Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Utvecklingen av ämnet: topiker eller samtidiga
program?
Men den ovanstående listan kan användas på ett annat sätt också,
nämligen för att ge svar på en annan fråga, den som ställdes efter min
beskrivning av uppfattningar om vad som ingår i det internationella forskningsämnet
socialt arbete. Alltså, Sunesson eller Zimbalist, Foucault eller
Lakatos-light? Hur ser det ut för Sveriges del?
De redovisade professorerna och docenterna är, i en mening, forskningen
i socialt arbete. Det här är de forskare som gått vidare och blivit
forskare efter doktorsexamen. Det är dem vi kan undersöka för att få reda
på vad forskningen i ämnet är för något.
Zimbalists bok slutar ju just när den svenska forskningen i socialt arbete
skall till att komma igång i organiserad form, 1977. Hans idéer om
vad som är det aktuella forskningsläget tycks stämma väl överens med
det vi talat om som det gemensamma i ”modellprojektens” och ”modellforskningens”
stil och syfte, ett slags övertygelse om vikten av relevans för
samhällskritik och reform. Såtillvida fi nns det mycket som tycks stämma
överens mellan denna bild av det aktuella forskningsprogrammet i USA
och bilden av modellforskningen i Sverige.
Men går vi igenom alla de namn jag förtecknat här ovan är det ändå,
som jag visar på annat ställe 23 klart att de lätt låter sig inordnas i diskurser
om vetbarheter, om 1500-talsinstitutionerna och 1800-talsinstitutionerna
och de enkla refl exiva teman jag föreslagit. Det är däremot svårt att
urskilja modetendenser, så att kohorterna här ovan skulle skilja sig ifråga
om forskningsprogram eller att man skulle kunna se någon slags progredierande
förändring i forskningsfokus.
23. Texten skulle bli orimligt lång om jag beskrev alla professorers och docenters
forskning i kategorier. Jag har emellertid gjort ett försök i en förlängd version
av detta kapitel, som jag kommer att kunna presentera i institutionens
Working-paper serie.
117