Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Därför måste vi undersöka betydelsen varje gång begreppet används.”
(Meeuwisse och Swärd 2002:53. Se också Bergmark 1998:145–9 för en
förtjänstfull uppställning av defi nitionsförslag).
I den andra typen av svar defi nieras ämnet genom det som är utsatt
för myndigheters åtgärder, t.ex. att kärnan är: ”Rent deskriptivt blir det
vad som pågår under namnet socialt arbete. Sådant som lyder under socialtjänsten.
Det är vad folk sysslar med.” (Prof 11). ”Relationen klient
– myndighet. Försäkringssystem, omsorgsorganisationer, de är våra objekt.”
(Prof 7). ”Det är ett tilldelat fält från statsmakterna, dvs. socialt
arbete som praktikfält.” (Prof 2). ”Ämnet är analogt med pedagogik. Pedagogik
studerar skolan. På samma sätt studerar socialt arbete det sociala
arbetets praktik.” (Prof 15). Nackdelen med en sådan i och för sig bekväm
defi nition är naturligtvis att forskningen underställs myndigheternas föränderliga
politik; forskningens kärna blir en beroende variabel, avhängig
historiska konjunkturer.
Ett tredje sätt att besvara frågan om kunskapsobjekt är att placera detsamma
i ett större historiskt och socialt sammanhang: ”Man måste kontextualisera.
Ämnet har tillkommit av och inom välfärdsstaten, och har
höga ambitioner eftersom det är en välfärdsstat som förutsätter att man
skall ha generell välfärd till alla. Staten sätter upp regler för hur man skall
vara – exempelvis genom föräldraförsäkringen, pappamånader osv., alltså
en normering i vår välfärdsstat. Det är politik, och det är inom det fältet
socialt arbete rör sig. (Prof 13).
Forskning i socialt arbete placeras i välfärdsstatens kontext och det
handlar om att å ena sidan studera hur problem behandlas av myndigheter,
å den andra att själv identifi era problem. En rejäl kontextualisering
ges av professor Sune Sunesson, som i ett originellt svar börjar i 1500-talet
och urskiljer två faser.
”Min grundidé är att det fi nns två institutionella historiska komplex
som vuxit fram. Det första är 1500-talsdiskussionen, det som bryter mot
medeltiden, då man organiserar fattigvården och den blir en kommunal
angelägenhet. Fattigvårdslagarna kommer till och man börjar den första
typen av organiserat tänkande kring fattigvård, arbetslöshet. Man börjar
dra upp gränser för vilka som hör till och inte hör till kommuner och områden
därför att fattiglagarna är gränssystem. Man börjar fundera över de
här sakerna och så bygger man upp många av de moderna institutionerna,
den moderna lagstiftningen. Socialtjänstlagen är fortfarande strukturellt
sett ganska lik 1500-talets lagstiftning.
143