Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
med en presentation av några vetenskapsteoretiska begrepp för kategorisering och analys av vetenskapen i allmänhet. Dessa används i nästa steg för att sortera intervjusvaren. Del II består av en så kallad refl ektion över resultaten där forskning i socialt arbete placeras i en större kontext. Frågor om förhållandet mellan teori och praktik, vetenskap och utredning, tilllämpad vetenskap med mera tas upp till diskussion. 136
Del I. Komponenter och visioner Varje empirisk vetenskap, liksom de fl esta kognitiva system, består av ett antal komponenter. Det föreligger en angiven del av verkligheten som studeras (man kan också säga att en vetenskap konstruerar ett kunskapsobjekt att studera, se vidare nedan), det fi nns vissa föreställningar om hur detta rent principiellt måste gå till, det fi nns tekniker för att observera och intervenera i objektet, det fi nns teorier som förklarar och det fi nns en uppsättning signifi kanta fakta. Kunskapsproduktionen består av att föra samman dessa komponenter. I sin diskussion om vetenskaperna skriver Thomas Kuhn (1970) ungefär detsamma genom att likna vetenskaplig verksamhet vid pussellösning. Vid varje tidpunkt fi nns ett antal bitar som skall passas ihop enligt vissa bestämda regler, och man vet i allmänhet att det fi nns en lösning på pusslet. Metaforen är bra, men till skillnad från Kuhn skulle jag vilja säga att läggandet av pusslet ibland sker med ur det ortodoxa pussellösandets synvinkel oegentliga metoder som att omdefi niera vissa begrepp (såga litet i bitarna), reducera ett begrepp till ett annat (slänga bort bitar som verkar överfl ödiga eller är omöjliga att passa in) ändra problemet (försöka lägga ett delvis annat pussel, dvs. vara originell, men inte alltför originell, dvs. excentrisk), och det fi nns forskare som till sist inte drar sig för att ta fram hammaren. Robert Nozick (1986:11) använder en liknande metafor: Man ”klämmer på saker och ting för att de skall passa in i en perimeter av en viss form och storlek. Man trycker och klämmer in materialet på den fastställda ytan … man skär bort hörnen så att de skall passa in … det som inte får plats kastar man så långt bort att det inte märks.” Kuhns metafor är härledd ur de exaktare vetenskapernas historia. Samhällsvetenskaperna liknar ofta vad Nozick beskriver angående moralfi losofi n, dvs. omsättningen av begrepp, liksom avsaknaden av exaktare defi nitioner av centrala begrepp, är om inte notorisk så ändock vanligt förekommande. Likväl karakteriseras även samhällsvetenskaperna av att de innehåller ett antal grundläggande pusselbitar eller komponenter. Jag urskiljer åtta komponenter, och inleder med att beskriva dessa i allmänhet varefter jag tillämpar dem på forskning i socialt arbete. En vetenskapsteoretisk referensram De åtta komponenterna nedan är kategorier; till den vetenskapsteoretiska verksamheten hör givetvis att diskutera och bestämma deras innehåll, 137
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
- Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
- Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
- Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
- Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135 and 136: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 137: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
med en presentation <strong>av</strong> några vetenskapsteoretiska begrepp för kategorisering<br />
och analys <strong>av</strong> vetenskapen i allmänhet. Dessa används i nästa steg<br />
för att sortera intervjusvaren. Del II består <strong>av</strong> en så kallad refl ektion över<br />
resultaten där forskning i socialt <strong>arbete</strong> placeras i en större kontext. Frågor<br />
om förhållandet mellan teori och praktik, vetenskap och utredning, tilllämpad<br />
vetenskap med mera tas upp till diskussion.<br />
136
Change language