Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

saknar sådana bakåtkunskaper” (Prof 9). ”Allt jag kan komma på är klassiska
sociologiska texter.” (Prof 15). ”Jag kan inte komma på några och tror
inte heller att man med fog kan peka ut något” (Prof 14).
Några respondenter hade dock förslag. Till de mer intressanta hör
att koppla teoretiska perspektiv till svensk utredningsverksamhet, dvs.
forskning i socialt arbete utvecklas i en kombination mellan två starka
traditioner. Å ena sidan har vi traditionen med socialrapportering,
levnadsnivåundersökningar, låginkomstutredningar osv. Inom fattigdomsforskningen
är ”Rowntrees studier en sorts förebild, inom arbetslöshetsforskningen
har vi Jahoda och Lazarsfeldts studier. Dessa sorters rätt
fältbaserade studier har varit förebilder.” (Prof 12).
”De fl esta av oss har i bakhuvudet en forskningstradition som sysslar
med ojämlikheterna i samhället. Det börjar i England med t.ex. Peter
Townsends Poverty in the United Kingdom, Titmuss förstås, men också
den svenska låginkomstutredningen. En annan är forskning om kategoriserings-
och defi nitionsprocesser, gallringsprocesser som kan tillämpas
för att förstå myndigheters agerande, t.ex. stigmatiseringsteorier, stämplingsteorier.
Det ser man ju också i avhandlingarna. Goffman återkommer
ofta, men också den allmänna tankeramen symbolisk interaktionism och
Chicagoskolan.” (Prof 5).
Kombinationen av sociologisk teori med offentliga utredningar är alltså
ett möjligt paradigm inom forskning i socialt arbete. Ytterligare ett försök
att ange paradigmatiska verk är att fundera på vad som öppnar eller möjliggör
en ny tankeram: ”Aichhorn och Neills arbeten. De tvingar fram ett
nytt tänkesätt. Gustav Jonsson hade aldrig kunnat sätta igång med Skå
om inte Eichhorn och Neill hade lärt honom att det går att tänka på ett
annat sätt.” (Prof 6).
Sammanfattningsvis tycks det dock stå klart att det inte fi nns några
entydiga paradigmatiska verk i bemärkelsen klassiska inomvetenskapliga
”böjningsmönster” inom forskning i socialt arbete. Ett svar är därför naturligtvis
att förneka förekomsten eller önskvärdheten av paradigm. En
annan typ av svar är att ange paradigmliknande kandidater, öppnande
verk, och då går uppenbarligen tankarna till klassiska och nyare sociologiska
teorier. Så om man fokuserar forskning i socialt arbete som utredning
tillkommet genom externa påbud ger man svar av typ ett, om man
i stället betonar ämnets akademiska karaktär ger man svar av den senare
typen, men hamnar då vanligen i andra, klassiska ämnen som sociologi
eller psykologi. Ett intressant alternativ är att försöka kombinera dessa
141