Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
dvs. att ”zooma in” varje kategori i syfte att införa fl er distinktioner och undersöka deras detaljer för att få dem att passa varandra. 1. Paradigm, det eller de historiska verk som har givit upphov till en speciell forskningstradition. 2. Kunskapsobjekt, den för tillfället rådande föreställningen om ämnesområdets innehåll, dvs. de element och relationer man studerar. 3. Epistemologi, övertygelser om den sanna eller korrekta kunskapens natur och hur man når den, ofta uttryckt i fi losofi skt grundade -ismer och -logier. 4. Metod, de tekniker och bevisföringsregler med vilka kunskap om elementen och relationerna i kunskapsobjektet utvinnes och legitimeras. 5. Teori, de begreppssystem eller vetenskapliga diskurser som syftar till att förklara eller tolka kunskapsobjektet. 6. Signifi kanta fakta, observationer som är av relevans för att utveckla, bekräfta eller vederlägga vetenskapliga teorier. 7. Sociopolitisk kod. Denna kategori införs för att markera att vetenskapen inte är oberoende av omgivande sociala, politiska, ekonomiska och kulturella förhållanden. En vetenskap kan vara i harmoni eller disharmoni med dess omgivning vad avser sådant som forskningsresultatens och forskarsamhällets politiska lämplighet, ekonomiska angelägenhet, moraliska korrekthet etc. I varje vetenskaplig disciplin tenderar dessa sju faktorer att tillsammans bilda en sluten, självförstärkande cirkel eller spiral, en relativt diskret enhet. Detta beror på att de anpassas till varandra. Teorier anpassas till kunskapsobjektets innehåll, metoderna utformas så att de skall producera data som är relevanta för teoriutvecklingen. Det är också ibland så att potentiellt falsifi erande data antingen negligeras eller föranleder modifi eringar av den använda metoden, eller nyanseringar av teorin. Åtgärderna innebär att faktorerna matchas att närmare passa varandra och den sociala omgivningen, speciellt om det rör sig om en vetenskap vars ambition 138
är att vara tillämpbar. Tendensen att försöka rensa bort motsättningar och tvetydigheter för att skapa en harmonisk enhet mellan en vetenskaps komponenter är en sammanbindande mekanism som jag kallar strävan efter koherens. Att vetenskapliga tänkesätt tenderar att bilda relativt diskreta enheter är uppenbart inte minst inom de samhällsvetenskaper som innehåller skilda traditioner eller skolor. Många ämnen präglas av interna konfl ikter, som t.ex. motsättningar mellan behaviouristiska och psykoanalytiska inriktningar inom psykologin eller mellan interaktionistiska och funktionalistiska traditioner inom sociologin. Relationen mellan rivaliserande traditioner innehåller ofta element av inkommensurabilitet; vad som räknas som signifi kanta fakta eller genuina argument i en skolbildning kan uppfattas som nonsens av en annan skola, vilket illustrerar respektive skolas tendens att bilda självförstärkande cirklar. Strävan efter intern koherens är dock bara en av de drivkrafter som styr det vetenskapliga arbetet. Vetenskapens målsättning är att beskriva och förklara verkligheten, och utvecklingen av metoder, datainsamlingstekniker, modeller och teorier är systematiska medel att öppna (delar av) verkligheten så att vi kan nå korrekt kunskap om den. Medlen kan sammanfattas som intervention (t.ex. laboratorieexperiment och aktionsforskning) och representation (t.ex. observationer) i syfte att göra det möjligt för verkligheten att säga ja eller nej eller ”möjligen” – försök igen! Om medlen är effektiva erhålles en isomorfi mellan begrepp och yttervärld. Till strävan efter koherens bör därför läggas mekanismen strävan efter korrespondens. Vi bör alltså till pusselbitarna också tillfoga: 8. Verklighet, de egenskaper i delar av verkligheten som forskningen på olika sätt interagerar med. Vetenskaper strävar efter att ange vad som är korrekt kunskap, vad vi kan lita på, och tvärtom vad som är nonsens. De ovan angivna komponenterna, som binds samman av de övergripande mekanismerna koherens och korrespondens, är de väsentligaste för att förklara en vetenskaps kunskapspåståenden och sanningsanspråk. Jag presenterar nu varje kategori närmare och tillämpar resonemanget på forskning i socialt arbete. 139
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
- Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
- Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
- Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
- Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135 and 136: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 137 and 138: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 139: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
dvs. att ”zooma in” varje kategori i syfte att införa fl er distinktioner och<br />
undersöka deras detaljer för att få dem att passa varandra.<br />
1. Paradigm, det eller de historiska verk som har givit upphov till en speciell<br />
forskningstradition.<br />
2. Kunskapsobjekt, den för tillfället rådande föreställningen om ämnesområdets<br />
innehåll, dvs. de element och relationer man studerar.<br />
3. Epistemologi, övertygelser om den sanna eller korrekta kunskapens<br />
natur och hur man når den, ofta uttryckt i fi losofi skt grundade -ismer<br />
och -logier.<br />
4. Metod, de tekniker och bevisföringsregler med vilka kunskap om elementen<br />
och relationerna i kunskapsobjektet utvinnes och legitimeras.<br />
5. Teori, de begreppssystem eller vetenskapliga diskurser som syftar till<br />
att förklara eller tolka kunskapsobjektet.<br />
6. Signifi kanta fakta, observationer som är <strong>av</strong> relevans för att utveckla,<br />
bekräfta eller vederlägga vetenskapliga teorier.<br />
7. Sociopolitisk kod. Denna kategori införs för att markera att vetenskapen<br />
inte är oberoende <strong>av</strong> omgivande sociala, politiska, ekonomiska<br />
och kulturella förhållanden. <strong>En</strong> vetenskap kan vara i harmoni eller<br />
disharmoni med dess omgivning vad <strong>av</strong>ser sådant som forskningsresultatens<br />
och forskarsamhällets politiska lämplighet, ekonomiska<br />
angelägenhet, moraliska korrekthet etc.<br />
I varje vetenskaplig disciplin tenderar dessa sju faktorer att tillsammans<br />
bilda en sluten, självförstärkande cirkel eller spiral, en relativt diskret<br />
enhet. Detta beror på att de anpassas till varandra. Teorier anpassas till<br />
kunskapsobjektets innehåll, metoderna utformas så att de skall producera<br />
data som är relevanta för teoriutvecklingen. Det är också ibland så att<br />
potentiellt falsifi erande data antingen negligeras eller föranleder modifi eringar<br />
<strong>av</strong> den använda metoden, eller nyanseringar <strong>av</strong> teorin. Åtgärderna<br />
innebär att faktorerna matchas att närmare passa varandra och den sociala<br />
omgivningen, speciellt om det rör sig om en vetenskap vars ambition<br />
138
Change language