Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Del I. Komponenter och visioner
Varje empirisk vetenskap, liksom de fl esta kognitiva system, består av ett
antal komponenter. Det föreligger en angiven del av verkligheten som
studeras (man kan också säga att en vetenskap konstruerar ett kunskapsobjekt
att studera, se vidare nedan), det fi nns vissa föreställningar om hur
detta rent principiellt måste gå till, det fi nns tekniker för att observera
och intervenera i objektet, det fi nns teorier som förklarar och det fi nns en
uppsättning signifi kanta fakta. Kunskapsproduktionen består av att föra
samman dessa komponenter.
I sin diskussion om vetenskaperna skriver Thomas Kuhn (1970) ungefär
detsamma genom att likna vetenskaplig verksamhet vid pussellösning.
Vid varje tidpunkt fi nns ett antal bitar som skall passas ihop enligt
vissa bestämda regler, och man vet i allmänhet att det fi nns en lösning på
pusslet. Metaforen är bra, men till skillnad från Kuhn skulle jag vilja säga
att läggandet av pusslet ibland sker med ur det ortodoxa pussellösandets
synvinkel oegentliga metoder som att omdefi niera vissa begrepp (såga litet
i bitarna), reducera ett begrepp till ett annat (slänga bort bitar som verkar
överfl ödiga eller är omöjliga att passa in) ändra problemet (försöka lägga
ett delvis annat pussel, dvs. vara originell, men inte alltför originell, dvs.
excentrisk), och det fi nns forskare som till sist inte drar sig för att ta fram
hammaren. Robert Nozick (1986:11) använder en liknande metafor: Man
”klämmer på saker och ting för att de skall passa in i en perimeter av en
viss form och storlek. Man trycker och klämmer in materialet på den fastställda
ytan … man skär bort hörnen så att de skall passa in … det som
inte får plats kastar man så långt bort att det inte märks.”
Kuhns metafor är härledd ur de exaktare vetenskapernas historia.
Samhällsvetenskaperna liknar ofta vad Nozick beskriver angående moralfi
losofi n, dvs. omsättningen av begrepp, liksom avsaknaden av exaktare
defi nitioner av centrala begrepp, är om inte notorisk så ändock vanligt
förekommande. Likväl karakteriseras även samhällsvetenskaperna av att
de innehåller ett antal grundläggande pusselbitar eller komponenter. Jag
urskiljer åtta komponenter, och inleder med att beskriva dessa i allmänhet
varefter jag tillämpar dem på forskning i socialt arbete.
En vetenskapsteoretisk referensram
De åtta komponenterna nedan är kategorier; till den vetenskapsteoretiska
verksamheten hör givetvis att diskutera och bestämma deras innehåll,
137