Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

utlåtanden nämns över huvud taget inte forskning om det sociala arbetets
praktik som något av speciell vikt.
Att områdenas ranking skiftar visas också av en jämförelse mellan ett
utlåtande från den tidigare studien, där en sökande har äldre, åldrande
och pensionering (gerontologi) som specialitet. Detta bedöms vara ”ett
snävt område inom det sociala arbetet.” Några år senare (1992) kommer
den första professuren i socialt arbete med inriktning mot just detta område.
Området övergick snabbt från att befi nna sig i deprimerande skugga
till att bli en resursstark megastjärna i disciplinens centrum.
Så här kan man hålla på, jämföra sakkunnigutlåtanden och rada upp
pinsamma eller roliga inkonsistenser. Ämnets kärna skiftar; ett område
kan dyka upp som gubben i lådan och vara enormt meriterande för att
i nästa vara nära nog demeriterande. Och åter; detta är inget unikt för
socialt arbete, vi fi nner det överallt. Det betyder inte heller att den mest
lämpliga personen inte trots allt får tjänsten. Min poäng med denna lilla
exercis är endast att visa att en analys av sakkunnigutlåtanden inte är en
framkomlig väg för att identifi era ämnets kärna, periferi och gränser.
Metodologi
Givet att vi har ett någorlunda avgränsat studieområde, hur når man
korrekt kunskap om detta? Vilka är de bästa metoderna? Det allmänna
svaret är att en metodisk pluralism bör råda. Såväl kvalitativa som kvantitativa
metoder är viktiga och användbara och det fi nns ingen anledning
att prioritera; allt beror på vad man vill få kunskap om och vilken typ av
kunskap man eftersträvar. ”Det beror lite på vad du vill studera och jag
tycker att vi måste röra oss över den tillgängliga metodarsenal som fi nns.”
Själv tycker jag att ”någon form av diskursanalys är bra att ha med sig i
bagaget.” (Prof 13). ”Man skall både kunna räkna och berätta, analysera
berättelser. Både kvalitativt och kvantitativt. Behärskar man hantverket
när det gäller forskningsmetod, många olika metoder, så kan man också
lättare överblicka vilken metod som är lämplig vid vilket tillfälle.” (Prof
10). ”Vilka som helst bara dom ger svar på den fråga man ställt. Det gäller
att rätta mun efter matsäck och jag är själv väldigt glad i att använda fl era
ansatser, metodtriangulering och låta ett fenomen belysas genom allt från
väldigt hårdkokta kvantitativa analyser till fallstudiemetodik och andra
kvalitativa metoder som kan ge någon form av upplevelseförståelse.” (Prof
3). ”Vad jag vänder mig emot är tilltron till en viss metod, alltså tilltron
till att vetenskapligheten ligger i en viss metod.” (Prof 11).
151