Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Metodpluralism alltså, det fi nns en verktygslåda som man kan välja ur.
Emellertid fi nns några opponenter till denna pragmatiskt legitimerade
liberalism: ”Jag är inte anhängare av verktygslådeprincipen. Är inte av
uppfattningen att problemet skall bestämma metoden på ett orefl ekterat
sätt. Även här krävs grundläggande kunskapsteoretiska diskussioner om
vad metoder är. Även på denna punkt kan jag känna att det av tradition
fi nns en slags okunskap.” (Prof 1).
En möjligen liknande invändning reses av Prof 6, som å ena sidan är
för metodpluralism, å den andra emot de modetrender som med jämna
mellanrum drabbar forskning i socialt arbete och, kan tilläggas, andra
samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Grounded theory anges
som ett exempel, diskursanalys ett annat, de är ”Besvärande saker som
kommer upp ibland. För de som varit infl uerade av genusvetenskap har det
ofta varit väldigt svårt att ta sig ur detta tal om forskningen och komma
fram till själva forskningen. Ett av de stora problemen med dessa ’fads’ är
att talet om forskning och talet om hur man forskar är så mycket i vägen
för själva forskningen. Man pratar om hur forskningen borde vara. Men
man gör den inte.”
Alla respondenter svarar inte heller att valet mellan kvantitativa och
kvalitativa metoder bara är en fråga om lämplighet i förhållande till frågeställningen:
152
”Hos oss har vi en förkärlek för kvalitativa metoder och det tycker jag är
rimligt. Vi måste använda oss av kvalitativa metoder också som protest
mot de teknifi erade lösningarna. Jag har även en förkärlek för observation
och kan vara skeptisk mot intervjuer, särskilt om folk säger ”djupintervjuer”.
Jag fattar inte varför observationer kallas subjektiva – man kan ju
mäta hur långt folk går om dagen och så. Vi är ingen naturvetenskap och
kan förhoppningsvis bedriva lite humanistisk samhällsvetenskap i den här
verksamheten.
(För ett försök till kartläggning av metoder i socialt arbete samt även en
plädering för mer systematiska diskussioner om metoder se Tommy Lundström
och Åke Bergmark, 2000.)
Epistemologi
Epistemologi är läran om kunskapens natur, fi losofi er om det vetbara och
icke-vetbara. Inom samhällsvetenskaperna omsätts dessa till fi losofi skt
grundade vetenskapsteorier. Under den anti-positivistiska eran sedan