Nummer 2 2011 - GilleScouterna

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 61 • Nr 2 maj 2011 

Landsgilleting 

i Falun 28–29 maj 

Läs handlingarna på sid 7–18 och ta med dem till landsgilletinget 

Vad lärde jag 

mig i scouterna? Sid 3 

.

2 

S:t Georgs 

Scoutgillen 

i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge 

tel och fax 08-17 84 32 

Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men 

telefonsvarare finns. 

gillekansli@telia.com 

www.gille.scout.se. 

PlusGiro 35 91 06-2 

Landgillerådet 

Gunilla Engvall Landsgillemästare 

Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 

021-35 16 51, 070-310 42 25 

g.engvall@telia.com 

Laila Boxström vice Landsgillemästare 

Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby, 

0935-206 11, 070-226 12 97 

laila@vannastv.net 

Gjermund Austvik Landsgilleskrivare 

Brombärshult 1, 432 96 Åskloster, 

0340-62 60 65, 070-875 95 80 

gjermund.austvik@gaengin.se 

Knut-Olov ”Ola” Axelsson Landsgilleskattmästare 

Kantvägen 1, 141 31 

Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83 

knut-olov.axelsson@telia.com 

Leif Granéli 

Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad, 

044-12 43 64, 070-306 09 79 

leif.graneli@telia.com 

Carl-Magnus Klärcke 

Internationell sekr. 

Kopparvägen 37, 791 42 Falun, 

070-624 32 45 

carl-magnus.klarcke@comhem.se 

Kristina Sundberg 

Laknäs, Ängesvägen 6, 793 94 Tällberg 

070-262 14 66 

tina47@hotmail.se 

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) 

Utkommer med fyra nummer per år 

Nr 3 15 sept 2011, manusstopp 15 aug 

Nr 4 15 nov 2011, manusstopp 15 okt 

Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: 

Torsten Hansson, Serenadvägen 1, 

784 43 Borlänge, 0243-22 58 79, 

070-314 56 42, torsten.ha@telia.com 

Typsnitt: Optima och Times New Roman 

Papper: Galerie Art Silk 130 g – miljö - 

märkt med Svanen 

Tryck: Printlab, Falun, 2011 

ISSN 1653-7033 

Minnen 

Landsgillemästaren har ordet 

För ett par lördagar sedan träffade 

jag några genuina samlare. 

Det var möte på Kielergatan 25 i 

Helsingborg. Det dukades upp märken 

av alla de slag, bältspännen, vykort, 

frimärken. Deltagarna verkade känna 

varandra ganska så bra, hade träffats 

många gånger förut. Dags igen att se 

om några nya dyrgripar fanns att studera! 

I rummen bredvid fanns ett gediget 

museum med scouthistoria, också gillescouting. 

Naturligtvis kände jag igen 

mina gamla blåvinge- och scoutmärken. 

Var finns mina egna? Jo jag vet, på 

en lägerbålsfilt! När jag ser den filten 

dyker det upp minnen från stämningsfulla 

lägerbål, från kalla lägernätter och 

från många härliga möten med scouter. 

Många samlar foton från sina scoutliv. 

Jag har också några stycken, en del 

svartvita, en del diabilder. Jag känner 

igen några av ansiktena men inte alla. 

Varför skrev jag inte på baksidan av fotona 

då, när det hände? När var det? Var 

var det? Som det nu är blir det glimtar 

av mitt scoutliv. Ibland får vi in foton 

från gillen till kansliet, en del otroligt 

väldokumenterade, en del utan någon 

text till. Vår historia finns där, men inte 

alltid tydlig. 

En tanke 

Gör aldrig ingenting. 

Walter Scott(1771–1832) 

En stor samling muggar från olika läger 

ger säkert den ägaren minnesbilder. 

Förstadagsbreven från olika läger och 

konferenser får bilder av människor 

och händelser att passera revy för sin 

ägare. Metallmärkena på scoutbältet 

ger nog samma effekt. Vi hänger ofta 

upp våra minnen på olika föremål. 

När minnena rullar fram, nästan 

som en film, är det mest människor jag 

minns! Men ibland kommer dofter – 

lägerbålsröken, hettan i sommarsolen, 

tjäran i reparbetena. Jag kan känna Indiens 

kryddor – och jag minns hur svårt 

jag hade att pruta! Ibland minns jag 

sånger, som jag lärde mig. Någon har 

sagt att det tar väldigt lång tid att sortera 

och få ordning på alla minnessaker. 

Jovisst, hjärnan låter minnena komma 

upp till ytan, de gör sig påminda. Det är 

svårt att stänga av den filmen! 

Vi fortsätter hela livet att samla minnen 

i olika former. Snart, sista helgen i 

maj, kommer vi att träffa scoutvänner 

från hela landet, vi kommer att komma 

ihåg tidigare landsgilleting och vi 

får nya minnen av härliga möten med 

människor. Många minnen har vi alla 

från våra egna gillen. Gilletingen ser 

både bakåt i en verksamhetsberättelse 

och framåt i programplanerna. Nu ska 

vi träffas i Falun och göra detsamma – 

minnas och se framåt! 

Gunilla Engvall 

Landsgillemästare 

Gillearrangemang 

28–29 maj 2011 

Landsgilleting i Falun 

27 juli–7 augusti 2011 

Världsscoutjamboree i Sverige 

26 september–2 oktober 2011 

Världskonferens i Como, Italien 

13 juni 2012 

Nordisk-baltiska kommittén i Litauen 

14–17 juni 2012 

Nordisk-baltiskt möte i Litauen 

Gillescouten 2–2011

Vad lärde jag mig i scouterna? 

Tidigare statsministern Ingvar Carlsson gör intressanta hänvisningar till sin tid som scout i Rolf Gustavssons 

bok ”Ingvar Carlsson” (Sveriges statsministrar under 100 år, Albert Bonniers Förlag 2010). Vi 

ställde därför frågan om tiden som scout betytt något för hans vuxna liv, och vi fick välvilligt denna berättelse 

för Gillescoutens läsare. 

Ingvar Carlsson i naturen. 

Fotograf: Gunnar Frisell 

Från 7 års ålder fram 

till 20-årsåldern var 

jag en aktiv medlem 

i Borås Scoutkår. Jag 

deltog i möten varje 

vecka under större delen av året, 

jag missade inte en chans att 

hänga med på hajkerna och jag 

var med på många läger, både 

inom Sverige och utomlands. 

Det innebar att en viktig del av 

min ungdomstid tillbringade jag 

tillsammans med andra scouter. 

Så lärde jag mig hur viktigt kamratskap 

är. 

Två saker lärde jag mig för res- 

Gillescouten 2–2011 

ten av livet. Inom scoutrörelsen 

fick jag den första träningen i 

ledarskap. Det handlade inte om 

någon teoretisk utbildning utan 

om att i praktisk verksamhet lära 

sig ta ansvar. Från början kände 

jag glädjen i att få vara en ledare 

och att utvecklas. Det har senare 

haft stor betydelse för mig i andra 

sammanhang. 

Lika viktigt var att jag lärde mig 

att uppskatta och respektera den 

svenska naturen. Jag lärde mig 

praktiska ting som att göra upp 

eld även om det spöregnade, att 

orientera, att övernatta under be- 

svärliga förhållanden och mycket 

annat. Det naturintresse som jag 

fick genom scoutverksamheten 

i Borås är lika starkt i dag. Jag 

älskar skogarna kring Tyresö där 

jag bor, vandringar i fjällen och 

utflykter på Gotland. 

Viktigast av allt är ändå att det 

var på ett gemensamt möte mellan 

flick- och pojkscouter – sådana 

var inte så vanliga då – som 

jag träffade min blivande fru. Vi 

har nu varit gifta i över 50 år. 

Ingvar Carlsson 

Bilden på omslaget visar Ingvar Carlsson 

på hemväg från Blå Hajken 1951. 

3

S:t Georgsbudskapet 2011 

De lärde och vise har sedan långt före vår tid funderat på meningen 

med livet och vad som ger ett gott liv. 

Sedan dessa gamla tider har kraven på det vardagliga livet ändrats 

dramatiskt. Vi har i dag mer än nog av materiella ting och ett brett 

spektrum av stimuli runt omkring oss. De flesta har varma, skyddande 

bostäder och andra nödvändiga förutsättningar för att kunna 

leva ett gott liv. Men har vi all denna välfärd blivit mer samlade och 

lyckligare? Jag tror att vi vet svaret på det. 

Den djupare frågan om hur vi får ett lyckligt liv, både materiellt 

och andligt, har fortfarande inget enkelt svar. Men det får oss att 

tänka och att fortsätta att ställa frågor om livet. 

Här följer ett utdrag från en okänd författare, där vi kan finna råd och hjälp för att följa våra scoutideal. 

Riktlinjer för ett rättvist och bra liv (med fri översättning till svenska) 

New aims in life you always need 

and strive for them persistently indeed! 

Stand by and save your neighbour 

when hardship nearly runs him over! 

To hug and comfort others is a true delight 

instead of having against them always a spite. 

Go to new neighbours and hear them out, 

don’t stay aside so prejudiced all about! 

Yourself in highest esteem always keep, 

because your ideas, too, are good and thoughts so deep. 

If kindness and smiles from others you wait, 

don’t meet them with surly, unfriendly face. 

Don’t hesitate making friends with people new, 

they ideas fresh and fine may give in return to you. 

The world will change, it can’t be denied, 

try to adopt more positive attitude to life. 

When your light is lit and your tea is brewing 

look out the window and see how your neighbour is doing. 

Be ready to share whatever you’ve got, 

if need there be your shoulder perhaps, 

to comfort someone unhappy, distressed, 

and find yourself, too, happy and blessed. 

(Publicerad i Erikoislääkäri 3/2005, en tidskrift för medicinska specialister.) 

Med scouthälsningar 

Visa Huuskonen 

Scoutgillet Ilves, Finland 

4 

Du behöver alltid nya mål i ditt liv 

och du ska sträva flitigt att nå dem! 

Stanna upp och hjälp din granne 

när han nästan stupar av svårigheter! 

Att krama och trösta andra är en sann glädje 

istället för att alltid möta dem med agg. 

Gå till dina nya grannar och lyssna på dem, 

ställ dig inte på avstånd med alla dina fördomar. 

Lita alltid på dig själv, 

därför att även dina idéer är bra och dina tankar djupa. 

Om du förväntar dig vänlighet och leenden från andra, 

ska du inte möta dem med sur och ovänlig uppsyn. 

Tveka inte att bli vän med nya människor, 

de kan ge dig nya och bra idéer. 

Världen kommer att förändras, det är sant och visst, 

försök att ha en mer positiv attityd till livet. 

När ditt ljus är tänt och teet bryggs 

titta ut genom ditt fönster och se hur din granne mår. 

Var redo att dela med dig av det du har, 

även din axel om det behövs, 

att trösta någon olycklig och betryckt, 

och se att även du blir lycklig och välsignad. 

Översättning: Gjermund Austvik. Teckning: B-P. 


År 1948 blev jag scout i Krylbo 

Scoutkår, efter två år som vargunge. 

Vår patrull hette Vargen och vi 

kallades ofta till patrullmöten med en 

budkavle, som vidarebefordrades mellan 

patrullmedlemmarna via en uppgjord 

turordning. Budkaveln var en urborrad 

trädgren där en kork utgjorde lock. Inne 

i budkavlen hittade man ett meddelande 

och ville man tillägga något som patrulledaren 

skulle veta, kunde man skriva 

till. Men då nådde inte den informationen 

de som stod före på listan. 

Naturligtvis kunde vi ringa till varandra 

om det var bråttom. I min hemort var 

telefonerna utrustade med nummerski- 


va, men på de flesta orter på landsbygden 

var den jättelika telefonen försedd 

med en vev med vilken man genom att 

vrida den kraftigt några varv kopplades 

till telefonisten, som kopplade vidare 

till önskad abonnent. Telefonen stod 

ofta placerad strax innanför ytterdörren, 

där ledningen kom in. Postverket 

förmedlade brev. Man kunde brevväxla 

med någon eller många. Telegrafen förmedlade 

telegram om det var bråttom. 

