Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

The Social Construction of Reality (1968) till banbrytande för ämnet. Detta
är säkerligen en konsekvens av uppfattningen att sociala problem inte är
naturgivna utan effekter av ”claims-making” från olika grupperingar och
intressen, och även av genusforskningens betoning av könets socialt konstruerade
karaktär. Den konstruktivistiska fi losofi n passar synnerligen väl
med den moderna synen på sociala problem. Vid sidan av konstruktivisterna
återfi nnes bland respondenterna ett par kättare av typen: ”Jag är
ontologisk realist.” (Prof 11).
Epistemologiskt baserad metodologi
Här och var i intervjuerna framkommer ytterligare en typ av svar som
är svårplacerad som metodologi eller epistemologi men av stor relevans
vad avser disciplinens metateori. Flera respondenter skiljer ut två nivåer
av verkligheten (själv skulle jag vilja särskilja fem, se Brante, 2001) och
poängterar att båda är lika väsentliga. ”Det fi nns en viktig relation mellan
den fenomenologiska nivån och någon sorts strukturnivå.” (Prof 15).
”Min forskningsmiljö är väldigt interaktionistiskt orienterad och strukturalistiska
ansatser är relativt sällsynta, men jag menar att även i en interaktionistisk
ansats måste man ha en strukturell dimension.” (Prof 1).
Man tänker sig en vardagsnivå eller livsvärld bestående av interaktion där
en fenomenologisk ansats är rimlig, och en systemnivå där en strukturalistisk
ansats är självklar. Problemet är att få ihop dessa båda nivåer; det
spörsmål som tonar fram är således vad som inom sociologin kallas aktörstrukturproblematiken.
Jämförelse med den tidigare undersökningen
De fyra professorerna från 1987 års studie, starkt infl uerade av 1970-talets
vetenskapsteoretiska strider och med uppgiften att mejsla fram ett nytt
ämnes utgångspunkter, hade starka åsikter i metodologiska och epistemologiska
frågor. Hans Berglind är den som kommer närmast dagens
metodpluralism. Han förordade ingen speciell metod – objektet bestämmer
metoden, ibland behövs kvantitativa metoder, ibland kvalitativa. De
förra är bra för att beskriva t.ex. arbetslöshetens omfattning, de senare för
att beskriva människors upplevelser. Dock intog han en kritisk attityd till
alltför mycken hermeneutik och mjukhet, som han betraktar som ovetenskaplig:
155