Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
derarna pekar på risken att det nuvarande systemet för resurstilldelning och genomströmning kan ha negativa effekter på hur kvalitetskraven formuleras i praktiken. På denna punkt hävdar dock utvärderarna att det inte fi nns någon motsättning mellan höjda krav och hög genomströmning. Ökade krav i socionomutbildningen gynnar alla parter, lärarna, de studerande och olika avnämare. Lärarnas brist på tid för kompetensutveckling är dock ett problem och det fi nns stora variationer mellan olika orter. Risken fi nns att lektorer med forskarkompetens med åren hamnar allt längre bakom forskningsfronten i en negativ spiral av kompetensavveckling. Här efterlyser utvärderarna konstruktiva insatser för att motverka en negativ utveckling. Undervisningen i vetenskaplig metodik är ett viktigt område och en bättre balans mellan kvalitativa och kvantitativa metoder bör eftersträvas. Grundutbildningen kännetecknas av en mångfald av profi ler från allmän inriktning till en ökad specialisering inom särskilda områden. Denna utveckling stämmer också väl med statsmakten syn på den avreglering av högskoleutbildningar som inleddes under 1990-talet, vilket skulle främjas bl.a. genom att centralt fastställda utbildningsplaner skulle avskaffas. Utvärderarna pekar här på behovet av en fördjupad diskussion om balansen mellan generella och för alla utbildningar gemensamma kunskapsfält och behovet av specialisering och profi lering. Magisterprogrammen kan utgöra en viktig plattform för rekrytering till forskarutbildning och en fördjupning av metodkunskaper att nyttjas i praktiknära utvecklings- eller utredningsarbete. Det fi nns därför, enligt utvärderarna, starka skäl att ägna ökad uppmärksamhet åt den låga andelen utexaminerade med magisterexamen i socialt arbete. Två andra viktiga utvecklingsfält för socionomutbildningen är att skapa en god förening mellan grundutbildningen praktiska och teoretiska orientering, dvs. att utveckla formerna för praktikanknytning och forskningsanknytning. Forskarutbildning i förändring Forskarutbildning i socialt arbete bedrivs numera vid fem universitet, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Örebro. Villkoren för att bedriva forskarutbildning förändrades radikalt år 1998 då det ställdes krav på garanterad fi nansiering av doktorandens lön för att få anta forskarstuderande. Ett stort problem blev därmed fi nansieringen av doktorandtjänster. Uppskattningsvis svarar fakultetsmedel för 20–25 procent av fi nansiering av aktiva doktorander i Lund, Göteborg och Stockholm med en något 10
lägre siffra för Umeå. Omkring 30 procent av den fi nansiering som forskningsråden förmedlar i form av programstöd eller projektstöd går till doktorander. I övrigt fi nns en mycket bred provkarta på fi nansiering av doktorandernas arbete, vilket också har återverkningar på rekryteringsstrategier, utbildningens organisering i tid och rum och ämnesvalet. I stort förefaller det som om doktoranderna ges mycket stor frihet att välja avhandlingsämne. Ett annat problem som berörs i rapporten är att nyantagna doktorander vid samtliga institutioner är förhållandevis gamla, vilket endast delvis hänger samman med tidigare krav på minst tre års praktisk erfarenhet före forskarutbildningen. Den höga åldern återspeglas också bland dem som avlägger doktorsexamen. Mellan åren 1989 och 1992 har 92 personer disputerat, varav 47 män och 45 kvinnor. Medianåldern för kvinnorna var vid disputationstillfället 50 år och för männen 44 år. Här fi nns stora skillnader med övriga ämnen inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området och i synnerhet i jämförelse med det naturvetenskapliga kunskapsfältet. En sammanfattande bedömning av forskarutbildningen är att incitamenten för att gå vidare i forskarkarriären försvåras genom den stora bristen på postdoktorala tjänster. Forskningens inriktning och kvalitet Mer än halva rapporten innehåller fördjupade studier av forskning i ämnet socialt arbete. I princip kan dessa studier betraktas som teoretiska fördjupningsmoment i en i övrigt mycket bred och mångskiftande genomlysning av ämnet socialt arbete. Utrymmet tillåter därför enbart några korta introducerande kommentarer för varje kapitel. I Sune Sunessons bidrag tecknas en omfattande och innehållsrik släktkrönika för ämnesföreträdare inom socialt arbete. Socialt arbete etablerades som självständigt akademiskt ämne år 1977 och två år senare tillsattes Harald Swedner på den första professuren i ämnet, lokaliserad till Göteborg. Idag efter ett kvarts sekel har ämnet 17 rekryteringsprofessorer, 8 befordringsprofessorer och därutöver ett tjugotal docenter. Omkring 140 personer har under perioden genomgått forskarutbildning i ämnet. Från att ursprungligen vara en nästintill helt mansdominerad verksamhet dominerar nu kvinnorna bland forskarstuderande, nydisputerade och vid vissa institutioner även bland docenter. Dessutom fi nns numera ett antal kvinnliga professorer. Sunesson konstaterar vidare att ämnet hävdat sig väl i konkurrensen om nationella och lokala resurser för forskning och forskarutbildning och 11