Fram till för inte så länge sedan var vi 

vana vid att brev kom in genom ett hål i 

dörren och att telefonen satt fastskruvad 

i väggen. Det fanns vissa begränsningar 

för kommunikation. Men vi har även 

fått uppleva en omtumlande utveckling 

sedan vår värld blivit datoriserad. Avstånden 

mellan oss krymper med hjälp 

av persondatorernas e-mailfunktion och 

mobiltelefoner, som blir mindre och 

mindre och som kan utföra allt fler och 

fler tjänster. 

I Iphonen kan vi inte bara prata med 

varandra var vi än befinner oss. Vi kan 

skriva meddelanden direkt in i andras 

mobiler, skicka bilder och filmsnuttar. 

Vi kan lyssna på svenska och utländska 

radiostationer och ta del av nyhetsbyråernas 

senaste utsändningar. Och vi kan 

bygga nätverk där vi kan utbyta information 

inom en grupp. 

Budkavle – telefon/ brev – skrivna informationer via post – e-post – SMS/MMS – Iphone 

Var på denna utvecklingslinje tycker Du att Du vill eller kan befinna dig? 

Vår tidning Gillescouten kan även läsas på vår egen hemsida: www.gille.scout.se Genom att klicka sig 

fram bland andra web-sidor kan vi snabbt få information om gillescouting och scouting runt om i 

världen. Om du vill knyta en egen websida till gillescouting går du till www.scoutgille.se för vidare instruktioner. 

Det finns således stora möjligheter att informera, kommunicera och hämta information. Vilken roll kan 

vår tidning Gillescouten spela? Jag tror att en färgbildsfylld tidning med modern typografi fortfarande har 

en uppgift inom vår rörelse. Säkert kan vi finna nya grepp för framtiden angående såväl tidningens form 

som innehåll. Vad tycker Du? Du är välkommen med dina synpunkter. Du kan antingen skriva något för 

tidningen eller helt enkelt höra av Dig till LGR (Gunilla Engvall) eller till undertecknad, ordförande i redaktionskommittén. 

Torsten Hansson 

Adresser: 

Gunilla Engvall, landsgillemästare och ansvarig utgivare 

Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 

021-351561, 070-3104225, g.engvall@telia.com 

Torsten Hansson, ordförande i redaktionskommittén 

Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge 

0243-225879, 070-3019998, torsten.ha@telia.com 

Från budkavle 

till Iphone 

Sven Janson, ledamot i redaktionskommittén, bl.a. 

ansvarig för layout 

Vattugatan 9, 784 33 Borlänge 

0243-10520, 070-2711623, sven.janson@kajan.se 

Anna-Brita Lundahl, ledamot i redaktionskommittén, 

ansvarig för kontakter med gillena 

Fodergatan 5, 724 66 Västerås 

021-411169, 070-3145642, pricken56@hotmail.com 

5

Rapport från 

Frimärksbanken 

Nytt år och nya utmaningar. 

Jag känner mig 

”taggad” inför det nya 

året och har fått i väg en 

laddning på 5 kg svenska 

frimärken. Jag är mycket glad för alla 

inkomna bidrag, stora som små, men 

jag önskar ibland att sorteringen på 

svenska och utländska märken vore något 

bättre. 

Den stora utmaningen efter nyår har 

varit att gå igenom 10 kg frimärken från 

Västerås Frimärksklubb. Den är klar nu 

och utrymmet i källaren svämmar över 

av utsorterade märken som skall sammanställas 

till kuvert som skall erbjudas 

till försäljning i samband med Världsscoutjamboreen 

WSJ-2011. Grovsortering 

i följande grupper: Fyrfota djur, 

blommor/växter/insekter, fåglar, fiskar, 

kungen. Alla märken skall vara svenska 

och representera delar av Sverige. Alla 

märken skall ”tvättas” torkas, pressas 

och sorteras. Det blir många sena timmar, 

men torkningstiden är ganska kort 

i den torra källarmiljön. Som tur är får 

jag hjälp med det arbetet och personen i 

fråga är imponerad av hur många motiv 

som hon inte sett förut. 

6 

Förra årets insamling gav en total 

på 72,5 kg varav ca 30 kg var vykort 

och pärmar med förstadagsbrev, privata 

brevsamlingar m m. Av detta har 21 kg 

frimärken sålts, återstår samlingar och 

vykort samt utländska frimärken från 

hela världen. 

Jag väntar med spänning på hur det 

skall bli under WSJ-2011. Blir det 

många som skall sälja frimärken och 

hur skall vi exponera oss bland 38 000 

scouter? 

Nästa gång vi träffas i ett större sammanhang 

blir vid Landsgilletinget i Falun. 

Jag hoppas att få träffa många av 

er som varit flitiga samlare och skickat 

kuvert till mig. Några av er har väl med 

frimärken? 

I dag skiner solen och jag skall försöka 

kravla mig fram bakom alla frimärkshögar 

och göra lite nytta utomhus. 

Stannfåglarna underhåller oss med 

sina konster utanför köksfönstret och 

vi kan känna igen många som varit frimärksmotiv. 

Hoppas ni alla ser fram emot den 

stundande våren när äntligen tågen skall 

börja fungera igen och vi får kasta av 

oss ylletröjan och långkalsongerna. 

Stöd scoutarbetet – samla frimärken till 

Frimärksbanken! 

En bild från röran i källaren 

Hälsningar Björnar Johnsen 



S:t Georgs scoutgillen Creutz Lave i Falun 

& Tuna i Borlänge 

hälsar alla gillescouter välkomna till 


den 28–29 maj 2011 i Falun 

Välkomna till Dalarna! 

S:t Georgs scoutgillen Creutz 

Lave, Falun och Tuna scoutgille, 

Borlänge hälsar alla gillescouter 

välkomna till Falun och det tredje 

Landsgilletinget som anordnas i Dalarna. 

Redan år 1965, på Stegeborgslägret, 

diskuterades Gammelscouter” av oss 

scoutledare från Falun. Det var Sten 

Thiel och hans vänner som gästade lägret 

och gav inspiration för att så småningom 

bilda ”Gammelscouter” i Falun. 

Det dröjde ända till 1983 innan det på 

nytt blev aktuellt att starta Scoutgille i 

Falun. Dåvarande landsgillemästaren 

Nils Söderberg med bistånd av Ulla 

Medin bearbetade Bengt Friberg att ta 

initiativet till startande av ett gille. 

Så här skrev Gunnar Häggberg i minnesskriften 

vid 10-årsjubileet 1994: 

”Det var några ärrade scouter som i 


början av 1984 tyckte att scoutlöfte och 

scoutideal var något som borde följas 

upp även efter den s.k. aktiva tiden med 

scout- och kårfunktionärsuppgifter”. 

En gång scout – alltid scout 

Gillet Creutz Lave bildades 1984 och 

1985 kom två av medlemmarna från 

Borlänge. De följdes sedan 1988 av 

ytterligare fyra scouter från Borlänge. 

Ulla Eek och Gunnar Häggberg blev 

snart även ledamöter i Landsgillerådet. 

Ulla Eek tog initiativ till bildandet av 

ett scoutgille i Borlänge och i slutet av 

1989 bildades Tuna scoutgille. Creutz 

Lave är modersgille till Borlängegillet. 

Förutom Tuna scoutgille avknoppades 

medlemmar från Avesta, som bildade 

Folkare scoutgille och efter en tid 

bildade medlemmar från Siljansbygden 

Gustav Wasa scoutgille i Mora. 

Totalt var vi i Dalarna nästan 200 gillescouter 

när vi var som flest. Under de 

år som gått har gillena i Dalarna haft ett 

intimt samarbete som kulminerade år 

2000 då dalagillena fick förtroendet att 

arrangera ”Nordisk Gilleträff” i Mora. 

Region Bergslagen har haft regionträffar 

alltsedan mitten av 1980-talet med 

ett cirkulerande värdskap. Många intressanta 

platser har under åren besökts 

och många visa beslut har fattats. Det 

har stärkt banden mellan gillena, inte 

bara i Dalarna utan även i Gästrikland, 

Uppland och Västmanland. 

Gillena i Dalarna inbjuder till gemensamma 

aktiviteter. Förutom dessa 

träffar har gillena var för sig sina fasta 

program, som ”Sillagille”, ”Fyllegille 

för årets jubilarer”, Gilleting och Gillehall. 

Ett stående inslag under senare 

år har varit ”Fredsljuset”. Det senare 

är mycket uppskattat av kyrkorna i området, 

samt inte minst av Faluns lucia, 

då ljusen i luciakronan tänds med lågan 

från Betlehem. 

Orientering till Stefansgården 

& vandrarhemmet i Falun 

Kommer du Rv 80 från Gävle: 

Sväng av vid skylten Hälsinggården. Fortsätt att följa skyltarna mot Hälsinggården 

tills du kommer in på Hälsinggårdsvägen. Följ Hälsinggårdsvägen 

ner mot sjön Runn. Efter c:a 600 meter tar du in till höger på Vandrarvägen, 

som även är skyltad med Vandrarhem. 

Kommer du Rv 50 från Borlänge: 

Vid Gruvrondellen följer du skyltningen mot Centrum. Efter att ha passerat 

Centrum följer du skyltningen mot Gävle och Rv 80. Du kommer så småningom 

till en rondell med två stora Lyror. C:a 75 m efter denna rondell tar 

du till höger mot Hälsinggården. Fortsätt att följa skyltarna mot Hälsinggården 

tills du kommer in på Hälsinggårdsvägen. Följ Hälsinggårdsvägen ner 

mot sjön Runn. Efter c:a 600 meter tar du in till höger på Vandrarvägen, som 

även är skyltad med Vandrarhem. 

7

Föredragningslista 

vid SGSSs ordinarie landsgilleting 

i Falun den 28–29 maj 2011 

1. Landsgilletinget öppnas 

2. Val av ordförande och vice ordförande för landsgilletinget 

3. Justering av röstlängden 

4. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare 

5. Fråga om LGT behörigen sammankallats 

6. Godkännande av föredragningslistan 

7. Föredragning av verksamhetsberättelsen för 2009–2010 

a) Föredragning av bokslutet för 2009–2010 

b) Föredragning av revisionsberättelsen 

9. Fråga om godkännande av bokslutet 

10. Beslut om disposition av resultatet för 2009–2010 

11. Beslut om ansvarsfrihet för LGR för perioden 2009–2010 

12. Föredragningar 

a) Föredragning av den föreslagna verksamhetsplanen för 2011–2015 

b) Föredragning av budgetförslaget för 2011–2012 

c) Föredragning av inkomna motioner och propositioner 

13. Beslut 

a) Beslut om inkomna motioner och propositioner 

b) Beslut om fastställande av verksamhetsplan för 2011–2015 

c) Beslut om medlemsavgift för perioden 2013–2014 

d) Beslut om fastställande av budget för perioden 2011–2012 

14. Val av ledamöter till LGR för perioden 2011–2014 

a) Beslut om antalet ledamöter i LGR 

b) Val av landgillemästare för perioden 2011 – 2012 

c) Beslut om antalet vice landsgillemästare i LGR 

d) Val av vice landsgillemästare för perioden 2011–2012 

e) Val av övriga ledamöter för perioden 2011–2014 

f) Eventuella fyllnadsval för perioden 2011–2014 

15. Val av funktionärer 

a) Val av två revisorer för perioden 2011–2012 

b) Val av två revisorssuppleanter för perioden 2011–2012 

c) Val av valberedning för landsgilletinget 2013 efter förslag från nomineringskommittén 

d) Val av nomineringskommitté att föreslå valberedning att väljas på landsgilletinget 

2013 

16. Ärenden som LGR har hänskjutit till LGT 

17. Under landsgilletinget väckta frågor 

(Frågor som önskas behandlas skall skriftligen inlämnas till tingets 

presidium senast lördag.) 

18. Information från landsgillerrådet 

19. Landsgilletinget 2013 – plats och tid 

20. Landsgilletinget avslutas 

8 

Vid LGT får beslut endast tas i de ärenden som anges i kallelsen. 

