Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Teori Allmänt: Även begreppet teori används i en mängd olika betydelser och är svårt att defi niera. Ofta avgränsas det genom att ange vad det inte betyder. Det avskiljs från empiri eller observerbara fakta, och i samhällsvetenskaperna från samhällelig praktik, sociala problem och narration. Samtidigt är det uppenbart att de senare inte är teorioavhängiga. Människan är ingen tabula rasa utan observationer förutsätter begrepp, kategorier, språk. Mänsklig praktik är i stort sett alltid styrd av någon form av planering; sociala problem förutsätter en teori om vad som är icke-problem, och ”narrationer”, dvs. berättelser, byggs upp genom att fasindelas, och innehåller därmed implicita teoretiska antaganden, ”förförståelse”, och dylikt. Theoria betyder kontemplera, betrakta, begrunda, fundera. Att kontemplera är att koncentrera sig på ett fenomen och refl ektera över det; man erhåller därvid distans till fenomenet. Distanseringen kan ske på olika sätt; vanliga tankeoperationer som induktion, deduktion, abduktion och analogislut är exempel. Resultatet av distanseringen och tankeoperationen är en teori, och omvänt; att använda en teori är att anlägga distans till företeelser. Nationalencyklopedin defi nierar teori som: ”En grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem.” Denna defi nition är vag, men innehåller ord som kan användas för att särskilja olika betydelser av begreppet. Teorier kan vara antaganden, de kan systematisera och de kan förklara. Forskning i socialt arbete: Frågan gällde vilka teorier som respondenten anser vara de bästa, fruktbaraste, användbaraste inom forskning i socialt arbete. Jag urskiljer fyra typer av svar. För det första har vi en typ som är vag och undanglidande, indikerande att teori inte är så viktigt: 158 ”Jag känner inte till någon generell teori, vare sig för egen del eller som jag tycker att socialt arbete borde bekänna sig till.” (Prof 14). ”Här är jag lite okunnig, men det är väl teorier om kön, klass och etnicitet, framför allt kön och klass … om jag försöker vara lite ärlig så vet jag faktiskt inte.”
En andra svarstyp får väl också betecknas som undanglidande eftersom den endast bestod i en slags vag och allmän hänvisning till något område, t.ex. ”De moderna varianterna av de socialt konstruktivistiska teorierna.” (Prof 2). En tredje svarstyp angav teorier som är överblickande och klassifi - cerande, inte primärt förklarande, som t.ex. Anthony Giddens, Ulrich Becks eller Jurgen Habermas m.fl . verk. Det råder dock delade meningar om dessa modernitets- och refl ektionssociologers värde, framför allt Baumann, Beck och Giddens. Medan någon anser att de ger en bra ingång till vår tid – ”Jag har med stort intresse läst den samtida teoriproduktionen av Baumann och Giddens och Sennet” (Prof 13) – förkastar andra dessa tämligen bryskt: ”Jag har ingen användning av Giddens, han är fullkomligt ointressant, och Urry och Lash är rena skiten. Vissa av de arbeten Baumann skrivit är ju kul men mycket av det han skriver är ju fullkomlig idioti … Beck … nej nej. Jag vill att saker och ting skall kunna användas.” (Prof 6). ”Giddens har jag alltid haft lite svårt för, jag tycker att det alltid blir för krångligt och han kommer aldrig till sak. Beck har jag också läst … hans grundpoäng är en väldigt enkel sak, och det blir så mycket riskestimat att det får motsatt effekt egentligen.” (Prof 15). Bland dem som nämner kausalt förklarande teorier visar sig något överraskande nyinstitutionalismen inom sociologin vara det vanligaste svaret. Det är framför allt arbeten av de amerikanska organisationssociologerna John Meyer, Paul DiMaggio och Walter Powell som anges, tillämpat på välfärdsapparaten. En annan central teoretisk referens är Michel Foucault, vars arbeten ligger till grund för många svenska studier och avhandlingar kring normalisering och avvikelse, makt och maktmissbruk, disciplinerande apparater, och även frågor om kön, gender och