sätt att förstå och resonera, vad som betytt mest för deras sätt att tänka. Många av respondenterna tillhör samma generation, och de har haft en allmänt sett liknande bakgrund vid universitetet. Skulle det vara möjligt att upprätta en tio-i-topplista över speciellt prominenta bakgrundsförfattare? Svaret är nej; man väljer olika verk, om än i liknande genrer. Här är en lista på angivna författare: Jane Addams, Johan Asplund, Louis Althus-
ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierre Bourdieu (2 röster), Urie Bronfenbrenner, Robert Connell, Emile Durkheim, Erich Fromm, Johan Galtung, Ian Hacking, Michel Foucault, Ervin Goffman (2 röster), Claude Levi- Strauss (2 röster), Karl Marx, Robert Merton, C. Wright Mills (2 röster), Karl Polanyi, John Rawls, Jean-Paul Sartre, Thomas Scheff, Neil Smelser, Charles Tilly, George Simmel, Max Weber. Alltså tre grupper. Först sociologiska klassiker som Durkheim, Marx, Simmel och Weber, därefter franska intellektuella som Levi-Strauss, Althusser, Foucault och Bourdieu, och sedan mest amerikanska sociologer från 1950-talet fram till idag. Uppenbarligen är sociologer de största inspiratörerna för professorerna, vilket inte är så underligt med tanke på att de fl esta har sin bakgrund i detta ämne. Flera av de angivna namnen är ju inte bara sociologer eller fi losofer utan även universella intellektuella. Förutom dessa nämnde en respondent svenska stilbildare som Gustav Skå Jonsson, makarna Inghe, Låginkomstutredningen. Sammanfattning Disciplinen forskning i socialt arbete kan idag kallas konsoliderad, socialt sett. Den är väl förankrad i akademin och bland myndigheter, är förhållandevis resursstark och har genomgått en mycket stark tillväxt i antal studenter, lärare och forskare. Teoretiskt sett är det svårare att tala om konsolidering; tvärtom anger fl era av respondenterna och andra insatta överblickare att det fi nns en fara för alltför mycken fragmentering. Därför pågår fortfarande en diskussion om det i motverkande syfte vore bra att ämnet etablerar en teoretisk kärna eller åtminstone några mer beständiga program kring vilka forskare kan samlas. Andra respondenter menade, som vi sett, att det inte fi nns några sådana bekymmer; ämnet kan mycket väl fortsätta att expandera utan någon defi nierad identitet, utan kärna eller gränser. I detta avseende råder oenighet mellan professorerna, något jag skall återkomma till. Allmänt sett föreligger emellertid inga stora åsiktsmotsättningar i den intervjuade populationen, vilket vid vissa frågor tydligen beror på att fl era av respondenterna inte har någon vidare åsikt. Här fi nner vi en stor skillnad mellan dagens professorer och de fyra från 1987, som alla framförde sina positioner med stor glöd och stridsberedskap. Bland dagens professorer råder en anda av konsensus, kanske baserad på en pragmatisk hållning; det är viktigt att inte orsaka interna stridigheter, man sitter i samma båt. En orsak till intrycket av konsensus kan vara att fl era av 169
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135 and 136: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 137 and 138: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169: säga något intressant utifrån de
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
168<br />
”Ute på fältet och vid den här institutionen fi nns det för mycket tyckande<br />
och för litet vetande. Vi säger att så här bör man göra utan att det<br />
är empiriskt grundat, utan att man vet vad som är rätt. Ett minimum på<br />
en akademisk institution är att vi säger att man kan göra det ena eller det<br />
andra men utifrån forskningen så har vi ingen aning. Men man vill så väldigt<br />
gärna komma med ’gör så här’. Det är en fara. Det många säger är vad<br />
som är politiskt korrekt för tillfället. Finns en tradition att vi skall ha lösningar<br />
på problem som är nära nog omöjliga att lösa. Det hållningssättet<br />
är inte intellektuellt och den delen <strong>av</strong> vår verksamhet borde vi minimera.<br />
Det fi nns så lite empiri, så lite vetenskap gjord på många svåra problem,<br />
så under all överskådlig tid kommer merparten <strong>av</strong> vår verksamhet att vara<br />
icke-vetenskapligt baserad, icke-prövad.<br />
Praktiken är idag befolkad <strong>av</strong> folk som är lite halvintellektuella och inte<br />
särskilt refl ekterande när det gäller att ta till sig nya saker. Man måste<br />
kunna förhålla sig till politiska ideologier som svänger fram och tillbaka,<br />
kunna ha någon sorts akademisk hållning till detta. <strong>Socialt</strong>jänsten är som<br />
en buffelhjord som går och betar och så – grönt gräs där borta – whoom!<br />
– och det fi nns inte mycket att göra då 3000 ton buffel kommer. Vi kan<br />
bara skicka en spejare. Från forskningen måste vi förhålla oss till politiska<br />
slagord och ideologier. Där har vi som forskare en väldigt viktig roll.”<br />
(Prof 7).<br />
Sex respondenter efterlyser mer teoriutveckling och/eller bättre teoretiska<br />
referensramar medan tre vill se en bättre metodutveckling som kan generera<br />
exaktare empirisk kunskap. Tre respondenter betonar vikten <strong>av</strong> att<br />
hålla <strong>ämnet</strong> öppet och kritiskt. Två respondenter efterlyser utveckling <strong>av</strong><br />
ett begränsat antal teman som nätverk <strong>av</strong> forskare kan fördjupa sig i för att<br />
skapa en kumulativ utveckling, något vi skall återkomma till senare.<br />
Intellektuell utveckling<br />
Ytterligare ett spörsmål gällde respondenternas intellektuella bakgrund,<br />
<strong>av</strong>speglat via frågan vilka tänkare som infl uerat deras sätt att förstå och<br />
resonera, vad som betytt mest för deras sätt att tänka. Många <strong>av</strong> respondenterna<br />
tillhör samma generation, och de har haft en allmänt sett liknande<br />
bakgrund vid universitetet. Skulle det vara möjligt att upprätta en<br />
tio-i-topplista över speciellt prominenta bakgrundsförfattare?<br />
Svaret är nej; man väljer olika verk, om än i liknande genrer. Här är en<br />
lista på angivna författare: Jane Addams, Johan Asplund, Louis Althus-
Change language