Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
professioner trots att dessa bygger på olika rationaliteter, vilket brukar betyda att en typ av rationalitet kommer att dominera. Artikelns primära syfte var dock att undersöka just hur ett nytt ämne får sin kognitiva inriktning: kunskapsobjekt, metoder, teorier, målsättningar, fakta, kort sagt att försöka ringa in ämnets forskning. Jag skrev – lite väl socialkonstruktivistiskt kanske – att ett ämne vid begynnelsen ”bidrar till att skapa ett nytt område av verkligheten.” Meningen med uttrycket var att understryka att de då nya professorerna stod inför den angenäma men svåra uppgiften att utforma ämnets framtid, inför vilken det fanns en mängd olika möjligheter. För att utreda hur ämnet fi ck inriktning och innehåll intervjuade jag de dåvarande fyra professorerna, Harald Swedner, Göteborg, Hans Berglind, Stockholm, Bengt Börjeson, Umeå och Sune Sunesson, Lund, och lät dem berätta om socialt arbetes kärna med mera. Dessa fyra färgstarka personligheter presenterade fyra i många avseenden olika paradigmkandidater för forskning i socialt arbete, mer om detta nedan. I denna artikel används i jämförande syfte samma tillvägagångssätt. Situationen inom forskningen återspeglas främst genom intervjuer i samtalets form med de 15 lärostolsprofessorerna. Antagandet bakom detta metodval är då som nu att just dessa personer har positioner som ger extra goda möjligheter till överblick avseende såväl historiska och framtida utvecklingsförlopp som insikter om den nutida situationens komplexiteter, problem och möjligheter. Vidare innebär positionen stora möjligheter att genom sakkunnigutlåtanden, doktorandkurser, handledning, deltagande i fonder för fördelning av forskningsmedel med mera, kontrollera och styra forskningsinnehållet. Man kan sätta gränser för vad som faller utanför ämnet och peka ut ämnets kärna. Dessutom ger intervjumetoden utrymme för följdfrågor vilket är ett sätt att komma förbi de standardiserade svarens ibland bedrägliga klarhet. 26 Samtidigt är det naturligtvis så att professorernas åsikter, beslut och agerande endast är en kausal faktor bland många andra. Frågan om vilket genomslag en professor har beror på institutionens storlek, andra professorer och övriga yrkesgrupper vid samma institution, resurser, svensk 26. Intervjuerna tog oftast formen av dialog mellan mig och respondenten. Jag ställde frågor, men så småningom utvecklade sig mötena också till samtal. Det är möjligt att det fi nns en intervjuareffekt eftersom de fl esta respondenter läst min tidigare undersökning och även därför att jag personligen känner fl era av dem; vilken betydelse detta kan ha haft i de olika fallen är dock omöjligt att besvara. 134
forskningspolitik och mycket annat. Föreliggande studie försöker inte väga professorers faktiska betydelse för ämnets utveckling utan endast deras åsikter i en rad centrala frågor. Studien är tänkt att dels ge information om professorskollektivets ”åsiktsstruktur”, dels utgöra ett bollplank för refl ektion kring ämnets natur och framtida vägar. De 15 professorer som ingår i denna studie är: Rosmari Eliasson-Lappalainen och Sune Sunesson, Lund, Tapio Salonen, Växjö, Margareta Bäck-Wiklund, Sven-Axel Månsson och Karin Sonnander, Göteborg, Lars Oscarsson, Örebro, Bengt Starrin, Karlstad, Anders Bergmark, Sven Hessle och Mats Thorslund, Stockholm, Stina Johansson, Raphael Lindqvist och Lennart Nygren, Umeå, Åke Bergmark, Östersund. Av dessa har 8 sin bakgrund i (doktorsexamen i) sociologi, 2 i psykologi och 5 är egna produkter, utbildade inom socialt arbete. Fortsättningsvis betecknas professorerna med siffror. Syftet är inte att upprätta konfi dentalitet – ingen av respondenterna brydde sig om detta, och den initierade kan säkert räkna ut vem som döljer sig bakom en viss siffra – utan att markera att de deltar i egenskap av ämnesrepresentanter, inte personer. Namn används dock då jag också använder någon av deras skrifter. En arbetshypotes i denna studie som är motiv till titeln är att ämnet forskning i socialt arbete genomgått ett första stadium och nu är inne i ett andra, och att stadierna har olika karakteristika. Konstitueringsfasen utmärks av ett starkt behov bland ämnesföreträdarna att på olika sätt legitimera ämnet, att defi niera det och markera gränser mot andra ämnen för att därmed självständiggöra disciplinen. Under konsolideringsfasen är dessa behov inte lika starka och företrädarna