Preliminärt 

program på 

Stefansgården 

i Falun 

Lördag 28 maj 

10.00 Receptionen öppnar 

11.30 Lunchen börjar serveras 

13.00 LGT öppnar, invigning 

och förhandlingar 

17.00 Ajournering 

Fri tid 

19.00 Middag med underhållning 

Söndag 29 maj 

08.00 Frukost 

08.45 Flagghissning och mor- 

gonsamling 

09.00 Förhandlingarna återupptas 

12.00 LGT avslutas och 

flaggan halas 

12.30 Lunch 

13.30 Hemfärd 

Skum Nils bästa 

Nils Nilssons ruta från 1950-talet 


Verksamhetsåren 2009 och 2010 

har ägnats åt att arbeta med 

en revision av stadgarna och 

att reformera handboken för gillescouting 

i Sverige. Landsgillerådet har haft 

genomgripande samtal kring organisation 

och rekrytering. Vid ett flertal 

möten med representanter för gilleråden 

regionsvis och vid regionala samlingar 

har frågor kring rekrytering och 

verksamhetsutveckling tagits upp. De 

lokala scoutgillena har genomfört ett 

glädjande stort antal givande gillescoutaktiviteter. 

Många gillescouter har varit 

aktiva medhjälpare på läger och andra 

scoutaktiviteter. En gillevandring genomfördes 

2010 på Store Mosse. Fredsljusets 

låga har 2010 transporterats 2850 

km med 48 chaufförer! 

S:t Georgs scoutgillen i Sverige har 

varit representerat på Europakonferensen 

på Cypern 2010. Nordisk-Baltiskt 

möte på Åland 2009 var välbesökt. Ett 

kommittémöte inledde dagarna. Ordförandeskapet 

har nu gått över till Sverige 

enligt tidigare beslut. Gunilla Engvall 


deltog i Landsgilletinget i Norge, Carl- 

Magnus Klärcke i Finlands och Danmarks 

landsgilleting. I april 2010 deltog 

SGSS i ett av europaregionen arrangerat 

seminarium kring rekryteringsfrågor 

i Lübbenau,Tyskland. En tredjedel 

av våra gillen har egna kontakter med 

vängillen i olika länder. 

Samarbetet med Svenska Scoutrådet 

och scoutförbunden har förbättrats. 

Förberedelser för ett informationstält på 

Världsjamboreen i Sverige har pågått 

under hösten 2010. Likaså har gillena 

uppmanats att stödja lokala scoutkårer 

med Home Hospitality och Camp in 

Camp. 

Statistiken visar att antalet medlemmar 

sjunker och att medelåldern stiger. 

En stram ekonomisk återhållsamhet har 

varit styrande. 

Medlemsantal & antal scoutgillen 

per den 31 dec 2010 

• 802 medlemmar, en minskning med 

242 under tvåårsperioden. 333 med- 

Gillescouter funderar, 

hejar och spanar från 

utsiktstornet. Vad har hänt, 

vad gjorde vi bra och vad 

måste vi förbättra? Är 

byggnaden stabil nog? Är 

den säker nog att bygga 

vidare på? 

Verksamhetsberättelse 2009–2010 

för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

lemmar har slutat, 91 medlemmar har 

börjat. 

• 30 scoutgillen; under perioden har sju 

lagts ned. 

Landsgilleting (LGT) 

Det ordinarie Landsgilletinget hölls den 

16–17 maj på Kolbodagården söder om 

Kalmar. 

Till tinget hade 14 scoutgillen registrerat 

sig. Deltagarförteckningen upptog 

65 namn inklusive gäster. Bland gästerna 

fanns vice landsgillemästaren från 

Norge, landsgillekanslern från Danmark 

och representanter från Svenska Scoutförbundet 

och Svenska Scoutrådet. Olle 

Alsén informerade om Världsjamboreen 

2011. Värdgillena Nyckeln i Kalmar 

och Kronobergs scoutgille genomförde 

ett välordnat arrangemang. Under lördagens 

eftermiddag presenterade Karin 

Thompson och Arve Urlin ”Gnisten”, ett 

projekt för rekrytering. Den småländskt 

inspirerade kvällen som avslutning uppskattades 

mycket av deltagarna. 

forts sid 10 

9

forts fr sid 9 

Gillemästarträff och 

regionala träffar 

Under perioden har medlemmar ur 

Landsgillerådet träffat fler medlemmar 

från gillena i en region på en plats i regionen. 

Deltagarna har varit många och 

många väsentliga frågor för gillescoutings 

framtid har lyfts. 

Landsgillerådet (LGR) 

Efter valet vid ordinarie LGT 2009 har 

LGR bestått av: 

Landsgillemästare: Gunilla Engvall 

(vald t o m 2011), vice landsgillemästare: 

Laila Boxström (2011), övriga 

ledamöter: Gjermund Austvik (2011), 

Knut-Olov Axelsson (2011), Leif Granéli 

(2013), Carl-Magnus Klärcke 

(2011) och Kristina Sundberg (2013). 

Internationell sekreterare: Carl-Magnus 

Klärcke. 

Revisorer: Lennart Lindholm och 

Ingvar Paulsson. Revisorsuppleanter: 

Lars Gauffin och Birgitta Maddisson. 

LGR har under perioden haft 10 sammanträden, 

varav 8 tvådagarsmöten. 

Två möten hölls i anslutning till LGT 

i Kalmar. 

Verksamheten 

Den övergripande verksamheten har 

präglats av strävan att finna bra former 

för gillescouting. Gillenas verksamhet 

och utveckling har satts i centrum. 

Förslag till nya stadgar har tagits fram. 

Hemsidan har aktiverats. En revidering 

av gillerådspärmen har genomförts och 

finns nu som handbok för gillescouting 

både som papperskopia och på hemsidan. 

Tidningen Gillescouten har kommit 

ut med fyra nummer per år. Tidningens 

60-års jubileum lyftes fram. Aktiviteter 

på gillenivå har presenterats. Den har 

också innehållit artiklar med referat från 

internationella konferenser men också 

historiska tillbakablickar. Gillescouten 

har bland annat spridits till bibliotek 

och sjukhus. 

Lägerinsatserna genomfördes 2009 

på Kopparbo och 2010 på DUST-lägret. 

Gillescouter gjorde stora insatser i gillekafé/intendentur, 

med frimärksförsäljning 

och medverkan i olika programpukter. 

De gultröjade gillescouterna 

visade att det finns engagemang och 

kunskap i gillescouting. 

Gillevandringen 2010 genomfördes i 

Store Mosse, en nationalpark söder om 

Jönköping . Med en bas i vandrarhem- 

10 

met i Kittlakull gjorde de 31 deltagarna 

längre eller kortare vandringar. På kvällarna 

samlades de till gemensamma 

måltider och trevlig samvaro på Herrestads 

vandrarhem, där några var inkvarterade. 

Nytt för år 2010 var att vi bemannade 

en egen vasaloppskontroll 15 km från 

mål, hejade på alla scouter och gillescouter 

i spåret och bjöd på dryck, apelsinklyftor 

och choklad. Det var mycket 

uppskattat av åkarna. 

Ekonomi 

SGSS:s ekonomi för perioden framgår 

av separat bokslut. 

Arbetet i de lokala scoutgillena 

Programutbudet i de lokala scoutgillena 

har varit stort och omväxlande. 

Trivselkvällar, studiebesök, naturutflykter, 

resor, frimärksinsamling, stöd åt 

aktiv scoutverksamhet, nationaldagsfirande, 

spridande av Fredsljuset är några 

exempel på aktiviteter som förekommit. 

Många gillen har också haft fint samarbete 

med närliggande gillen samt vängillen 

utomlands. 

Kommittéernas verksamhet 

Fredsljuset 

Kommittén har: 

• svarat för planering och genomförande 

av distributionen av Fredsljuset från 

Bethlehem i samarbete med scoutgillen, 

scoutkårer och övriga intresserade, allt 

inom SGSS:s regi 

• distribuerat tack-diplom till alla inblandade 

• deltagit i gudstjänst i Slottskyrkan och 

lämnat över Fredsljuset till kungen. 

Kommittén har bestått av Laila Boxström 

(ansvarig), Yvonne och Gjermund 

Austvik samt Kristina Sundberg. 



• svarat för mottagande och försäljning 

dels som kilovara och dels av märken, 

vykort m m. 

Kommittén har bestått av Karl-Eric 

(ansvarig) och Viveca Mattsson. Sedan 

Karl-Eric avlidit övertogs ansvaret av 

Björnar Johnsen på hösten 2009. 

Redaktionen för Gillescouten 


• svarat för framtagning, tryckning och 

distribution av 4 nummer av Gillescouten 

per år med ett varierande sidantal av 

12–24. 

• Gjort en ny upphandling av trycket 

och därmed minskat kostnaderna för 

tidningen. 

Redaktionskommittén har bestått av 

Torsten Hansson (ansvarig) Anna-Brita 

Lundahl och Sven Janson. 

Kansliet 

Kansliet har: 

• med god servicenivå bistått de lokala 

gillena samt LGR med information, försäljningsartiklar, 

distribution av protokoll, 

nordiska gilletidningar samt övrigt 

administrativt underlag 

• svarat för den löpande hanteringen 

av SGSS:s redovisning samt handlagt 

medlemsregistret. 

Ansvariga för kansliverksamheten: 

Birgitta Eckerstedt och Knut-Olov Axelsson 

Valberedning och nomineringsansvarig 

Dessa kommittéer har: 

• bl a genom notis i Gillescouten samt 

genom personliga kontakter efterlyst 

förslag på kandidater till LGR 2012–13 

• bearbetat förslagen för att kunna presentera 

ett förslag inför LGT maj 2011 

Valberedningen har bestått av Torsten 

Hansson (sammankallande), Solveig 

Runespång och Arne Sandin 

Nomineringskommitté till valberedning 

av bestått av Yvonne Austvik. 

Slutord 

Vårt varma tack till alla, som genom 

personligt engagemang eller på annat 

sätt stött vår verksamhet. Ett speciellt 

tack vill vi rikta till dem som på ett förtjänstfullt 

sätt utfört kansliarbetet. 

Ett tack också till Svenska Scoutrådet 

och de olika scoutförbunden för gott 

samarbete. Vi ser fram emot fortsatt utveckling 

av gillescouting i samverkan 

med gillen, nordiska-baltiska gilleverksamheter, 

våra europeiska och internationella 

gillescoutorganisationer. 

