Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Gerdt Sundström, sociolog, blev 1983 den förste att disputera med en avhandling om äldreomsorgen i välfärdssamhället (”Caring for the Aged”). Sundström hade deltagit i några stora projekt bl.a. i Framtidssekretariatets regi, och hans avhandling kopplade samman en demografi sk analys av kvinnoarbetskraftens förutsättningar med en kritisk översikt över äldreomsorgens historia. Socionomen Eva Jeppsson-Grassman blev nästa avhandlingsförfattare, 1987. Hennes avhandling om synskadades återgång till arbetslivet anknöt starkt till Berglinds tidigare forskningsprogram, även om den använde en metodologi (livsförloppsanalys med samtalsintervjuer) som inte fi nns representerad i Berglinds repertoar. Anders Bergmark och Lars Oscarsson, elever till Bengt Börjeson som tidigare varit rektor för socialhögskolan i Stockholm och vid denna tid var professor i Umeå, disputerade 1988 på avhandlingen ”Drug Abuse and Treatment”, ett stort försök att tillämpa sartreansk socialpsykologi och Bourdieus sociologiska begreppsapparat på svensk narkomanvård under 1970- och 1980-talet. År 1990 hade det gått elva år i Stockholm också, men bara fyra doktorander hade blivit doktorer, trots att man hade ungefär lika många forskarstuderande. Vad skapade denna skillnad? En hypotes är att forskarutbildningen delvis rekryterade en annan grupp av doktorander i Göteborg än i Stockholm vid denna tid. Krantz, Sandell, Bjerkman och Bernler kom till forskarutbildningen i Göteborg med klara projekt. De disputerar också tidigt under perioden. Jeppsson-Grassman, Bergmark och Oscarsson disputerar i Stockholm samtidigt som Hermansson, Eriksson och Karlsson gör det i Göteborg. De senare tycks vara de första egentliga doktoranderna i modern mening. De första Stockholmsdoktorerna anknyter i sina ämnen tydligt till forskningstraditioner i socialt arbete och i något fall också till samhällsvetenskapliga teorier som fått styra bearbetningen av det empiriska materialet. Alla fyra är professorer idag, tre i socialt arbete, en i socialgerontologi. Sven Hessle, docent i Göteborg, kom till institutionen på en forskartjänst (DSF) 1987 och blev således institutionens andre docent, även om han utnämnts redan 1983 i Göteborg. Han efterträdde Berglind 1993, då denne avsagt sig professuren. Eckart Kühlhorn, som under den första perioden haft professuren i vårdforskning med inriktning på missbruk (mellanölsprofessuren med placering vid institutionen) efterträdde Kettil Bruun som professor i so- 102
ciologisk alkoholforskning. En strid utbröt om Kühlhorns tidigare tjänst. Ulla Petterson gick i täten för den som krävde att tjänsten skulle omdefi - nierat till en professur i socialt arbete, och fi ck omfattande understöd från ämnet. Så blev emellertid inte fallet, och i den professorskonkurrens som följde 1989 sökte bl.a. Bengt Börjeson och pedagogen och inlärningspsykologen Sten Rönnberg, som efter långa kontroverser fi ck tjänsten. Vid mitten av 1990-talet avgick Rönnberg med pension, och tjänsten kom 1996 att omdefi nieras till en tjänst i socialt arbete med inriktning på missbruk. Umeå Bengt Börjeson är född 1932. Han utbildade sig från början till folkskollärare, blev psykolog och disputerade i pedagogik med kriminologiavhandlingen ”Om påföljders verkningar” 1966. År 1968 blev han rektor för socialhögskolan i Stockholm, 1972 blev han chef för Barnbyn Skå, och 1981 professor i socialt arbete i Umeå. Börjeson hade liksom Swedner engagerat sig i debatten om socialvårdsreformen redan 1967, och var en av ”skuggutredningens” viktigaste ledamöter under perioden som chef för Socialhögskolan i Stockholm och på Barnbyn. Hans forskningsengagemang (vid pedagogiska institutionen i Stockholm och på Skå) förknippades ofta med hans ställning som reformdebattör. Socialhögskolan i Umeå var den av de universitetsintegrerade socialhögskolorna som påverkats mest av 1977 års reformer, eftersom den inte på samma sätt som de övriga tre kunnat behålla sin ”skolkaraktär” med integrerade fasta lärargrupper från olika ämnen. Samtidigt hade detta också inneburit en närkontakt med andra forskningsområden och forskare, vilket gjorde att Börjeson omgavs av forskare när han kom till Umeå. Här fanns Vilhelminaprojektet, en av frukterna av 1970-talets centrala socialforskningssatsningar, här fanns forskning om socialbidrag och fattigdom, och fl era andra pågående verksamheter, inte minst på det socialpsykiatriska området. Den första doktorn blev Anna-Lena Lindqvist, 1985. Hon kom egentligen från institutionen i Stockholm och hade samarbetat med Hans Berglind i ett stort tidigare projekt, Utslagningen på arbetsmarknaden. Avhandlingen handlar däremot om ett organisationsexperiment och havererat samarbete vid en psykiatrisk mottagning, ämnen som intresserade Börjeson. 103