kan i större utsträckning ägna sig åt uppbyggnad och organisering av den egna institutionen, utveckla samarbete, handleda och kanske också hinna med att bedriva egen forskning; basen börjar bli säkrad, ämnet är allmänt erkänt och får en självklarhet som skapar trygghet. Att analysera en vetenskaps kognitiva innehåll är en vetenskapsteoretisk uppgift. Vetenskapsteorin ger möjlighet att betrakta ett ämne som forskning i socialt arbete från ett övergripande, distanserat perspektiv och det blir lättare att nå en helhetsbild. Artikeln inleds därför med ett förslag till en vetenskapsteoretisk begreppsapparat som syftar till att möjliggöra kategoriseringar av och jämförelser mellan de grundläggande komponenterna i all vetenskap. Denna används i nästa steg för att kategorisera och analysera forskning om socialt arbetes teoretiska och empiriska beståndsdelar. Artikeln består av två huvuddelar. Del I är i första hand en sammanställning av resultaten samt kortare kommentarer till dessa. Den inleds 135
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
- Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
- Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
- Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
- Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
professioner trots att dessa bygger på olika rationaliteter, vilket brukar<br />
betyda att en typ <strong>av</strong> rationalitet kommer att dominera.<br />
Artikelns primära syfte var dock att undersöka just hur ett nytt ämne<br />
får sin kognitiva inriktning: kunskapsobjekt, metoder, teorier, målsättningar,<br />
fakta, kort sagt att försöka ringa in <strong>ämnet</strong>s forskning. Jag skrev<br />
– lite väl socialkonstruktivistiskt kanske – att ett ämne vid begynnelsen<br />
”bidrar till att skapa ett nytt område <strong>av</strong> verkligheten.” Meningen med<br />
uttrycket var att understryka att de då nya professorerna stod inför den<br />
angenäma men svåra uppgiften att utforma <strong>ämnet</strong>s framtid, inför vilken<br />
det fanns en mängd olika möjligheter.<br />
För att utreda hur <strong>ämnet</strong> fi ck inriktning och innehåll intervjuade jag de<br />
dåvarande fyra professorerna, Harald Swedner, Göteborg, Hans Berglind,<br />
Stockholm, Bengt Börjeson, Umeå och Sune Sunesson, Lund, och lät dem<br />
berätta om socialt <strong>arbete</strong>s kärna med mera. Dessa fyra färgstarka personligheter<br />
presenterade fyra i många <strong>av</strong>seenden olika paradigmkandidater<br />
för forskning i socialt <strong>arbete</strong>, mer om detta nedan.<br />
I denna artikel används i jämförande syfte samma tillvägagångssätt.<br />
Situationen inom forskningen återspeglas främst genom intervjuer i samtalets<br />
form med de 15 lärostolsprofessorerna. Antagandet bakom detta<br />
metodval är då som nu att just dessa personer har positioner som ger extra<br />
goda möjligheter till överblick <strong>av</strong>seende såväl historiska och framtida utvecklingsförlopp<br />
som insikter om den nutida situationens komplexiteter,<br />
problem och möjligheter. Vidare innebär positionen stora möjligheter<br />
att genom sakkunnigutlåtanden, doktorandkurser, handledning, deltagande<br />
i fonder för fördelning <strong>av</strong> forskningsmedel med mera, kontrollera<br />
och styra forskningsinnehållet. Man kan sätta gränser för vad som faller<br />
utanför <strong>ämnet</strong> och peka ut <strong>ämnet</strong>s kärna. Dessutom ger intervjumetoden<br />
utrymme för följdfrågor vilket är ett sätt att komma förbi de standardiserade<br />
svarens ibland bedrägliga klarhet. 26<br />
Samtidigt är det naturligtvis så att professorernas åsikter, beslut och<br />
agerande endast är en kausal faktor bland många andra. Frågan om vilket<br />
genomslag en professor har beror på institutionens storlek, andra professorer<br />
och övriga yrkesgrupper vid samma institution, resurser, svensk<br />
26. Intervjuerna tog oftast formen <strong>av</strong> dialog mellan mig och respondenten. Jag<br />
ställde frågor, men så småningom utvecklade sig mötena också till samtal. Det<br />
är möjligt att det fi nns en intervjuareffekt eftersom de fl esta respondenter läst<br />
min tidigare undersökning och även därför att jag personligen känner fl era <strong>av</strong><br />
dem; vilken betydelse detta kan ha haft i de olika fallen är dock omöjligt att<br />
besvara.<br />
134
Change language