Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
skapade det klimat där Socialutredningen trots sin relativa framstegsvänlighet regelmässigt hånades som reaktionär av juridikprofessorer, domare och fackförbundsordförande, har också förändrats. I Kjell Nilssons jämförelse av forskningsanvändning i tre samhällssektorer (Nilsson, 1992a och 1992b , utvecklat i Nilsson och Sunesson, 1993) använder han Janet Weiss’ diskussion om forskningspolitik och forskningsanvändning inom olika samhällssektorer (1979), vilken var i ropet bland statsvetare på 1980-talet. För att förkorta det hela kan man säga att teorin antar att graden av centralisering i en samhällssektor påverkar sektorns roll som användare och inhämtare av forskning och forskningsbaserad kunskap. Under 1980-talet var, som nu, den sociala sektorn i Sverige starkt decentraliserad. Samtidigt var socialtjänsten i varje kommun hårt centraliserad. Undersökningsresultaten visar att kommunerna i jämförelse med organisationerna i de andra sektorerna använder kunskap mycket. Det var bara här som ”kunskaper för nytänkande” var vanligt. I de enskilda – sinsemellan olika men internt ofta mycket enhetliga – organisationerna kunde nya tänkesätt, även forskningsresultat slå igenom snabbt. I de andra sektorerna var det inte så. Byggnads- och bostadssektorns organisationer var kontrollerade av starka intressentgrupper, medan arbetslivets forskningsanvändarorganisationer var relativt hårt strukturerade av partssammansättningen. I 1980-talets socialtjänstorganisationer hade intressentperspektiven en obetydlig roll. Ingen hade hört tals om New Public Management, ingen visste något om konkurrensutsättning, privatisering och beställar-, utförarorganisationer. Men det var i denna organisation som den allians mellan socialtjänst och forskare utformades som Stål och Svedberg ger uttryck för. 120
Förändringen och dess orsaker – preliminära slutsatser Vad hände? Vi är nu framme vid avslutningen av denna svepande krönika. Jag skall försöka vara trogen mina föresatser och återanknyta till de kategorier från Smelser (1968) som jag började texten med. För det första då: Vad är det som har ändrats? På det allmänna planet kan vi sammanfatta det så här: Vi ser en utveckling av ett universitetsämne, som först skapas genom dekret 1977, med då ganska skakiga historiska och internationella rötter. Så sent som 1984 hade ämnet fyra professorer, och 0 docenter. Nu har socialt arbete 17 rekryteringsprofessorer och 8 befordringsprofessorer, och därutöver ett knappt tjugotal docenter. Forskarutbildningen har varit framgångsrik, med på många håll hög examinationstakt, och omkring 140 examina. Från början var forskningsverksamheten nästan helt mansdominerad, nu dominerar kvinnorna bland de forskarstuderande och de nydisputerade på fl era institutioner, och det gäller också bland nyutnämnda docenter. Ämnets representanter har hävdat sig väl i konkurrensen om nationella och lokala resurser för forskning och forskarutbildning, och haft plats i forskningsdelegationer och forskningsråd. Grundläggande forskningsprogram har följts, och forskarna i ämnet kan sägas ha anknutit eller återknutit till klassiska kunskapsfrågor och forskningsmodeller i socialvetenskapen. Mera specifi kt handlar utvecklingen om tillväxt, specialisering, institutionalisering också mätt som självrekryteringsgrad, domänanspråk, akademisering, konkurrensframgångar – och isomorfi . I Smelsers formuleringar är det alltså framför allt handlingar och samspel mellan människor, grupper och institutioner som har förändrats. Låt mig rekapitulera historien, med sidhänvisningar till texten ovan. • Ämnet fanns inte som forskningsämne, men intellektuella traditioner rekonstruerades. På tjugofem år har ämnet byggts upp från lösa teman och ideologiska hänvisningar till en plats bland andra samhällsvetenskaper. • Forskning i sociala frågor har efterfrågats länge och haft hög status i den svenska debatten. • I samband med den internationella nyreformismvågen under 1960talet tilltog och upprepades kritiken mot välfärdssamhällets brister, både när det gällde att skapa ekonomisk och social jämlikhet, och 121
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
- Page 75: hälsovården och 3 på den privata
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
- Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
- Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
- Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
- Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135 and 136: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 137 and 138: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
- Page 155 and 156: slutet av 1960-talet har studenter
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
Förändringen och dess orsaker – preliminära<br />
slutsatser<br />
Vad hände?<br />
Vi är nu framme vid <strong>av</strong>slutningen <strong>av</strong> denna svepande krönika. Jag skall<br />
försöka vara trogen mina föresatser och återanknyta till de kategorier från<br />
Smelser (1968) som jag började texten med. För det första då: Vad är det<br />
som har ändrats?<br />
På det allmänna planet kan vi sammanfatta det så här: Vi ser en utveckling<br />
<strong>av</strong> ett universitetsämne, som först skapas genom dekret 1977,<br />
med då ganska skakiga historiska och inter<strong>nationell</strong>a rötter. Så sent som<br />
1984 hade <strong>ämnet</strong> fyra professorer, och 0 docenter. Nu har socialt <strong>arbete</strong><br />
17 rekryteringsprofessorer och 8 befordringsprofessorer, och därutöver<br />
ett knappt tjugotal docenter. Forskarutbildningen har varit framgångsrik,<br />
med på många håll hög examinationstakt, och omkring 140 examina.<br />
Från början var forskningsverksamheten nästan helt mansdominerad, nu<br />
dominerar kvinnorna bland de forskarstuderande och de nydisputerade på<br />
fl era institutioner, och det gäller också bland nyutnämnda docenter.<br />
Ämnets representanter har hävdat sig väl i konkurrensen om <strong>nationell</strong>a<br />
och lokala resurser för forskning och forskarutbildning, och haft plats i<br />
forskningsdelegationer och forskningsråd. Grundläggande forskningsprogram<br />
har följts, och forskarna i <strong>ämnet</strong> kan sägas ha anknutit eller<br />
återknutit till klassiska kunskapsfrågor och forskningsmodeller i socialvetenskapen.<br />
Mera specifi kt handlar utvecklingen om tillväxt, specialisering, institutionalisering<br />
också mätt som självrekryteringsgrad, domänanspråk,<br />
akademisering, konkurrensframgångar – och isomorfi . I Smelsers formuleringar<br />
är det alltså framför allt handlingar och samspel mellan människor,<br />
grupper och institutioner som har förändrats.<br />
Låt mig rekapitulera historien, med sidhänvisningar till texten ovan.<br />
• Ämnet fanns inte som forskningsämne, men intellektuella traditioner<br />
rekonstruerades. På tjugofem år har <strong>ämnet</strong> byggts upp från lösa teman<br />
och ideologiska hänvisningar till en plats bland andra samhällsvetenskaper.<br />
• Forskning i sociala frågor har efterfrågats länge och haft hög status i<br />
den svenska debatten.<br />
• I samband med den inter<strong>nationell</strong>a nyreformismvågen under 1960talet<br />
tilltog och upprepades kritiken mot välfärdssamhällets brister,<br />
både när det gällde att skapa ekonomisk och social jämlikhet, och<br />
121
Change language