Stockholm den 15 februari 2011 


Landsgillemästare 

Laila Boxström 

vice Landsgillemästare 

Knut-Olov Axelsson 

Landsgilleskattmästare 

Gjermund Austvik 

Landsgilleskrivare 

Carl-Magnus Klärcke 

Internationell sekreterare 

Leif Granéli 

Kristina Sundberg 


Resultaträkning för SGSS 2009–2010 & budget 2011–2012 

Resultat Budget Resultat Resultat Resultat Budget 

2007–08 2009–10 2009–10 år 2009 år 2010 2011–12 

INTÄKTER 

Medlemsavgifter 445 725,00 480 000,00 441 450,00 238 500,00 202 950,00 385 000,00 

Försäljning 8 919,52 8 000,00 14 792,00 11 676,00 3 116,00 2 000,00 

Prenumerationer, annonser 2 030,00 2 000,00 1 200,00 800,00 400,00 1 000,00 

Frimärksbanken 31 365,00 4 000,00 19 230,00 15 830,00 3 400,00 10 000,00 

Gåvor 0,00 40 112,00 40 112,00 

Från Bärarlaget till Lägret -07 34 697,25 0,00 0,00 

Övriga intäkter(Återbet. moms) 12 816,72 10 000,00 3 835,53 3 314,93 520,60 10 000,00 

KOSTNADER 

Medlemsavgifter mm 

535 553,49 504 000,00 520 619,53 270 120,93 250 498,60 408 000,00 

ISGF -42 889,25 -40 000,00 -38 878,07 -21 927,41 -16 950,66 -35 000,00 

Nordisk-Baltisk underregion -6 266,01 -3 300,00 -2 500,50 -1 444,50 -1 056,00 -3 000,00 

Europa-Regionen -757,50 -1 000,00 -820,80 -440,00 -380,80 -1 000,00 

Sensus -2 000,00 -2 000,00 -2 000,00 -1 000,00 -1 000,00 -2 000,00 

Lettland -952,67 -3 236,75 -1 728,98 -1 507,77 -2 000,00 

Nationell verksamhet 

-52 865,43 -46 300,00 -47 436,12 -26 540,89 -20 895,23 -43 000,00 

Landsgillerådet -51 152,38 -60 000,00 -63 911,40 -34 049,83 -29 861,57 -60 000,00 

Framtidsprojektet(Lägret -07) -34 697,25 0,00 0,00 0,00 

Framtidsprojektet(Satsningen) -18 625,00 0,00 0,00 0,00 

Medlemsutveckling 0,00 -3 000,00 -2 471,30 -592,00 -1 879,30 -15 000,00 

PR -229,00 -10 000,00 -7 405,00 -7 405,00 -5 000,00 

FM/FST/Sensus -1 195,00 -4 000,00 -1 602,00 -1 312,00 -290,00 -4 000,00 

Utbildning 0,00 -10 000,00 0,00 0,00 

Stadgerevision 0,00 -4 000,00 0,00 0,00 

Frimärkskommittén till ISGF -15 669,25 -2 000,00 -7 915,00 -7 915,00 0,00 -5 000,00 

Frimärkskommittén till fonder -7 837,25 -1 000,00 -3 957,00 -3 957,00 0,00 -2 500,00 

Frimärkskommittén, övrigt 0,00 0,00 0,00 -500,00 

Gåvor -1 000,00 -1 000,00 

Fredsljuskommittén -4 353,50 -2 000,00 283,00 -327,00 610,00 -1 000,00 

Valberedningen -927,00 -1 000,00 0,00 0,00 -4 000,00 

LGT + Gm-möte -34 000,40 -38 000,00 -28 783,60 -28 783,60 0,00 -40 000,00 

Regionsmöten m LGR -4 000,00 -5 659,00 -3 312,00 -2 347,00 -10 000,00 

Kanslilokaler -24 502,00 -29 000,00 -29 640,00 -14 820,00 -14 820,00 -29 000,00 

Kansli,övrigt -46 786,75 -50 000,00 -49 201,63 -23 475,13 -25 726,50 -50 000,00 

Gillescouten -178 700,05 -185 000,00 -130 629,10 -80 959,43 -49 669,67 -110 000,00 

Internationell verksamhet 

-418 674,83 -403 000,00 -331 892,03 -199 502,99 -132 389,04 -336 000,00 

Nordisk-Baltisk underregion -2 568,00 -8 000,00 -3 986,00 -2 196,00 -1 790,00 -5 000,00 

Internationellt 0,00 -2 000,00 -11 509,07 -11 509,07 

Nordisk/Baltiska LGT -6 669,00 -10 000,00 -5 123,50 -5 123,50 0,00 -5 000,00 

Världskonferens -10 229,00 0,00 0,00 0,00 -10 000,00 

Europakonferens -5 000,00 -10 000,00 -10 000,00 -10 000,00 

Övrigt -2 560,60 0,00 0,00 -1 000,00 

Diverse 

-27 026,60 -30 000,00 -30 618,57 -7 319,50 -23 299,07 -21 000,00 

Uppvaktningar -2 430,00 -3 000,00 -1 777,50 -1 777,50 0,00 -2 000,00 

Avskrivning projektor,kopiator -5 605,00 -6 600,00 -5 492,00 -3 896,00 -1 596,00 -1 600,00 

Ändring Lagervärde -21 731,66 -19 506,68 -2 224,98 

Överföring till fonder -40 112,00 -40 112,00 

Återföring från fonder 1 000,00 1 000,00 

Till Bärarlaget (Ränta, fondvinst) -12 816,72 -10 000,00 -3 314,93 -3 314,93 0,00 0,00 

Från Lettlandsfonden 952,67 3 236,75 1 728,98 1 507,77 2 000,00 

Övrigt -1 506,33 -5 000,00 -740,00 -740,00 0,00 -4 000,00 

-21 405,38 -24 600,00 -68 931,34 -27 506,13 -41 425,21 -5 600,00 

PERIODENS RESULTAT 15 581,25 100,00 41 741,47 9 251,42 32 490,05 2 400,00 


11

Kommentarer till redovisningen 

för 2010 

Under 2010 har inga stora arrangemang 

såsom Landsgilleting genomförts vilket 

gör att de totala kostnaderna hållits ner. 

Intäkterna ligger under budget för 

medlemsavgifterna men är i övrigt i nivå 

med förväntat belopp. Försäljningen av 

SGSS produkter har minskat och ger en 

mindre intäkt. Till de olika fonderna har 

totalt skänkts 40.112 kr där Bärarlaget, 

Jenny Rieck Müllers fond och Fredsljusfonden 

är de stora mottagarna. 

Ränteintäkterna är små beroende på 

den låga inlåningsräntan under perioden. 

Frimärksintäkterna under 2010 är 

3.400 kr vilket föreslås fördelas med 

1.700 kr till den internationella frimärksbanken, 

850 kr till Sten Thiels 

fond och 850 kr till eget kapital. 

Kostnaderna för LGR har varit lägre 

än för 2009 bland annat beroende på 

att inget LGT ägt rum. De stora kostnaderna 

för LGR är resekostnader vid 

medverkan i olika möten. 

Från fonderna har dels 1.507 kr från 

Lettlandsfonden, dels 1.000 kr från Jenny 

Rieck Müllers fond tagits i anspråk. 

Även under 2010 har kostnaderna 

för tidningen Gillescouten hållits under 

budget. Byte av tryckeri har starkt bidragit 

till lägre kostnader. 

Under året har representanter för LGR 

deltagit i samlingar med representanter 

för regionerna och har även medverkat i 

internationella evenemang. 

Inga investeringar har skett under 

året. 

12 

Balansräkning för SGSS 

TILLGÅNGAR 

2009-12-31 2010-12-31 

Likvida medel 

Kassa 0,00 0,00 

Plusgiro 32 987,92 195 406,08 

Bank 366 425,28 320 674,16 

Fordringar 

Fakturafordringar 34,25 427,00 

Övriga kortfristiga fordringar 3 705,00 3 705,00 

Obligationer 50 000,00 0,00 

Varulager 14 663,23 17 051,82 

Konstverk 1,00 1,00 

Inventarier 3 192,00 1 596,00 

SUMMA TILLGÅNGAR 471 008,68 538 861,06 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Kortfristiga skulder 

Fakturaskulder 0,00 2 563,77 

Övriga kortfristiga skulder 7 915,00 

Reservation från nedlagt gille 3 109,33 

Reserverat för studiecirkel 

Fonder 

2 874,00 2 874,00 

Bärarlaget 186 126,11 204 986,11 

Sten Thiels fond 29 444,63 29 444,63 

Dan Winthers minne 19 396,53 19 696,53 

Jenny Rieck-Müllers fond 48 751,23 57 751,23 

SGSS:s Lettlandsfond 16 841,48 15 333,71 

Fredsljusfonden 

Eget kapital 

3 510,50 14 462,50 

Bal. resultat 146 897,78 146 897,78 

Mellanårsresultat 9 251,42 

Årets resultat 9 251,42 32 490,05 

S:A SKULDER OCH EGET KAPITAL 471 008,68 538 861,06 

Gunilla Engvall Knut-Olov Axelsson 

Landsgillemästare Landsgilleskattmästare 

Revisionsberättelse för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Undertecknade valda revisorer för räkenskapsperioden 2009.01.01–2010.12.31 avger följande 

revisionsberättelse: 

Vi har granskat årsredovisningarna samt landsgillerådets förvaltning för åren 2009 och 2010. 

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. 

Årsredovisningarna har upprättats enligt föreningslagen. 

Vi tillstyrker att LandsGilleTinget fastställer resultat- och balansräkningarna för åren 2009 och 

2010 samt att landsgillerådet beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåren. 

Stuvsta den 28 februari 2011 

Lennart Lindholm Ingvar Paulsson 

Revisorer 


Fondernas utveckling 2009–2010 


2009 2010 

Bärarlaget 

Ingående balans 163 240,18 186 126,11 

Minnes- och hedersgåvor 19 070,00 18 860,00 

Övriga gåvor 501,00 

Vinst premieobligationer 

Lägerunderskott 

Tillförda räntor 3 314,93 0,00 

Bidrag till LGT-deltagare 

Reserverade medel till nystart 

Konsult, image-projektet 

Utgående balans 186 126,11 204 986,11 

Sten Thiels fond 


Bidrag 300,00 

Från frimärksbanken 3 957,00 

Ränta 


Dan Winthers minne 


Ränta 

Gåvor 300,00 


Jenny Rieck-Müllers fond 


Bidrag från huvudfonden 10 000,00 10 000,00 

Till barn och gamla -1 500,00 -1 000,00 

Ränta 


Lettlandsfonden 


Från frimärksbanken 

Från gillen och enskilda + kollekt 

Från vängillen 

Avgift till ISGF -1 728,98 -1 507,77 


Fredsljusfonden 

Ingående balans 0,00 3 510,50 

Gåvor och bidrag 3 510,50 10 952,00 

Till sökande 0,00 0,00 


Stora stöten i Falu gruva. 

Foto: Lars Dahlström. 

Kommentarer 

till fonderna 

Bärarlaget. Såväl kapital som 

avkastning får användas till stärkande 

av SGSSs ekonomi enligt 

LGRs beslut. 

Sten Thiels fond. LGR har 

full frihet att disponera fondens 

medel men donator önskar att 

medlen i första hand går till det 

internationella arbetet. 

Dan Winthers fond. 

Bidrag lämnas till ett scoutgilles 

sociala verksamhet om gillet 

bidrar med lika stort belopp. 

Jenny Rieck-Müllers 

fond. Till stöd för barn och 

gamla. Kapitalet får användas. 

Lettlandsfonden. För att 

bygga upp och stödja gillescoutrörelsen 

i Lettland. 

Fredsljusfonden. Fonden 

startades under 2009. Inga utbetalningar 

2010. 

Gåvor 

till SGSSs fonder sätts in på 

SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. 

Ansökan 

om medel riktas till SGSS, 

adress se sid 2. 

13

Bakgrund 

En delvis ny organisation, tätare kontakter 

med gillen och regioner, framtagning 

av Handbok för gillescouting och 

förslag till nya stadga har genomförts. 

Vikande medlemssiffror och svårighet 

att bilda nya gillen har varit i fokus på 

samlingar med gillemästare och regioner. 

Målbild 

Vår verksamhet skall kännetecknas av 

att vi har varierande program och 

aktiviteter för våra medlemmar och tillgodoser 

på det sättet olika intressen och 

åldrar; 

att vi har en organisation som möter 

gillenas behov; 

att vi har en lätt igenkänd image; 

att vi har en tillgänglig hemsida; 

att vi deltar i det internationella gillescoutarbetet 

på alla nivåer; 

att vi har goda kontakter och samarbetsmöjligheter 

med scoutorganisationerna 

på alla nivåer; 

att vi är kända i samhället och spelar 

en naturlig roll i den sociala gemenskapen 

på våra hemorter. 

Övergripande mål 

Hålla scoutlag och scoutlöfte levande. 

Sprida scoutandan i samhället. Stödja 

scoutverksamheten. Bevara kamratskap 

mellan vuxna scouter. Arbeta för rättvisa 

och fred. Bidra till internationell 

förståelse. 

Utöver de övergripande målen strävar 

vi mot följande långa och korta mål: 

Långsiktiga mål 

Vid utgången av planperioden (31 dec 

2014) 

• finns planerad verksamhet i samtliga 

gillen; 

• hålls årliga träffar i alla regioner med 

deltagande av LGR-medlemmar; 

• har samtliga gillen fört samtal om de 

övergripande målen; 

• finns något internationellt engagemang 

i varje gille. 