sexualitet. Pierre Bourdieu är en annan infl ytelserik sociolog man gärna refererar till. Bourdieus Theory and Practice är ”bra därför att den är inriktad på att förstå praktikformer, hur praktik genereras samtidigt som den tar hänsyn till en fenomenologisk nivå. Dels innehåller den det som folk håller för sant i en vardagsbemärkelse, dels det objektiverande steget att man måste studera regelbundenheter statistiskt för att skapa något som inte är känt på den fenomenologiska nivån. I ett tredje steg får man försöka hitta någon förbindelse, hur regulariteterna produceras. En bra grundteori.” (Prof 15). Goffmans stigmatiseringsteori och diskussion om normalitetsbegreppet 159
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135 and 136: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 137 and 138: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159: ”province of meaning” som är n
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
<strong>En</strong> andra svarstyp får väl också betecknas som undanglidande eftersom<br />
den endast bestod i en slags vag och allmän hänvisning till något område,<br />
t.ex. ”De moderna varianterna <strong>av</strong> de socialt konstruktivistiska teorierna.”<br />
(Prof 2).<br />
<strong>En</strong> tredje svarstyp ang<strong>av</strong> teorier som är överblickande och klassifi -<br />
cerande, inte primärt förklarande, som t.ex. Anthony Giddens, Ulrich<br />
Becks eller Jurgen Habermas m.fl . verk. Det råder dock delade meningar<br />
om dessa modernitets- och refl ektionssociologers värde, framför allt Baumann,<br />
Beck och Giddens. Medan någon anser att de ger en bra ingång till<br />
vår tid – ”Jag har med stort intresse läst den samtida teoriproduktionen<br />
<strong>av</strong> Baumann och Giddens och Sennet” (Prof 13) – förkastar andra dessa<br />
tämligen bryskt: ”Jag har ingen användning <strong>av</strong> Giddens, han är fullkomligt<br />
ointressant, och Urry och Lash är rena skiten. Vissa <strong>av</strong> de <strong>arbete</strong>n<br />
Baumann skrivit är ju kul men mycket <strong>av</strong> det han skriver är ju fullkomlig<br />
idioti … Beck … nej nej. Jag vill att saker och ting skall kunna användas.”<br />
(Prof 6).<br />
”Giddens har jag alltid haft lite svårt för, jag tycker att det alltid blir för<br />
krångligt och han kommer aldrig till sak. Beck har jag också läst … hans<br />
grundpoäng är en väldigt enkel sak, och det blir så mycket riskestimat att<br />
det får motsatt effekt egentligen.” (Prof 15).<br />
Bland dem som nämner kausalt förklarande teorier visar sig något överraskande<br />
nyinstitutionalismen inom sociologin vara det vanligaste svaret.<br />
Det är framför allt <strong>arbete</strong>n <strong>av</strong> de amerikanska organisationssociologerna<br />
John Meyer, Paul DiMaggio och Walter Powell som anges, tillämpat på<br />
välfärdsapparaten. <strong>En</strong> annan central teoretisk referens är Michel Foucault,<br />
vars <strong>arbete</strong>n ligger till grund för många svenska studier och <strong>av</strong>handlingar<br />
kring normalisering och <strong>av</strong>vikelse, makt och maktmissbruk,<br />
disciplinerande apparater, och även frågor om kön, gender och sexualitet.<br />
Pierre Bourdieu är en annan infl ytelserik sociolog man gärna refererar<br />
till. Bourdieus Theory and Practice är ”bra därför att den är inriktad på att<br />
förstå praktikformer, hur praktik genereras samtidigt som den tar hänsyn<br />
till en fenomenologisk nivå. Dels innehåller den det som folk håller för<br />
sant i en vardagsbemärkelse, dels det objektiverande steget att man måste<br />
studera regelbundenheter statistiskt för att skapa något som inte är känt på<br />
den fenomenologiska nivån. I ett tredje steg får man försöka hitta någon<br />
förbindelse, hur regulariteterna produceras. <strong>En</strong> bra grundteori.” (Prof 15).<br />
Goffmans stigmatiseringsteori och diskussion om normalitetsbegreppet<br />
159
Change language