Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Berglind ansluter sig till denna instrumentella defi nition av ämnet. Forskningens
problem är att undersöka den ”bristande anpassningen mellan
en individ och hans sociala miljö”, eller vidare ”klyftan mellan en faktisk
situation och ett idealtillstånd.” Idealtillstånden är de som uttrycks i Socialtjänstlagen,
”Honnörsord som ekonomisk och social trygghet, jämlikhet,
medbestämmande osv. Även om dessa offi ciella värderingar är litet
luddiga och motsägelsefulla, så råkar det vara så att jag tycker de är vettiga.”
(Ur Brante 1987: 41)
De fl esta respondenter i den nya studien tar å ena sidan avstånd från
den offi ciella ämnesbeskrivningen som anses alltför instrumentell, men
å andra sidan bejakar man oftast inriktningen mot det sociala arbetets
praktik.
Professor Harald Swedner angav ett tredje alternativ vad avser defi nitionen
av forskningens objekt och syfte. Forskningen skall studera själva
interventionen, ingreppet i missförhållanden, men inte bara det; forskaren
skall själv vara aktiv och arbeta för att undanröja sociala problem. Därför
är det viktigt att forskaren omfattar ett aktörsparadigm som innebär att
själva utgångspunkten är en humanistisk inställning och en vilja att ta
ansvar för de sämst lottade i samhället. Endast en av dagens respondenter
betonar forskningens moraliska sida: ”Vi är det enda samhällsvetenskapliga
ämnet som är unikt på det viset att det fi nns en kärna, dvs. det fi nns
ett ansvar inskrivet i vår disciplin att ständigt söka oss till de mest utsatta
individerna, grupperna, samhällena osv. på olika nivåer. Det fi nns inte i
våra hjälpvetenskaper.” (Prof 10).
Den fjärde respondenten från 1987, professor Sune Sunesson, angav
på den tiden människobehandlande organisationer som forskning i socialt
arbetes kunskapsobjekt. Samtidigt förkastade även han den offi ciella ämnesbeskrivningen
ovan: ”Man skall alltså syssla med sociala problem och
lösningen av dessa. En oerhört aningslös defi nition, där man över huvud
taget inte refl ekterar över vad som händer när man utnämner något till
problem. Den är i princip oanvändbar.” Forskning i socialt arbetes primära
uppgift är att refl ektera över ”de här sociala ingenjörskonststrategierna.”
Forskning i socialt arbete som tillämpad eller klinisk sociologi
Ytterligare ett svar på frågan om kärna och periferi är just att defi niera
ämnet som tvärvetenskapligt och låta kärnan bestå av kombinationen av
ett annat ämne och en uppgift, ett socialt problem. Socialt arbete tänkes
147