Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Exempel 1: En avhandling som senare publicerats på engelska och därmed är ”internationaliserad”, skriven av A, behandlar begreppet mentalsjukdom från socialpsykologiska och även vetenskapsteoretiska infallsvinklar, och använder bl.a. Thomas Szasz verk som referens. Begrepp som sinnessjukdom, vardagsföreställningar, social kontroll, avvikelse och normalitet är centrala. Detta verk bedöms i ett sakkunnigutlåtande som att det ”faller i utkanten av både socialt arbete och speciellt den inriktning som denna professur har: social omsorg.” Ett teoretiskt verk som problematiserar begreppet normalitet och mentalsjukdom tillhör således på sin höjd forskning i socialt arbetes periferi. Samma sakkunnig ser en studie av ”utvecklingsstörning och begåvningshandikapp” som tillhörande kärnan, och även ”studier av äldreomsorg med socialpolitiskt fokus.” Rangordningen av toppkandidaterna avgörs genom ytterligare ett kriterium: att ha ”skött utredningsuppdrag”. B ”anlitas ofta för kortare eller längre uppdrag. Bs kontakter på myndigheter och departement är en tillgång för anställningen.” (Tilläggas kan att B råkar arbeta i Stockholm). Således: En snäv empirisk studie av begåvningshandikapp tillhör kärnan, en allmännare teoretisk och vetenskapsteoretisk studie av mentalsjukdom och normalitet gör det inte. Uppenbarligen är infallsvinkeln alltför teoretisk och området alltför allmänt. I ett annat sakkunnigutlåtande skrivs emellertid följande: ”Det är självklart att kunskap om människans verkliga livsvillkor är en viktig förutsättning för forskningen i socialt arbete. Så till vida står C stark.” Här har vi alltså ett område som är enormt mycket bredare och allmännare än mentalsjukdom, men trots bredden, snarast den rena sociologin, tillhör området forskning i socialt arbetes kärna. Hamnade då A i kanten av forskning i socialt arbete på grund av den vetenskapsteoretiska ansatsen? I ytterligare ett annat utlåtande skrivs om den som fi ck professuren: ”D har visat stort vetenskapsteoretiskt intresse” … ”D uppvisar större vetenskapsteoretisk och kritisk medvetenhet.” Uppenbarligen är vetenskapsteoretiska infallsvinklar inte bara godkända utan även starkt meriterande ibland, dock inte alltid. Exempel 2: I ett annat sakkunnigutlåtande använder en sakkunnig forskning i det sociala arbetets praktik som i stort sett helt avgörande kriterium: ”E har endast marginellt intresserat sig för det sociala arbetets praktik” En annan är en duktig vetenskapare men: ”F har dock inte sysslat direkt med det sociala arbetets praktik.” Den som slutligen får tjänsten: ”ägnar sig en hel del åt socialt arbete som praktik.” I andra jämförbara sakkunnig- 150
utlåtanden nämns över huvud taget inte forskning om det sociala arbetets praktik som något av speciell vikt. Att områdenas ranking skiftar visas också av en jämförelse mellan ett utlåtande från den tidigare studien, där en sökande har äldre, åldrande och pensionering (gerontologi) som specialitet. Detta bedöms vara ”ett snävt område inom det sociala arbetet.” Några år senare (1992) kommer den första professuren i socialt arbete med inriktning mot just detta område. Området övergick snabbt från att befi nna sig i deprimerande skugga till att bli en resursstark megastjärna i disciplinens centrum. Så här kan man hålla på, jämföra sakkunnigutlåtanden och rada upp pinsamma eller roliga inkonsistenser. Ämnets kärna skiftar; ett område kan dyka upp som gubben i lådan och vara enormt meriterande för att i nästa vara nära nog demeriterande. Och åter; detta är inget unikt för socialt arbete, vi fi nner det överallt. Det betyder inte heller att den mest lämpliga personen inte trots allt får tjänsten. Min poäng med denna lilla exercis är endast att visa att en analys av sakkunnigutlåtanden inte är en framkomlig väg för att identifi era ämnets kärna, periferi och gränser. Metodologi Givet att vi har ett någorlunda avgränsat studieområde, hur når man korrekt kunskap om detta? Vilka är de bästa metoderna? Det allmänna svaret är att en metodisk pluralism bör råda. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder är viktiga och användbara och det fi nns ingen anledning att prioritera; allt beror på vad man vill få kunskap om och vilken typ av kunskap man eftersträvar. ”Det beror lite på vad du vill studera och jag tycker att vi måste röra oss över den tillgängliga metodarsenal som fi nns.” Själv tycker jag att ”någon form av diskursanalys är bra att ha med sig i bagaget.” (Prof 13). ”Man skall både kunna räkna och berätta, analysera berättelser. Både kvalitativt och kvantitativt. Behärskar man hantverket när det gäller forskningsmetod, många olika metoder, så kan man också lättare överblicka vilken metod som är lämplig vid vilket tillfälle.” (Prof 10). ”Vilka som helst bara dom ger svar på den fråga man ställt. Det gäller att rätta mun efter matsäck och jag är själv väldigt glad i att använda fl era ansatser, metodtriangulering och låta ett fenomen belysas genom allt från väldigt hårdkokta kvantitativa analyser till fallstudiemetodik och andra kvalitativa metoder som kan ge någon form av upplevelseförståelse.” (Prof 3). ”Vad jag vänder mig emot är tilltron till en viss metod, alltså tilltron till att vetenskapligheten ligger i en viss metod.” (Prof 11). 151
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
- Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
- Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135 and 136: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 137 and 138: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151: ande. För åtminstone några av de
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
Exempel 1: <strong>En</strong> <strong>av</strong>handling som senare publicerats på engelska och<br />
därmed är ”internationaliserad”, skriven <strong>av</strong> A, behandlar begreppet<br />
mentalsjukdom från socialpsykologiska och även vetenskapsteoretiska infallsvinklar,<br />
och använder bl.a. Thomas Szasz verk som referens. Begrepp<br />
som sinnessjukdom, vardagsföreställningar, social kontroll, <strong>av</strong>vikelse och<br />
normalitet är centrala. Detta verk bedöms i ett sakkunnigutlåtande som<br />
att det ”faller i utkanten <strong>av</strong> både socialt <strong>arbete</strong> och speciellt den inriktning<br />
som denna professur har: social omsorg.” Ett teoretiskt verk som problematiserar<br />
begreppet normalitet och mentalsjukdom tillhör således på sin<br />
höjd forskning i socialt <strong>arbete</strong>s periferi. Samma sakkunnig ser en studie<br />
<strong>av</strong> ”utvecklingsstörning och begåvningshandikapp” som tillhörande kärnan,<br />
och även ”studier <strong>av</strong> äldreomsorg med socialpolitiskt fokus.” Rangordningen<br />
<strong>av</strong> toppkandidaterna <strong>av</strong>görs genom ytterligare ett kriterium:<br />
att ha ”skött utredningsuppdrag”. B ”anlitas ofta för kortare eller längre<br />
uppdrag. Bs kontakter på myndigheter och departement är en tillgång för<br />
anställningen.” (Tilläggas kan att B råkar arbeta i Stockholm).<br />
Således: <strong>En</strong> snäv empirisk studie <strong>av</strong> begåvningshandikapp tillhör<br />
kärnan, en allmännare teoretisk och vetenskapsteoretisk studie <strong>av</strong> mentalsjukdom<br />
och normalitet gör det inte. Uppenbarligen är infallsvinkeln<br />
alltför teoretisk och området alltför allmänt.<br />
I ett annat sakkunnigutlåtande skrivs emellertid följande: ”Det är självklart<br />
att kunskap om människans verkliga livsvillkor är en viktig förutsättning<br />
för forskningen i socialt <strong>arbete</strong>. Så till vida står C stark.” Här<br />
har vi alltså ett område som är enormt mycket bredare och allmännare än<br />
mentalsjukdom, men trots bredden, snarast den rena sociologin, tillhör<br />
området forskning i socialt <strong>arbete</strong>s kärna.<br />
Hamnade då A i kanten <strong>av</strong> forskning i socialt <strong>arbete</strong> på grund <strong>av</strong> den<br />
vetenskapsteoretiska ansatsen? I ytterligare ett annat utlåtande skrivs om<br />
den som fi ck professuren: ”D har visat stort vetenskapsteoretiskt intresse”<br />
… ”D uppvisar större vetenskapsteoretisk och kritisk medvetenhet.” Uppenbarligen<br />
är vetenskapsteoretiska infallsvinklar inte bara godkända<br />
utan även starkt meriterande ibland, dock inte alltid.<br />
Exempel 2: I ett annat sakkunnigutlåtande använder en sakkunnig forskning<br />
i det sociala <strong>arbete</strong>ts praktik som i stort sett helt <strong>av</strong>görande kriterium:<br />
”E har endast marginellt intresserat sig för det sociala <strong>arbete</strong>ts praktik” <strong>En</strong><br />
annan är en duktig vetenskapare men: ”F har dock inte sysslat direkt med<br />
det sociala <strong>arbete</strong>ts praktik.” Den som slutligen får tjänsten: ”ägnar sig<br />
en hel del åt socialt <strong>arbete</strong> som praktik.” I andra jämförbara sakkunnig-<br />
150
Change language