16.09.2013 Views

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Forskning i socialt <strong>arbete</strong><br />

Respondenterna ombads att dels ge en allmän värdering <strong>av</strong> vetenskapsteorins<br />

betydelse och funktion i deras ämne, dels beskriva vilken position<br />

de själva intar. I båda fallen g<strong>av</strong>s oftast två typer <strong>av</strong> besläktade svar, ett<br />

som betonade det positiva med mångfalden vetenskapsteorier, ett som<br />

betonade ens egen o<strong>av</strong>hängighet från vetenskapsteorin.<br />

154<br />

”Jag tycker rent allmänt att det kan vara bra att gå in i en skolbildning<br />

och bli medveten på ett plan, bara man är medveten om att det är ur det<br />

perspektivet. Ett perspektiv ger inte hela sanningen men det kan inte vara<br />

något fel att betrakta verkligheten utifrån ett perspektiv renodlat. Jag tänker<br />

här på vad feminismen skulle kunna tillföra socialt <strong>arbete</strong>. Problemet<br />

är väl om <strong>ämnet</strong> skulle bestå <strong>av</strong> bara feminister eller bara interaktionister<br />

eller bara konstruktivister. Mötet mellan de här skolorna tycker jag skulle<br />

berika <strong>ämnet</strong>, och det som står mig närmast är feminismen.” (Prof 9).<br />

”-Ismer är som perspektiv. Jag gillar tanken att man skall kunna gå ut och<br />

in i olika perspektiv och paradigmer.” (Prof 10). ”Jag är pluralist och det<br />

kan vara fruktbart att betrakta fenomen från symbolisk interaktionism<br />

eller social konstruktivism eller … Det fi nns en fara med att låsa in sig i<br />

den här typen <strong>av</strong> -ismer och personligen är jag ganska rädd för att få den<br />

typen <strong>av</strong> etiketter på mig.” (Prof 12). ”Jag värjer mig mot -ismer men tar<br />

till mig lite här och där – som Kajsa Warg.” (Prof 11). ”Jag är inte intresserad<br />

<strong>av</strong> sådant.” (Prof 7.) ”Själv kan jag inte påstå att jag bekänner mig till<br />

eller ansluter mig till någon -ism eller -logi.” (Prof 14).<br />

Uppenbarligen betraktas vetenskapsteori på samma sätt som metodologi,<br />

dvs. som en verktygslåda ur vilken man kan plocka olika perspektiv. Man<br />

hamnar även i en vetenskapsteoretisk pluralism på grund <strong>av</strong> att vetenskapsteorier<br />

betraktas som endast perspektiv. I beaktande <strong>av</strong> hur våra<br />

dagars introduktionsböcker i vetenskapsteori är upplagda är detta inte<br />

förvånande. Emellertid, ur epistemologisk synvinkel är vetenskapsteorier<br />

betydligt mer principiella med universaliserande anspråk och dessutom<br />

ofta inkommensurabla; en uppfattning utesluter en annan. <strong>En</strong> vetenskapsteoretiker<br />

hävdar aldrig att det enda vi kan ha kunskap om är sinneserfarenhet<br />

ibland, eller att fakta är teoriberoende ur ett visst perspektiv.<br />

I den andra typen <strong>av</strong> svar tas ställning. Den populäraste -ismen bland<br />

de ställningstagande professorerna är den sociala konstruktivismen.<br />

Framför allt koras sociologerna Peter Berger och Thomas Luckmans bok

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!