Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

även haft plats i forskningsdelegationer och forskningsråd. Grundläggande
forskningsprogram har följts och forskarna i ämnet har i många
fall återanknutit till klassiska kunskapsfrågor och forskningsmetoder
inom socialvetenskapen.
En central aspekt i Sunesson studie är hur ämnet socialt arbete bygger
upp en egen identitet från att från början enbart haft ämnesföreträdare
hämtade från andra ämnen, främst sociologi och psykologi. Från
en ”självrekryteringsgrad” på 0 procent för nytillkomna professorer och
docenter år 1990 har idag 90 procent av de docenter som utnämnts de
senaste fem åren disputerat inom ämnet socialt arbete. Avslutningsvis
tillämpar Sunesson en begreppsmodell från den amerikanske sociologen
Neil Smelser med syfte att belysa strukturella förändringar, drivkrafter för
förändring, mobilisering och social kontroll i utveckling av forskningsämnet
socialt arbete. Under ytan av stora förändringar fi nns också enligt
Sunesson ett stabilt mönster där ämnet är i en ständig balans och dynamik
mellan samhällets krav och den akademiska disciplineringen och den
diskursvandring som sker inom olika delområden.
Thomas Brantes studie är en pendang till Sunessons analys och är ett
försök att spegla ledande ämnesföreträdares syn på socialt arbete idag och
för 15 år sedan. Brante såg forskning i socialt arbete som en ”hybridprofession
eftersom det är ett försök att skapa en mer eller mindre ohelig allians
mellan välfärdsstatens, akademins och politikens professioner trots att
dessa bygger på olika rationaliteter …”. Brante summerar analysen med att
peka på två problem, dels risken för fragmentering av forskning i ämnet,
dels spänningen mellan forskningens och välfärdstatens rationaliteter och
deras betydelse som styrmedel och drivkraft för forskningens inriktning.
På det första området uppmanar författaren ledande professorer att gå
samman om större gemensamma projekt eller program. I det andra avseendet
gör Brante prognosen att den framtida utvecklingen kommer att
ligga på metodutveckling och myndighets/klientfrågor på bekostnad av
mer övergripande teoretiska perspektiv. Han efterlyser avslutningsvis ”en
teoretisk plattform där teori och praktik kan förenas”.
I Peter Dellgrans och Staffan Höjers bidrag görs ett försök att karakterisera
och analysera innehållet i den seniora forskningsproduktionen med
speciell uppmärksamhet på ämnesmässiga, metodologiska och teoretiska
mönster. Syftet är att kartlägga vad böcker, rapporter och olika slag av
vetenskapliga artiklar handlar om och vilka teorier och metoder de bygger
på. Dessutom presenteras en enkät till ett stort antal yrkesverksamma
socionomer om deras erfarenheter av, syn på och intresse för forskning.
12