14 

Verksamhetsplan 2011–2014 

LGRs förslag för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Kortsiktiga mål 

Vid utgången av 2012 

• har sex nya gillen startat; 

• hålls årliga träffar i alla regioner och 

där tas rekrytering upp; 

• har inbjudna scoutledare deltagit i gillevandringen 

2012; 

• finns något internationellt engagemang 

i 50 % av gillena. 

Aktiviteter 2011–2014 

LGR leder och fördelar arbetet med 

att: 

• genomföra LGT med bland annat 

fokus på rekrytering i samarbete med 

värdgillena; 

• starta nya gillen i samverkan med gillen 

och scoutkårer; 

• skapa och underhålla informationsmaterial; 

• besöka scoutförbundens årliga stämmor; 

• ge ut fyra nummer av Gillescouten 

per år, även på hemsidan; 

• genomföra gillescoutvandring 2012, 

inbjuda aktiva scoutledare; 

• genomföra seminarium kring gillescoutings 

ideologi; 

• deltaga i samtliga internationella konferenser 

på alla nivåer (NBSR, Europakonferens, 

ISGF), världskonferens i 

Italien 2011; 

• deltaga i planeringen av Europakonferensen 

2013; 

• deltaga aktivt i planering och genomförande 

av världsjamboreen i Sverige 

2011; 

• fortsätta kontakterna med Lettland 

genom lokala gillen; 

• återskapa och förbättra vängillearbetet; 

• genomföra Fredsljusaktionen 2011– 

2014; 

• fortsätta arbetet med Frimärksbanken; 

• arbeta för ett samarbetsavtal med 

Svenska Scoutrådet och Scouterna. 

Regionerna leder och fördelar arbetet 

med att: 

• genomföra regionala gillerådsträffar 

varje år; 

• genomföra årliga regionträffar i samarbete 

med lokalt gille; 

• delta i bildandet av nya gillen inom 

den egna regionen. 

Gilleråden i de enskilda gillena leder 

och fördelar arbetet med att: 

• planera gillets arbete och program; 

• värva nya medlemmar; 

• utöva medlemsvård; 

• delta i regionala, nationella och internationella 

träffar. 

Resurser 

LGR med projektgrupper och kommittéer, 

kansliet, regionansvariga, gillemästarsamlingar, 

gilleråden och gillemedlemmarna, 

ekonomi, budget. 

Organisation 

Anpassas efter innehållet i verksamhetsplaneringen 

både lokalt och på riksnivå. 

Utvecklingsplaner 

Formas på landsgilleting, regionala 

samlingar och gilleting. 

Återkoppling 

Årsvisa avstämningar, verksamhetsberättelser, 

rapportering och utvärdering. 


Motioner 

Motion 1: 

Rösträtt via fullmakt 

Enligt gällande stadgar får rösträtt vid 

LGT ej utövas genom fullmakt. Knappa 

resurser och långa reseavstånd gör att 

många gillen ej låter sig representeras 

på LGT. Antalet scoutgillen i Sverige 

har under senaste tiden minskat dramatiskt. 

Med färre gillen i SGSS anser vi 

det som oerhört viktigt att allt fler av 

de kvarvarande gillen deltager i besluten 

och känner ansvar och samhörighet 

med rörelsen. Detta kan vi åstadkomma 

genom att låta gillen representeras med 

fullmakt. Vi kan inte se någon olägenhet 

med detta. 

Vi föreslår följande ändring av stadgarna. 

§7 i gällande stadgar eller § 29 

i förslag till nya stadgar. Nuvarande lydelse: 

... Rösträtt får ej utövas via fullmakt. 

Vårt förslag till ändrad lydelse: .. Varje 

gille får, utöver sina egna röster, avge 

röst(er) för högst ett gille via fullmakt. 

Motionen insänd 2011-01-07 av: 

S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro 

Likalydande motioner har insänts av: 

S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan 

S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad 

S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg 

S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö. 

--------- 

LGR yrkar avslag på motionen. Leif 

Granéli har reserverat sig mot detta 

LGRs beslut. 


Gruvstugor i Falun. 

Foto: Lars Dahlström. 

Motion 2: Ändring av stadgarnas nomenklatur 

Bakgrund 

Inför LGT 2009 lämnade vi in en motion om modernisering av nomenklaturen. LGR 

tillstyrkte motionen. Motionen föll men inte särskilt stort. LGR har själv börjat kalla 

sig styrelse. Vid LGT 2011 har det gått två år sedan LGT 2009. Vi har kommit två 

år närmare framtiden. Vi har därför i vårt remissvar på stadgeförslaget framfört att 

man inför beslut om nya stadgar skall ställa två i princip likalydande förslag mot 

varandra. det ena med den gamla nomenklaturen och det andra med en nomenklatur 

enligt vår motion 2009. 

Vi vet inte huruvida LGR avser att beakta vårt remissvar. Därför upprepar vi för 

säkerhets skull vår motion från 2009. 

Det kan vara svårt att tolka benämningarna Landsgilleting, Landsgilleråd, Landsgillemästare, 

Gilleting, Gilleråd och Gillemästare. Ännu svårare är det att rätt tolka 

förkortningarna LGT, LGR, Lgm, GT, GR och Gm (t ex används GT även för 

Göteborgs-Tidningen, Gamla Testamentet, gin och tonic, gran turismo och Gyllene 

tider). Vi föreslår att vokabulären anpassas i enlighet med normal föreningspraxis till 

årsmöte, styrelse och ordförande. 

Gilleskrivare och Gilleskattmästare regleras inte i stadgarna varför det står lokala 

gillen fritt att använda benämningarna sekreterare och kassör. 

Förslag 

I stadgar för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige byts i samtliga förekommande paragrafer 

benämningar enligt tabellen nedan. 

Benämning Ersätts av 

Landsgilleting och LGT Årsmöte SGSS 

Landsgilleråd och LGR Styrelse SGSS 

Landsgillemästare och Lgm Ordförande SGSS 

Vice landsgillemästare och vLgm Vice ordförande SGSS 

Gilleting och GT Årsmöte lokalt gille 

Gilleråd och GR Styrelse lokalt gille 

Gillemästare och Gm Ordförande lokalt gille 

Vice gillemästare och vGm 

Motionen insänd i januari 2011 av 

Vice ordförande lokalt gille 

S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm 

--------- 

LGR valde, efter en längre diskussion, att inte uttala sig för eller emot motionen. 

15

Proposition Nya stadgar för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Inledning 

§ 1 Namn 

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige (SGSS) 

är en sammanslutning av lokala scoutgillen 

i Sverige och är som nationell 

organisation ansluten till gillescoutrörelsens 

världsorganisation ”International 

Scout and Guide Fellowship (ISGF) 

– an organisation for adults”. 

§ 2 Märke 

ISGF:s symbol och flagga skall även 

vara SGSS:s. 

Mål och uppgift 

§ 3 Mål 

Gillescoutrörelsens mål är: 

• att hålla scoutlagen och scoutlöftet 

levande; 

• att bevara kamratskap mellan vuxna 

scouter; 

• att arbeta för rättvisa och fred; 

• att bidra till internationell förståelse. 

§ 4 Uppgift 

Gillescoutrörelsen skall arbeta för: 

• att sprida scoutandan i samhället; 

• att stödja scoutverksamheten i Sverige; 

• att utveckla gillescoutrörelsen och 

dess verksamhet; 

• att stödja de lokala scoutgillena; 

• att verka för bildandet av nya scoutgillen. 

Motto och löfte 

§ 5 Motto 

Gillescoutrörelsens motto: 

En gång scout – alltid scout. 

§ 6 Löfte 

Gillelöftet: 

Jag vill göra mitt bästa för att leva upp 

till gillescoutrörelsens mål. 

Medlemskap 

§ 7 Gillescout 

Medlem, och därmed gillescout, blir 

den som fyllt 25 år, accepterar innehållet 

i målformuleringen i § 3 samt betalt 

avgift till lokalt scoutgille och är registrerad 

hos SGSS. 

Efter beslut av Landsgillerådet (LGR) 

16 

kan den, som betalt fastställd avgift till 

SGSS, bli direktansluten medlem. 

§ 8 Gillescoutlöftet 

Gillescoutlöftet bör bekräftas vid en ceremoni, 

utformad av det lokala scoutgillet. 

§ 9 Utträde, uteslutning 

Gillescout kvarstår i lokalt scoutgille 

eller som medlem direktansluten till 

SGSS till dess medlemmen begär utträde. 

Gillescout som ägnar sig åt verksamhet 

som strider mot gillescoutrörelsens 

anda och principer kan uteslutas. Uteslutning 

av annat skäl än obetald medlemsavgift 

beslutas av Gilletinget (GT) 

med kvalificerad (2/3) majoritet och 

skall godkännas av LGR. 

Uteslutning på grund av obetald medlemsavgift 

beslutas av Gillerådet (GR). 

Lokalt scoutgille 

§ 10 Lokalt scoutgille 

Lokalt scoutgille består av dem som är 

gillescouter enligt § 7. Ett nystartat lokalt 

scoutgille skall bestå av minst åtta 

gillescouter. 

§ 11 Uppgift 

Lokalt scoutgille har till uppgift att 

• utveckla gillescoutrörelsen lokalt; 

• skapa möjligheter för den enskilde gillescoutens 

utveckling och engagemang 

i samhällsliv och livsfrågor; 

• verka för gemenskap och kontakt 

mellan gillescouter, såväl lokalt som regionalt, 

nationellt och internationellt; 

• stödja scoutverksamheten utifrån sina 

resurser. 

§ 12 Namn 

Lokalt scoutgilles namn skall inledas 

med orden ”S:t Georgs Scoutgille” och 

därefter innehålla namn och geografiskt 

område eller endast geografiskt område. 

Namnet skall godkännas av LGR. 

§ 13 Nybildning 

Nybildning av lokalt scoutgille skall anmälas 

till LGR, som prövar scoutgillets 

namn och beslutar om anslutning till 

SGSS. 

Till anmälan skall bifogas bestyrkt 

protokollskopia med beslut om bildan- 

det av lokalt scoutgille samt namn på 

GR:s ledamöter. 

§ 14 Upplösning 

Lokalt scoutgilles utträde ur SGSS beslutas 

av GT med kvalificerad (2/3) majoritet 

efter samråd med LGR. 

Om GT inte sammankallats under två 

på varandra följande kalenderår, fattar 

LGR beslutet om upplösning av det lokala 

scoutgillet. Vid sådan upplösning 

tillfaller det lokala scoutgillets tillgångar 

SGSS. 

§ 15 Uteslutning 

Uteslutning av lokalt scoutgille, som 

inte betalt fastställt årsavgift till SGSS 

för sina medlemmar, beslutas av LGR. 

Uteslutning av annat skäl, beslutas av 

Landsgilletinget (LGT) med kvalificerad 

(2/3) majoritet. 

Gilleting 

§ 16 Beslutande organ 

Det lokala scoutgillets högsta beslutande 

organ är GT. Dess beslut verkställs 

av GR, som också förvaltar scoutgillets 

angelägenheter. 

§ 17 Gilleting 

Ordinarie GT skall hållas årligen senast 

under mars månad. 

Kallelse skall ske skriftligt senast 30 

dagar före mötet. Till kallelsen bifogas 

föredragningslista. Verksamhetsberättelse, 

resultat- och balansräkning, revisionsberättelse, 

förslag till verksamhetsplan 

och budget för innevarande 

verksamhetsår, förslag till medlemsavgift 

för nästkommande verksamhetsår, 

GR:s yttrande över motioner samt GR:s 

övriga förslag skall finnas tillgängliga 

för medlemmarna senast en vecka före 

mötet, på sätt som fastställs av GR och 

anges i kallelsen. 