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
- Page 75: hälsovården och 3 på den privata
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
- Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
- Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
- Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135 and 136: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 137 and 138: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
- Page 141 and 142: är att vara tillämpbar. Tendensen
- Page 143 and 144: saknar sådana bakåtkunskaper” (
- Page 145 and 146: Därför måste vi undersöka betyd
- Page 147 and 148: estämmer, forskarna följer efter
- Page 149 and 150: Berglind ansluter sig till denna in
- Page 151 and 152: ande. För åtminstone några av de
- Page 153 and 154: utlåtanden nämns över huvud tage
ciologisk alkoholforskning. <strong>En</strong> strid utbröt om Kühlhorns tidigare tjänst.<br />
Ulla Petterson gick i täten för den som krävde att tjänsten skulle omdefi -<br />
nierat till en professur i socialt <strong>arbete</strong>, och fi ck omfattande understöd från<br />
<strong>ämnet</strong>. Så blev emellertid inte fallet, och i den professorskonkurrens som<br />
följde 1989 sökte bl.a. Bengt Börjeson och pedagogen och inlärningspsykologen<br />
Sten Rönnberg, som efter långa kontroverser fi ck tjänsten.<br />
Vid mitten <strong>av</strong> 1990-talet <strong>av</strong>gick Rönnberg med pension, och tjänsten<br />
kom 1996 att omdefi nieras till en tjänst i socialt <strong>arbete</strong> med inriktning<br />
på missbruk.<br />
Umeå<br />
Bengt Börjeson är född 1932. Han utbildade sig från början till folkskollärare,<br />
blev psykolog och disputerade i pedagogik med kriminologi<strong>av</strong>handlingen<br />
”Om påföljders verkningar” 1966. År 1968 blev han rektor<br />
för socialhögskolan i Stockholm, 1972 blev han chef för Barnbyn Skå, och<br />
1981 professor i socialt <strong>arbete</strong> i Umeå.<br />
Börjeson hade liksom Swedner engagerat sig i debatten om socialvårdsreformen<br />
redan 1967, och var en <strong>av</strong> ”skuggutredningens” viktigaste<br />
ledamöter under perioden som chef för Socialhögskolan i Stockholm och<br />
på Barnbyn. Hans forskningsengagemang (vid pedagogiska institutionen<br />
i Stockholm och på Skå) förknippades ofta med hans ställning som reformdebattör.<br />
Socialhögskolan i Umeå var den <strong>av</strong> de universitetsintegrerade socialhögskolorna<br />
som påverkats mest <strong>av</strong> 1977 års reformer, eftersom den inte<br />
på samma sätt som de övriga tre kunnat behålla sin ”skolkaraktär” med<br />
integrerade fasta lärargrupper från olika ämnen. Samtidigt hade detta<br />
också inneburit en närkontakt med andra forskningsområden och forskare,<br />
vilket gjorde att Börjeson omg<strong>av</strong>s <strong>av</strong> forskare när han kom till Umeå.<br />
Här fanns Vilhelminaprojektet, en <strong>av</strong> frukterna <strong>av</strong> 1970-talets centrala<br />
socialforskningssatsningar, här fanns forskning om socialbidrag och fattigdom,<br />
och fl era andra pågående verksamheter, inte minst på det socialpsykiatriska<br />
området.<br />
Den första doktorn blev Anna-Lena Lindqvist, 1985. Hon kom egentligen<br />
från institutionen i Stockholm och hade samarbetat med Hans<br />
Berglind i ett stort tidigare projekt, Utslagningen på arbetsmarknaden.<br />
Avhandlingen handlar däremot om ett organisationsexperiment och h<strong>av</strong>ererat<br />
sam<strong>arbete</strong> vid en psykiatrisk mottagning, ämnen som intresserade<br />
Börjeson.<br />
103
Change language