- Page 1: Socialt arbete En nationell genomly
- Page 4 and 5: Högskoleverket Birger Jarlsgatan 4
- Page 6 and 7: En jämförande bedömning av forsk
- Page 9 and 10: Förord Det är ett unikt tillfäll
- Page 11: Forskningsrådets sammanfattning De
- Page 15: Deras studie är därför betydelse
- Page 18 and 19: som drivs av Samarbetskommittén f
- Page 20 and 21: Få studenter avlägger magisterexa
- Page 22 and 23: forskning. Det måste således fi n
- Page 24 and 25: Det var således många förväntni
- Page 26 and 27: påtalades framför allt brister n
- Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
lägre siffra för Umeå. Omkring 30 procent <strong>av</strong> den fi nansiering som forskningsråden<br />
förmedlar i form <strong>av</strong> programstöd eller projektstöd går till<br />
doktorander. I övrigt fi nns en mycket bred provkarta på fi nansiering <strong>av</strong><br />
doktorandernas <strong>arbete</strong>, vilket också har återverkningar på rekryteringsstrategier,<br />
utbildningens organisering i tid och rum och ämnesvalet. I<br />
stort förefaller det som om doktoranderna ges mycket stor frihet att välja<br />
<strong>av</strong>handlingsämne.<br />
Ett annat problem som berörs i rapporten är att nyantagna doktorander<br />
vid samtliga institutioner är förhållandevis gamla, vilket endast delvis<br />
hänger samman med tidigare kr<strong>av</strong> på minst tre års praktisk erfarenhet<br />
före forskarutbildningen. Den höga åldern återspeglas också bland dem<br />
som <strong>av</strong>lägger doktorsexamen. Mellan åren 1989 och 1992 har 92 personer<br />
disputerat, var<strong>av</strong> 47 män och 45 kvinnor. Medianåldern för kvinnorna<br />
var vid disputationstillfället 50 år och för männen 44 år. Här fi nns stora<br />
skillnader med övriga ämnen inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga<br />
området och i synnerhet i jämförelse med det naturvetenskapliga<br />
kunskapsfältet. <strong>En</strong> sammanfattande bedömning <strong>av</strong> forskarutbildningen<br />
är att incitamenten för att gå vidare i forskarkarriären försvåras genom<br />
den stora bristen på postdoktorala tjänster.<br />
Forskningens inriktning och kvalitet<br />
Mer än halva rapporten innehåller fördjupade studier <strong>av</strong> forskning i <strong>ämnet</strong><br />
socialt <strong>arbete</strong>. I princip kan dessa studier betraktas som teoretiska fördjupningsmoment<br />
i en i övrigt mycket bred och mångskiftande <strong>genomlysning</strong><br />
<strong>av</strong> <strong>ämnet</strong> socialt <strong>arbete</strong>. Utrymmet tillåter därför enbart några korta<br />
introducerande kommentarer för varje kapitel. I Sune Sunessons bidrag<br />
tecknas en omfattande och innehållsrik släktkrönika för ämnesföreträdare<br />
inom socialt <strong>arbete</strong>. <strong>Socialt</strong> <strong>arbete</strong> etablerades som självständigt akademiskt<br />
ämne år 1977 och två år senare tillsattes Harald Swedner på den<br />
första professuren i <strong>ämnet</strong>, lokaliserad till Göteborg. Idag efter ett kvarts<br />
sekel har <strong>ämnet</strong> 17 rekryteringsprofessorer, 8 befordringsprofessorer och<br />
därutöver ett tjugotal docenter. Omkring 140 personer har under perioden<br />
genomgått forskarutbildning i <strong>ämnet</strong>. Från att ursprungligen vara<br />
en nästintill helt mansdominerad verksamhet dominerar nu kvinnorna<br />
bland forskarstuderande, nydisputerade och vid vissa institutioner även<br />
bland docenter. Dessutom fi nns numera ett antal kvinnliga professorer.<br />
Sunesson konstaterar vidare att <strong>ämnet</strong> hävdat sig väl i konkurrensen om<br />
<strong>nationell</strong>a och lokala resurser för forskning och forskarutbildning och<br />
11
Change language