Extra GT skall hållas då minst 1/3 av 

medlemmarna begär det eller när GR 

finner det nödvändigt. Kallelse skall ske 

skriftligt senast 30 dagar före mötet. Till 

kallelsen bifogas föredragningslista och 

de handlingar och eventuella förslag till 

beslut, som föranlett kallelsen till mötet. 

forts sid 17 



§ 18 Motioner 

Rätt att väcka motion till ordinarie GT 

har varje gillescout i scoutgillet. Motion 

skall ha inkommit till GR senast 

20 dagar före GT. Motionen, tillsammans 

med GR:s yttrande, skall finnas 

tillgänglig för medlemmarna i enlighet 

med § 17. 

§ 19 Närvaro- och rösträtt, beslut, protokoll 

Varje gillescout, som har erlagt fastställd 

medlemsavgift för innevarande 

kalenderår, har närvaro- och rösträtt på 

GT. 

Beslut på GT fattas med enkel majoritet. 

Vid lika röstetal har ordföranden 

utslagsröst, utom vid personval, då lotten 

avgör. 

Vid GT skall föras protokoll, som 

skall justeras av ordföranden och två 

protokollsjusterare. 

§ 20 Ärenden 

Vid ordinarie GT skall följande ärenden 

behandlas: 

• Val av ordförande och sekreterare för 

tinget; 

• Justering av röstlängden; 

• Frågan om GT behörigen sammankallats; 

• Fastställande av föredragningslistan; 

• Val av två protokollsjusterare, tillika 

rösträknare; 

• Föredragning och godkännande av 

verksamhetsberättelse, resultat- och 

balansräkning samt revisionsberättelse 

för det närmast föregående verksamhetsåret; 

• Fråga om fastställande av balansräkningen 

samt beviljande av ansvarsfrihet 

för GR:s ledamöter; 

• Beslut om disposition av resultatet; 

• Behandling av inkomna motioner och 

propositioner; 

• Ärende(n) som GR hänskjutit till GT; 

• Fastställande av verksamhetsplan och 

budget för innevarande kalenderår samt 

medlemsavgift för nästkommande kalenderår; 

• Beslut om antalet ledamöter i GR; 

• Val av gillemästare (Gm) och vice 

gillemästare (vGm) för tiden till nästa 

ordinarie GT; 

• Val av övriga ledamöter för två år 

samt eventuella fyllnadsval; 


• Val av en eller två revisorer och en eller 

två revisorssuppleanter för ett år; 

• Val av valberedning; 

• Övriga ärenden. 

På GT får beslut fattas endast i ärenden 

som anges i kallelsen. 

Gilleråd 

§ 21 Gillerådets uppgift 

GR skall leda det lokala scoutgillets 

verksamhet och företräda detsamma 

utåt. GR skall planlägga årsprogrammet, 

verka för scoutgillets tillväxt, hålla 

kontakt med andra scoutgillen, LGR 

och scoutorganisationer i närheten. 

§ 22 Gillerådets sammansättning 

GR består av Gillemästare (Gm) och 

vice Gillemästare (vGm) samt tre, eller 

om GT så beslutar, fler ledamöter. 

Gm och vGm väljs för tiden fram till 

nästa ordinarie GT. Övriga ledamöter 

väljs för en tid av två år. Varje år väljs 

halva antalet övriga ledamöter. 

Ledamot får tillhöra GR högst sex år i 

följd, om inte GT fattar särskilt beslut i 

varje enskilt fall. 

§ 23 Scoutgillets förvaltning 

GR skall tillse att scoutgillets bokföring 

och förvaltning är ordnad på ett betryggande 

sätt och sammanföra scoutgillets 

räkenskaper kalenderårsvis i ett fullständigt 

bokslut. Detta skall tillsammans 

med tillhörande handlingar samt 

resultat- och balansräkning överlämnas 

för revision senast 30 dagar före GT. 

Revisionen skall vara genomförd och 

handlingarna återlämnade senast 15 dagar 

före GT. 

§ 24 GR:s sammanträden 

GR skall sammanträda minst tre gånger 

varje kalenderår på kallelse av Gm eller 

vGm eller när minst hälften av ledamöterna 

så begärt. GR är beslutsmässigt 

när minst hälften av ledamöterna är närvarande. 

GR fattar beslut med enkel majoritet. 

Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 

Vid sammanträden skall föras protokoll, 

som justeras av ordföranden och 

ytterligare en ledamot. 

§ 25 Teckningsrätt mm 

GR skall utse en eller flera personer, 

som var för sig eller i förening, tecknar 

scoutgillets firma. 

GR ansvarar för att avgifter fastställda 

av LGT och rapporter begärda av LGR 

insändes till SGSS. 


§ 26 Beslutande organ 

SGSS:s högsta beslutande organ är 

LGT. Dess beslut verkställs av LGR, 

som också förvaltar SGSS:s angelägenheter. 

§ 27 Landsgilleting 

Ordinarie LGT skall hållas vartannat 

år under tiden maj – juni. Kallelse och 

föredragningslista skall vara de lokala 

scoutgillena tillhanda senast 60 dagar 

före mötet. 

Verksamhetsberättelse, resultat- och 

balans räkning och revisionsberättelse 

för föregående verksamhetsperiod, förslag 

till verksamhetsplan och budget för 

innevarande verksamhetsperiod, förslag 

till årsavgift för nästkommande verksamhetsperiod, 

LGR:s yttrande över 

motioner samt LGR:s övriga förslag till 

beslut skall vara de lokala scoutgillena 

tillhanda senast 30 dagar före mötet. 

Extra LGT skall hållas då minst 1/5 

av de anslutna lokala scoutgillena begär 

detta eller då LGR finner det nödvändigt. 

Kallelse skall ske senast 30 dagar före 

mötet. Till kallelsen skall bifogas föredragningslista 

och de handlingar och 

eventuella förslag till beslut, som föranlett 

kallelsen till mötet. 

§ 28 Motion 

Rätt att väcka motion till ordinarie LGT 

tillkommer såväl varje enskild gillescout 

som varje lokalt scoutgille. Motion 

skall vara LGR tillhanda senast den 1 

februari tingsåret. 

§ 29 Närvaro-, yttrande- och rösträtt 

Varje gillescout, som har erlagt fastställd 

medlemsavgift för innevarande 

kalenderår, har närvaro- och yttranderätt 

vid LGT. 

Rösträtt har en vald delegat för varje 

påbörjat tjugofemtal gillescouter från 

lokalt scoutgille. Bestämmande för antalet 

röstberättigade är medlemstalet vid 

senaste årsskifte. 

LGR-ledamot får ej vara delegat för 

eget scoutgille. 

Rösträtt får ej utövas via fullmakt. 

§ 30 Beslut, protokoll 

LGT fattar beslut med enkel majoritet, 

utom i frågor där annat särskilt stadgas. 

Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, 

utom vid personval, då lotten 

avgör. 

forts sid 18 

17


Ordinarie LGT fattar beslut om ändring 

av SGSS:s stadgar med kvalificerad 

(2/3) majoritet. 

Beslut om upplösning av SGSS fattas 

med kvalificerad (2/3) majoritet av 

två på varandra följande LGT, varav ett 

skall vara ordinarie. Beslut om upplösning 

skall även omfatta disposition av 

SGSS:s tillgångar. 

Vid LGT skall föras protokoll, som 

justeras av ordföranden och två protokollsjusterare. 

§ 31 Ärenden 

Vid ordinarie LGT skall följande ärenden 

behandlas: 

• Val av ordförande och sekreterare för 

tinget; 

• Justering av röstlängden; 

• Frågan om LGT behörigen sammankallats; 

• Fastställande av föredragningslistan; 

• Val av två protokollsjusterare, tillika 

rösträknare; 

• Föredragning och godkännande av 

verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning 

samt revisionsberättelse för 

den närmast föregående verksamhetsperioden; 

• Fråga om fastställande av balansräkningen 

samt beviljande av ansvarsfrihet 

för LGR:s ledamöter; 

• Beslut om disposition av resultatet; 

• Behandling av inkomna motioner och 

propositioner; 

18 

• Ärende(n) som LGR hänskjutit till 

LGT; 

• Fastställande av verksamhetsplan och 

budget för innevarande och nästkommande 

kalenderår samt årsavgift för 

nästkommande verksamhetsperiod; 

• Val av landsgillemästare (Lgm) och 

vice Landsgillemästare (vLgm) för tiden 

till nästa ordinarie LGT; 

• Val av övriga ledamöter för fyra år 

samt eventuella fyllnadsval; 

• Val av två revisorer och en revisorssuppleant 

för nästa verksamhetsperiod; 

• Val av valberedning; 

• Övriga ärenden. 

Vid LGT får beslut fattas endast i 

ärenden som anges i kallelsen. 

Landsgilleråd 

§ 32 Landsgillerådets uppgift 

LGR skall leda och utveckla verksamheten 

inom SGSS samt företräda SGSS 

utåt, både nationellt och internationellt. 

LGR ansvarar för att regionala samlingar 

sker årligen. 

§ 33 Landsgillerådets sammansättning 

LGR består av Landsgillemästare 

(Lgm), vice Landsgillemästare (vLgm) 

och fem övriga ledamöter. 

Lgm och vLgm väljs för tiden fram till 

nästa ordinarie LGT. Övriga ledamöter 

väljs för en tid av fyra år, två respektive 

tre vid ordinarie LGT. Ledamot får tillhöra 

LGR högst tio år i följd. Lgm och 

vLgm får inneha respektive post högst 

Valberedningens förslag 

Landsgilleråd 

Landsgillemästare Gunilla Engvall, Västerås omval 2011–2013 

Vice landsgillemästare Laila Boxström, Vännäsby omval 2011–2013 

Övriga ledamöter Gjermund Austvik, Åskloster omval 2011–2015 

Carl-Magnus Klärcke, Falun omval 2011–2015 

Märta Teljebäck, Vingåker nyval 2011–2015 

(Leif Granéli, Kristianstad & Kristina Sundberg, Laknäs, är valda 2009–2013.) 

Revisorer Lars Gauffin, Stockholm nyval 2011–2013 

Arne Sandin, Vendelsö nyval 2011–2013 

Revisorssuppleanter Birgitta Maddisson, Umeå omval 2011–2013 

Jan Tollsten, Falun nyval 2011–2013 

sex år i följd, om inte LGT fattar särskilt 

beslut i varje enskilt fall. 

§ 34 SGSS:s förvaltning 

LGR skall tillse att SGSS:s bokföring 

och förvaltning är ordnad på ett betryggande 

sätt och sammanföra räkenskaperna 

omfattande de två senaste kalenderåren 

i fullständigt bokslut. 

Detta skall tillsammans med tillhörande 

handlingar samt resultat- och 

balansräkning överlämnas för revision 

senast den 28 februari. Revisionen skall 

vara genomförd och handlingarna återlämnade 

senast den 31 mars. 

§ 35 LGR:s sammanträden 

LGR skall sammanträde minst fyra 

gånger per kalenderår, på kallelse av 

Lgm eller vLgm eller då minst hälften 

av ledamöterna så begärt. LGR är beslutsmässigt 

när minst hälften av ledamöterna 

är närvarande. 

LGR fattar beslut med enkel majoritet, 

utom när det gäller beslut enligt §§ 

9, 12, 14 och 15, då kvalificerad (2/3) 

majoritet krävs. Vid lika röstetal har 

ordföranden utslagsröst. 

LGR får adjungera personer med särskild 

uppgift eller för information. 

Vid sammanträden skall föras protokoll, 

som justeras av ordföranden och 

ytterligare en ledamot. 

§ 36 Teckningsrätt 

LGR skall utse en eller flera personer, 

som var för sig eller i förening, tecknar 

SGSS:s firma. 

Några data 

i korthet 

om Märta 

Teljebäcks 

scoutinsatser:Konsulent 

inom 

Svenska 

Scoutförbundet, 

Kulla och Hallands scoutdistrikt; 

arbete på SSFs förbundskansli med 

Hästskoaktionen; seniorscoutledare; 

kårordförande; gillemästare; ledamot 

av landsgillerådet samt lärare på 

Kjesäter. 


Eik (Quercus robur, Q. petraea) 

Eikeskogene er rester fra den tiden 

da det var varmere i Norden 

enn det er i dag. Derfor 

finner vi de største eikeskogene 

i sør i Skandinavia. Sammen med 

bøk er våre to eikearter hovedtreslagene 

innen den nemorale vegetasjonsregion. 

