Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

forskningspolitik och mycket annat. Föreliggande studie försöker inte
väga professorers faktiska betydelse för ämnets utveckling utan endast
deras åsikter i en rad centrala frågor. Studien är tänkt att dels ge information
om professorskollektivets ”åsiktsstruktur”, dels utgöra ett bollplank
för refl ektion kring ämnets natur och framtida vägar.
De 15 professorer som ingår i denna studie är: Rosmari Eliasson-Lappalainen
och Sune Sunesson, Lund, Tapio Salonen, Växjö, Margareta
Bäck-Wiklund, Sven-Axel Månsson och Karin Sonnander, Göteborg,
Lars Oscarsson, Örebro, Bengt Starrin, Karlstad, Anders Bergmark, Sven
Hessle och Mats Thorslund, Stockholm, Stina Johansson, Raphael Lindqvist
och Lennart Nygren, Umeå, Åke Bergmark, Östersund. Av dessa har
8 sin bakgrund i (doktorsexamen i) sociologi, 2 i psykologi och 5 är egna
produkter, utbildade inom socialt arbete. Fortsättningsvis betecknas professorerna
med siffror. Syftet är inte att upprätta konfi dentalitet – ingen av
respondenterna brydde sig om detta, och den initierade kan säkert räkna
ut vem som döljer sig bakom en viss siffra – utan att markera att de deltar
i egenskap av ämnesrepresentanter, inte personer. Namn används dock då
jag också använder någon av deras skrifter.
En arbetshypotes i denna studie som är motiv till titeln är att ämnet
forskning i socialt arbete genomgått ett första stadium och nu är inne i
ett andra, och att stadierna har olika karakteristika. Konstitueringsfasen
utmärks av ett starkt behov bland ämnesföreträdarna att på olika sätt legitimera
ämnet, att defi niera det och markera gränser mot andra ämnen
för att därmed självständiggöra disciplinen. Under konsolideringsfasen
är dessa behov inte lika starka och företrädarna kan i större utsträckning
ägna sig åt uppbyggnad och organisering av den egna institutionen, utveckla
samarbete, handleda och kanske också hinna med att bedriva egen
forskning; basen börjar bli säkrad, ämnet är allmänt erkänt och får en
självklarhet som skapar trygghet.
Att analysera en vetenskaps kognitiva innehåll är en vetenskapsteoretisk
uppgift. Vetenskapsteorin ger möjlighet att betrakta ett ämne som forskning
i socialt arbete från ett övergripande, distanserat perspektiv och det
blir lättare att nå en helhetsbild. Artikeln inleds därför med ett förslag till
en vetenskapsteoretisk begreppsapparat som syftar till att möjliggöra kategoriseringar
av och jämförelser mellan de grundläggande komponenterna
i all vetenskap. Denna används i nästa steg för att kategorisera och analysera
forskning om socialt arbetes teoretiska och empiriska beståndsdelar.
Artikeln består av två huvuddelar. Del I är i första hand en sammanställning
av resultaten samt kortare kommentarer till dessa. Den inleds
135