Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
och inte minst villkoren för en framgångsrik forskning och utbildning av hög kvalitet bör kunna stimulera den fortsatta utvecklingen inom området. Vi välkomnar till en mycket intressant läsning! Sigbrit Franke Robert Erikson Universitetskansler Huvudsekreterare (FAS) 8
Forskningsrådets sammanfattning Denna genomlysning av de senaste årens utveckling inom ämnet socialt arbete grundar sig på en rad olika kunskapskällor och metoder för granskning av grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Rapporten inleds med en genomgång av tidigare utvärderingar och en översiktlig beskrivning av verksamheterna vid de olika institutionerna för socialt arbete. Utbildningen har granskats genom dokumentanalys, lokala besök och samtal med lärare, forskare och studerande. Forskning i socialt arbete belyses i två ämneshistoriska studier av professorerna Sune Sunesson och Thomas Brante, i en kunskapsteoretisk kartläggning och analys av docenterna Peter Dellgran och Staffan Höjer, en citeringsanalys för internationell publicering i ämnet samt i en internationellt jämförande studie av professor Lena Lundgren, Boston. Utöver en analys av resurser och produktivitet, forskningens balans mellan vetenskapssamhället och praktiken samt dess inriktning och arbetssätt avslutas rapporten med en fyllig genomgång av villkor och kvalitet i grundutbildning, forskarutbildning och forskning vid landets institutioner i socialt arbete. Grundutbildningens innehåll och profi lering Enligt SCB fi nns det omkring 25 000 socionomer i arbetslivet, vilket är en stor skillnad mot Danmark med omkring 8 700 socialrådgivare och Norge med ca 3 700 socionomer. En fråga som diskuteras inledningsvis är balansen mellan utbud och efterfrågan på socionomer i ett framtida perspektiv. Utbildas det för många i förhållande till efterfrågan och pensionsavgångar eller kommer arbetsmarknaden att växa genom profi lering och differentiering inom yrkeskåren? Grundutbildningen expanderar men frågan är om tillgången på disputerade lärare ökar i samma takt. Den kritik mot utbildningens kvalitet som framförts Högskoleverkets förra utvärdering har i många avseenden mötts med positiva och konstruktiva insatser för framtiden. Särskilda initiativ har tagits för att utveckla det pedagogiska ledarskapet och främja en bättre integration mellan teori och praktik. Ett annat problem som tidigare framförts har varit den låga kravnivån i utbildningen. Även på denna punkt konstateras en vändning i positiv riktning samtidigt som problemen kvarstår. Utvär- 9
- Page 1: Socialt arbete En nationell genomly
- Page 4 and 5: Högskoleverket Birger Jarlsgatan 4
- Page 6 and 7: En jämförande bedömning av forsk
- Page 9: Förord Det är ett unikt tillfäll
- Page 13 and 14: lägre siffra för Umeå. Omkring 3
- Page 15: Deras studie är därför betydelse
- Page 18 and 19: som drivs av Samarbetskommittén f
- Page 20 and 21: Få studenter avlägger magisterexa
- Page 22 and 23: forskning. Det måste således fi n
- Page 24 and 25: Det var således många förväntni
- Page 26 and 27: påtalades framför allt brister n
- Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
Forskningsrådets sammanfattning<br />
Denna <strong>genomlysning</strong> <strong>av</strong> de senaste årens utveckling inom <strong>ämnet</strong> socialt<br />
<strong>arbete</strong> grundar sig på en rad olika kunskapskällor och metoder för granskning<br />
<strong>av</strong> grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Rapporten<br />
inleds med en genomgång <strong>av</strong> tidigare utvärderingar och en översiktlig<br />
beskrivning <strong>av</strong> verksamheterna vid de olika institutionerna för socialt <strong>arbete</strong>.<br />
Utbildningen har granskats genom dokumentanalys, lokala besök<br />
och samtal med lärare, forskare och studerande. Forskning i socialt <strong>arbete</strong><br />
belyses i två ämneshistoriska studier <strong>av</strong> professorerna Sune Sunesson och<br />
Thomas Brante, i en kunskapsteoretisk kartläggning och analys <strong>av</strong> docenterna<br />
Peter Dellgran och Staffan Höjer, en citeringsanalys för inter<strong>nationell</strong><br />
publicering i <strong>ämnet</strong> samt i en inter<strong>nationell</strong>t jämförande studie <strong>av</strong><br />
professor Lena Lundgren, Boston.<br />
Utöver en analys <strong>av</strong> resurser och produktivitet, forskningens balans<br />
mellan vetenskapssamhället och praktiken samt dess inriktning och<br />
arbetssätt <strong>av</strong>slutas rapporten med en fyllig genomgång <strong>av</strong> villkor och<br />
kvalitet i grundutbildning, forskarutbildning och forskning vid landets<br />
institutioner i socialt <strong>arbete</strong>.<br />
Grundutbildningens innehåll och profi lering<br />
<strong>En</strong>ligt SCB fi nns det omkring 25 000 socionomer i arbetslivet, vilket är en<br />
stor skillnad mot Danmark med omkring 8 700 socialrådgivare och Norge<br />
med ca 3 700 socionomer. <strong>En</strong> fråga som diskuteras inledningsvis är balansen<br />
mellan utbud och efterfrågan på socionomer i ett framtida perspektiv.<br />
Utbildas det för många i förhållande till efterfrågan och pensions<strong>av</strong>gångar<br />
eller kommer arbetsmarknaden att växa genom profi lering och differentiering<br />
inom yrkeskåren? Grundutbildningen expanderar men frågan är om<br />
tillgången på disputerade lärare ökar i samma takt.<br />
Den kritik mot utbildningens kvalitet som framförts Högskoleverkets<br />
förra utvärdering har i många <strong>av</strong>seenden mötts med positiva och<br />
konstruktiva insatser för framtiden. Särskilda initiativ har tagits för att<br />
utveckla det pedagogiska ledarskapet och främja en bättre integration<br />
mellan teori och praktik. Ett annat problem som tidigare framförts har<br />
varit den låga kr<strong>av</strong>nivån i utbildningen. Även på denna punkt konstateras<br />
en vändning i positiv riktning samtidigt som problemen kvarstår. Utvär-<br />
9
Change language