Vi har to eikearter, sommereik og 

vintereik. Sommereik er mest hardfør 

og finnes innenfor hele utbredelsesområdet, 

mens vintereik er mest klimatisk 

krevende. Ingen av artene stiller spesielle 

krav til jordsmonn, men vil ha 

varme somre og ikke altfor kalde vintre 

for å si det enkelt. Sveriges nordligste 

naturlige eikebestand finner vi ved Testeboelvens 

nedre deler i Gästrikland. Å 

skille disse to eikeartene er i utgangspunktet 

enkelt: Sommereik har korte 

bladstilker og lange nøttestilker, vintereika 

har det akkurat motsatt. Og med 

korte, menes under en centimeter, med 

lange over to. Og så krysser de seg antakelig 

med hverandre, for vi kan finne 

mange mellomformer. 

Eikeartene vokser langsomt og tilveksten 

blir mindre og mindre etter som 

trærne blir eldre. Veden er tung og har 

høy brennverdi, dvs. varmer godt. Som 

råvare for møbelproduksjon er eike- 


virke ettertraktet, jf. eikeparkett og som 

møbelfinér. Viktigst har likevel eikevirke 

vært i skipsproduksjon. Og her treffer 

vi på noe som kan virke rart i dag: I 

middelalderen, da alle skip var laget av 

tre og drevet med vindkraft, hadde eiketrærne 

virkelig stor verdi som skipsbyggingsmateriale. 

I tider med opprustning 

var eik sterkt ettertraktet for 

bygging av krigsskip, og det ble utstedt 

forordninger som sa at alle eiketrær var 

å anse som kongens, og hogging av eiketrær 

kunne ved tredje gangs hendelse 

bli straffet med døden. Gustav Vasa beordret 

i sin tid nyplanting av eiketrær, og 

noen av disse bestandene står den dag i 

dag. Eikeløv har blitt brukt som hedersmerke, 

med bakgrunnen eik har som et 

hellig tre. (Jfr. Artikkelen om misteltein 

og druidene.) Svenske generaler bærer 

den dag i dag fire eikeblader på høyre 

kragespeil på feltjakken. 

Eikeved, bark og frukter inneholder 

stor mengder garvesyre, og eikebark ble 

mye brukt til garving av garn og huder 

(barking). Hogger du i fersk eik, vil du 

se at øksa og veden blir blåfiolett på farge. 

Det er jernsalter av garvesyre. Om 

det er dette som har gitt opphav til betegnelsen 

blåeik, vet jeg ikke, men vi kan 

til tider også legge merke til at al-veden 

(innerveden) kan være blåaktig på farge 

og skille seg godt ut fra geit-veden som 

er gulhvit. 

Eikenøtter har hatt liten verdi som 

mat. Innholdet av garvesyre er for stort. 

Grisene spiser eikenøtter, men i følge 

min far setter dette smak på fettet. Jeg 

vet at eikenøtter blir brukt som dyrefôr 

lenger sør i Europa, men det kan være 

at det her er andre arter med mindre syreinnhold. 

For du finner mange andre 

eikearter rundt Middelhavet. Mest kjent 

er korkeik, som i alle år har gitt oss naturkork 

til vinflaskene og flytelegemer 

til garn og gammeldagse redningsvester. 

Og når vi snakker om alkohol: Lagring 

av konjakk på eikefat gir fin farge 

og fyldig smak, mens man i Spania 

gjerne vil ha opp syreinnholdet i vinen 

og legger eikefliser i vinfatene under 

modningen. 

Lauvsprett hos eik blir ofte sett på 

som et værtegn for kommende tider: 

Eik føre ask , plask; ask føre eik, steik. 

Tja, jeg tror vel så mye på amerikanske 

langtidsvarsler. De slår like ofte til som 

dette værtegnet, dvs. meget sjelden. 

Eik er Blekinges landskapsblomst/tre. 

Olav B 

19

20 

Gillena berättar 

Gillescouter på loppmarknad 

Lördagen den 3 mars 2011 ställde 

medlemmar från Redvägs Gillescouter 

upp och hjälpte till på loppmarknaden 

i Timmele. 

Scouterna i Timmele håller till i det 

gamla stationshuset efter att järnvägen 

är nedlagd. Loppmarknaden är viktig 

för att få in pengar till verksamheten. 

Det har varit problem med ledare till 

scouterna och nära nedläggning, men nu 

är verksamheten i gång. Gillescout erna 

i Timmele stöttar scouterna med fastighetsskötsel 

och diverse andra göromål. 

Redvägs Gillescouter har medlemmar 

från Blidsberg, Dalum och Timmele. 

Dalums scoutkår är sedan många år 

nedlagd, men i Blidsberg är verksamheten 

i full gång. 

Loppmarknaden i Timmele gynnades 

av vackert vinterväder och många 

fr v Håkan Carlsson och Stefan Abrahamsson 

i batalj. 

köpsugna hade kommit. Det var både en 

vanlig loppmarknad och även auktion. 

Loppmarknaden inbringade 18 000 kr 

och auktionen gav också 18 000 kr. 

På bilden. Gillescouter från Timmele: 

Johnny och Inger Johansson, Inger och 

Bertil Samuelsson, Inger Andersson och 

Margareta Magnusson. 

Hälsningar från Redvägs Gillescouter 

Birgitta Ignell 

”Fyllegille” med pirattema 

S 

:t Georgs Scoutgille i Västerås firar 

medlemmarnas födelsedagar varje 

år i januari med ”Fyllegille”. Denna 

gång var det pirattema. Detta genomsyrade 

såväl klädsel, som förtäringen. 

Tillsammans fixades tårtor med alla 

möjliga pirattillbehör. ”Kapten Krok” 

fanns också med. Under festen sjöngs 

det födelsedagssånger med stor inlevelse. 

Text och foto: Pricken. 

Några rader 

från Gillet Möckelns bodar i Karlskoga. 

Vi träffas en gång i månaden och har lite 

olika programpunkter. Till exempel: 

• I januari klipper vi alltid frimärken, 

som vi samlat på oss under året – inklusive 

julkortsfrimärken. 

• En medlem har arbetat på apotek 

och berättade vid en träff om apotekets 

historia under 50 år. Det var intressant 

att höra henne berätta om vilken utveckling 

och förändring som har skett under 

femtio år. 

• En kväll samlades vi hemma hos 

vår gillemästare och gilleskrivare – Pelle 

och Kerstin där vi kokade nävgröt, 

som vi sedan åt med stekt fläsk och 

lingonsylt. Mycket gott! Vi fick även 

smaka tekakor och drömmar, som Kerstin 

bakat av skrädmjöl. 

• Decemberträffen avslutar vi alltid 

i Bäckhammar med julgröt och skinksmörgås. 

Ingrid ordnar lotteri med 

många vinster. Träffen avslutas med att 

alla berättar varsitt scoutminne. 

• Vid det senaste marsmötet var det 

vår medlem Ulla Gustafssons tur att ta 

oss med på Tjejvasan, som hon nyligen 

åkt med stort TV-reportage vid målet. 

För Ullas del var det nämligen 18:e 

gången och några dagar efter loppet firade 

hon sin 80-årsdag! Dessutom har 

hon åkt ett Vasalopp och några ”Öppet 

spår”. Hon berättade trevligt om vilken 

upplevelse det är när cirka 8000 damer 

ger sig iväg mot Mora. Men först 

mycket förberedelser med att träna och 

framförallt att valla rätt. 

Med Gillehälsning från Karlskoga 

Viola Elofson 

Fr v. Inger Jonsson, ”Kapten Krok” Agneta 

Rappinger och Vivi-Anne Skyman. 


Gillena berättar 

Thinking Day i Stockholm 

Den 22 februari firade gillena i 

Stockholm Thinking Day. Birger 

Jarls Scoutgille hade inbjudit till Rosengatan 

(K/M central). Några duktiga 

medlemmarna i Birger Jarls Gille hade 

lagat mat och bakat. Det bjöds på piroger 

och Runebergs tårta eftersom temat 

för dagen var Finland. Tidigare år har 

som tema varit bl a England, Mexiko 

och Norge. 

Efter att vi hade intagit den goda maten 

berättade den inbjudna gästen Eila 

Alanko om hur scouting börjat i Finland. 

Hur svårt det var att driva scouting under 

den ryska revolutionen samt under 

vinterkriget och fortsättningskriget, där 

Samlare hitåt! 

Nordvästra Skånes Scoutmuseum 

var värd för scoutsamlarträff i mitten 

på mars. I Råå, en stadsdel i Helsingborg, 

möttes femton samlare från 

Sverige och Danmark. 

Det dukades upp märken, både av metall 

och tyg, frimärken, gamla affischer 

och bilder med mera. Sedan blev det 

byteshandel och många historier runt 

borden, så intensivt att kaffedrickandet 

nästan glömdes bort! 

Fyra museichefer fanns på plats, Stig 

Nilsson var värd, Bengt Söderberg från 

Malmö, Lennart Johansson från Göteborg 

och Mats Thorby från Kjesäter. 

Det blev en intressant och trevlig dag. 


fanns mycket intressanta händelser och 

mycket som vi i Sverige inte har behövt 

ta ställning till. 

Solveig Hillbro hade satt samman 

frågorna till den sedvanliga tipspromenaden, 

denna gång med citat ur Fänriks 

Ståls Sägner, dessa var mycket svåra, 

men det finns duktiga gillescouter. Vinnare 

blev Lars Gauffin med 9 rätt sedan 

kom de övriga tätt efter. 

Till Thinking Day traditionen tillhör 

att man tänker på scouter och människor 

i andra länder och skänker en liten slant, 

denna gång till aids- och hiv-drabbade i 

Afrika, insamlingen gav ca 700 kronor. 

Vi var 28 st som hade hittat till Rosengatan 

denna eftermiddag i ett snöigt 

och halkigt Stockholm. 

Birgitta Eckerstedt 

S:t Eriks scoutgille 

Scoutvänskap under 45 år 

Birgitta Birre Wallsten och Anna- 

Brita Pricken Lundahl började som 

blåvingeledare i Rudbeckius Scoutkår i 

januari 1966. I samband med scoutkårens 

Thinking Day-firande och 100-årsjubileum 

firade även Birre och Pricken 

den 45-åriga scoutgemenskapen, numera 

som gillescouter i S:t Georgs scoutgille 

i Västerås. 

Pricken och Birre med Freds ljuslyktan, 

ovan. Foto: Inger Ekvall. Text: Pricken. 

Lennart Johansson och Björnar Johnsen i samspråk om scoutfrimärken. 

21

Minnesord i Gillescouten 

Det har framförts önskemål om att 

vår tidning skall frångå sin nuvarande 

princip – att inte införa minnesord 

över bortgångna medlemmar. Detta 

skulle ge möjlighet för vänkretsen kring 

en gillescout att hedra den bortgångnes 

minne, men även skapa möjligheter för 

framtida efterforskningar om scoutrörelsens 

historia. 

I samråd med ansvariga utgivaren, 

har redaktionskommittén tänkt om, och 

i fortsättningen får dödsrunor publiceras 

i ett i varje nummer avsatt utrymme. En 

dödsruna bör inte överskrida 150 ord; 

ungefär den här notisens dubbla längd. 

Red. 

Scoutinvigning 

Pastor J W Johnsson vid Stockholms 

stadsmission besökte en gång en 

ämbetsbroder. Man hade mycket att 

språka om, och besökaren blev kvar 

hela dagen. 

Mot kvällen förklarade värden, att 

han måste gå till sin kyrka och förrätta 

scoutinvigning. Kunde inte J W följa 

med? Man gick. I sakristian övertalade 

värden J W att också ta på sig skrud och 

gå för altaret, så det hela skulle se litet 

högtidligare ut. Gästen behövde ingenting 

göra, för värden skulle sköta hela 

akten. 

Allt gick bra, ända tills man kom till 

det moment i ritualet, då tjänsteförrättande 

präst skall gå runt altarringen och 

ta var och en av de nyblivna scouterna i 

hand. Pastor loci gick ned till den förste 

av scouterna, tog hans hand och sade i 

bjudande ton med ritualets ord: 

– Jag litar på dig. 

J W Johnsson, som följt efter sin ämbetsbroder 

på några stegs avstånd, upptäckte 

att nu var goda råd dyra. Vända 

om till altaret kunde han inte gärna. 

Alltså återstod att fortsätta att följa pastor 

loci i spåren, gå runt altarringen och 

trycka alla scouternas händer, även han. 

Men vad skulle han säga? Att upprepa 

sin ämbetsbroders ord kunde göra ett 

egenartat intryck. I sista stund fann sig 

emellertid J W, tryckte den förste scoutens 

hand, såg honom i ögonen och sade 

i bjudande ton: 

– Jag tittar på dig! 

Scoutinvigningen lär ha avlöpt utan 

störande intermezzon. 

22 

Ur Bengt Stolt & Staffan Lidén: Prästhistorier, 

Askild & Kärnekulls Förlag AB 1976. 

Saxat 

ur scoutpressen 

av Sven Saxaren 

”Scouter hjälper Haitis drabbade. 

I samband med jordbävningen på Haiti 

förra året, och den humanitära katastrof 

som inträffat som följd, har de haitiska 

scouterna tagit en aktiv roll. De har med 

hjälp av International Scout Aid for 

Haiti och de 1,5 miljoner amerikanska 

dollar som samlats in runt om i världen 

hjälpt lokalbefolkningen med vatten, 

mat, tillfälligt boende och socialt arbete 

för att komma vidare efter katastrofen, 

något som varit enormt framgångsrikt.” 

Scoutmagasinet nr 1, 2011 

Nye gilder i hvert distrikt! 

”Vi har gennem mange år snakket om 

fornyelse og om tiltag for at få flere 

medlemmer. Ingen har været i tvivl om, 

at det faldende medlemstal var noget, vi 

skulle tage alvorligt og gøre noget ved. 

Har det virket? – nej, det har det ikke. 

[…] Ett godt mål for os, hvis vi vil overleve, 

er, at hvert distrikt opretter et nyt 

gilde hvert år. […] 

– Så tror jeg på, at vores bevægelse 

kan overleve, således at mange flere 

tidligere spejdere kan få den glæde og 

gavn af gilderne, som vi har.” 

Kjeld Krabsen, Landsgildets 

PR-sekretær, i Sct. Georg 

(medlemsblad for Sct. Georgs Gildene 

i Danmark) nr 1, 2011. 

”…yngre mennesker, sånn 

cirka 40 år gamle. 

Hva må vi gjøre for tilltrekke dem till 

bevegelsen? […] Skal bevegelsen overleve, 

må vi få til en fornying i medlemsmassen. 

Dette vet vi alle og vi har nok 

alle tatt dette faktum inn over oss, men 

hva gjør vi? […] 

Jeg synes vi har kommet et godt stykke 

på vei mot de mål vi la opp til i 2007. 

Flere nye gilder er tatt opp […] Men 

det er opp till oss å følge det opp, ellers 

kunne de ca. 100 000 kronerne vi har 

brukt i år på dette, ha blitt kastet rett ut 

av vinduet. Og det vil vi vel ikke?” 

Olav Balle, Landsgildemester, i St. 

Georg (medlemsblad for St. Georgs 

Gildene i Norge) nr 1, 2011. 

Scouternas nya struktur 

”Det blev sluten omröstning vid strukturmotionen, 

som då hade samlat på sig 

några tillägg från originaltexten. Motionen 

gick igenom med röstresultatet 61 

bifall, 36 avslag, 3 som avstod att rösta 

och en blank röst. 28 personer reserverade 

sig mot beslutet. […] Arbetsgrupper 

med representanter från alla förbund 

ska bildas och kommer att undersöka 

olika delar som behöver tittas på för att 

skapa ett förbund.” 

Eva Dahlbäck rapporterar i 

Skutposten (medlemsblad för 

Roslagens Scoutdistrikt SSF) nr 4, 

2010, från Scouternas årmöte. 

”De fem scoutförbunden 

i Sverige har olika förutsättningar och 

därmed är behoven olika. Att få ihop 

fem organisationer med tillhörande moderorganisationer 

på ett sätt som gör att 

alla blir nöjda har visat sig vara svårt. 

[…]Varken Nykterhetsrörelsens Scoutförbund 

eller SMU scout var positiva 

till motionen. Dock gick den igenom på 

årsmötet och alla NSFs delegater valde 

att reservera sig mot beslutet. […] 

Förbundsstyrelsen kände behov av 

att kalla till Förbundsråd för att se hur 

medlemmarna ställer sig till den uppkomna 

situationen i dag. Närmare 140 

medlemmar från 37 kårer och åtta distrikt 

anslöt till Linköping den 29 januari. 

[…] Beslutet blev: NSF vill inte 

strukturera om [...] utan fortsätta [sin] 

positiva utveckling i både Scoutsverige 

och IOGT-NTO [samt] NSF vill fortsatt 

vara en samarbetspartner i svensk 

scout ing.” 

Caroline Spångberg i Scouting Spirit 

(medlemsblad för Nykterhetsrörelsens 

Scoutförbund) nr 1, 2011. 

”I januari 2013 

kommer den nya gemensamma scoutorganisationen 

att träda i kraft på allvar. 

Den tidplanen jobbar Svenska Scoutrådet 

och de fem scoutförbunden med 

just nu. 

– På Svenska Scoutförbundets stämma 

i höst kan man fatta beslut om att 

upplösa SSF och bilda Scouterna. Under 

2012 kommer scoutkårer utanför SSF 

att kunna ansluta sig. Och den 1 januari 

2013 kommer den nya organisationen 

att kunna träda i kraft fullt ut […], säger 

Svenska Scoutrådets generalsekreterare 

Maria Graner.” 

Scoutmagasinet nr 1, 2011 


Internationellt 

Jamboree! 

Nu går förberedelserna för sommarens 

jamboree in i ett intensivt 

skede. Eftersom många fler kommer, 

nu cirka 38 000, planeras vissa delar av 

lägerområdet om! Nog finns det plats, 

men den ska ju nyttjas på ett smart sätt. 

Möte har hållits i Malmö med kontigentledarna 

och helgerna framöver i vår 

är bokade för olika målgrupper. 

Många scoutkårer ordnar Camp in 

Camp i södra Sverige. De tar emot besök 

från jamboreen en dag och får själva 

besöka jamboreen en dag. Vilket härligt 

sätt att involvera flera i Sverige och 

samtidigt ge en bild av svenskt lägerliv! 

LGR har beslutat att ge ett par av de deltagande 

kårerna ett ekonomiskt stöd. 

Har Du varit i 

Birstonas? 

Litauen bjuder in alla gillescouter i 

Nordisk-baltisk underregion till 

möte! Ett intressant preliminärt program 

har visats vid möte i Köpenhamn i januari, 

där alla länder var representerade. 

Vi hade minst sagt gråtrist väder utanför 

fönstren, men kunde igen konstatera 

att det är lätt att samarbeta, positivt och 

riktigt, riktigt trevligt. Förutom att bli 

nyfikna på Litauen och förstås anteckna 

datum för evenemanget, 14–17 juni 

2 0 1 2 , 

så var 

det ju 

vår tur 

att inb 

j u d a 

till Europakonferens 2013! Vi beslutade 

att göra något gemensamt, involvera 

flera länder i både förberedelser och genomförande 

och kanske hitta ett lite annorlunda 

koncept. Mer om detta framöver 

när planerna blir mer exakta. 



ISGF kommer att ha ett informationstält 

med internationell besättning. 19 

personer från 7 länder ska berätta om 

gillescouting både här i Sverige och 

i resten av världen. Frimärksbanken 

kommer att finnas där. Om ni vill besöka 

lägret är det bäst att gå in på jamboreens 

hemsida och ordna inträdesbiljetter. 

Ca 38 000 deltager i lägret och det kan 

komma lika många besökare! Skaffa 

lite information innan ni kommer som 

besökare. Ni hittar den på www.scout. 

se och sedan jamboreen. 

Vi ses!! 


tel 070-310 4225 

Välkomna till Italien 

26 sept–2 okt 2011 

Världskonferens 

i 

Como! 

Just nu är det nio personer 

som ska åka med! Har 

Du glömt att anmäla Dig? 

Tag kontakt med Gunilla 

Engvall genast! 

Nya 

medlemmar 


Ingvar Andersson 

Anita Jönsson 

Kent Jönsson 

Lena Lind 

S:t Georgs Scoutgille Malmöhus 

Annette Rosdahl 

S:t Georgs Scoutgille i Västerås 

Börje Lindblom 

Eva Lindblom 

Barbro Magnusson 

Johan R Schlaug 

S:t Georgs Scoutgille Creutz lave 

Ulf Granström 

S:t Georgs Scoutgille Tuna 

Lennart Alm 

Christina Fridh 

S:t Georgs Scoutgille Tre Renar 

Ulf Säfsten 

Carl-Erik Aldor 

S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl 

Birgit Holmberg 


Kerstin Ingelsten 


Karl-Erik Sundström 


Gösta Eriksson 

S:t Georgs Scoutgille Creutz lave 

Jan Waldner 

S:t Georgs Scoutgille Vinga 

Tore Thörnqvist 

S:t Georgs Scoutgille Vinga 

23

Posttidning 

B 

Returadress 

SGSS:s Kansli 

Box 2034 

141 02 HUDDINGE 

I detta nummer 

Landsgillemästaren har ordet 2 

Gillearrangemang 2 

En tanke 2 

Ingvar Carlsson berättar 3 

S:t Georgsbudskapet 4 

Från budkavle till Iphone 5 

Frimärksbanken 6 

Landsgilletinget 7–18 

Skum Nils bästa 8 

Eik 19 

Adressetikett 

Gröngölingen publiceras med tillstånd av Hasse Wallman. 

Förstasidans foton: Stora stöten i Falu gruva, foto: Lars Dahlström; Ingvar 

Carlsson på väg hem från Blå hajken 1951. 

Gillena berättar 20-21 

Samlare hitåt! 21 

Minnesord i Gillescouten 22 

Saxat 22 

Scoutinvigning 22 

Internationellt 23 

Nya medlemmar 23 

Har gått hem 23 

Gröngölingen 24 

Beställ från Gillekansliet 24 

Beställ från 

Gillekansliet 

Gillemärke, knapphålsmärke 25:– 

Gillemärke/emblem på bjälke, 

dansk modell 50:– 

Tygmärke, fyrkantigt 10:– 

Tygmärke, runt 15:– 

Bilmärke 15:– 

Karta med små dekaler 10:– 

Karta med större dekaler 10:– 

10 cm dekaler per styck 10:– 

Diplom med kuvert 5:– 

Korrespondenskort, 10 st 20:– 

Affisch, A3 1:50 

Affisch, A4 1:– 

Gillemärke i metall, att limma 

på trä el annant underlag 15:– 

Slips, mörkblå 150:– 

Slips, ljusare, finare 185:– 

Halsduk, stor fykantig 240:– 

Halsduk, triangelformad 145:– 

Slipshänge 40:– 

Pikétröja, klarblå. 160:– 

ISGF:s handbok 25:– 

Idéboken 20:– 

Handbok för scoutgillen 200:– 

Etiketter, omgång 10:– 

D:o för mindre gillen (färre än 

20 medlemmar) 5:– 

Extra namnlista 5:– 

Kopiering, per kopia 1:– 

Lettiska frimärken, karta eller påse 10:– 

Skriften ”Vad är scouting?” 50:– 

Beställda varor skickas som B-post om 

beställaren inte särskilt sagt till om annat. 

Porto debiteras med aktuell kostnad. 

Jämför gärna räkning och frimärken – 

ibland kan postens våg skilja från vår. 

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, 

Box 2034, 141 02 HUDDINGE 

Telefon: 08-17 84 32 

Kansliet har ej öppet på bestämda tider, 

men telefonsvarare finns.

Nummer 2 2011 - GilleScouterna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?