Johan Eriksson Jag har maximal moralisk förmåga - WLH

Eftersom leken och det konstnärliga skapandet kan förena ytterligheterna materia och ande,
liv och form, aktivitet och passivitet utbilda moralisk förmåga; borde de också vara viktiga
element för utvecklandet av moralisk förmåga, vilken beskrevs ha sin grund i syntesen mellan
två motsatta poler (se kapitel 4.1).
Om man gör en resumé av detta kapitel kan man konstatera att bl a intresset, samvetet, vreden
och andakten, enligt framför allt Steiner, är viktiga impulser för att berika och stärka det högre
jaget. Därtill kan jaget stärka sin egen kraft genom en slags självuppfostran: ett växelspel med
själens tre led samt de tre själsverksamheterna. Steiner betonar i detta sammanhang att jaget i
lika hög grad måste arbeta sig till ett starkt centrum som att flyta samman med periferin. I
övrigt kan aktiviteten i hjärtregionen stimuleras genom bl a konstnärligt skapande och lek.
Med dessa synpunkter har den andra delfrågan i föreliggande undersökning berörts, eftersom
jaget och hjärtregionen har betraktats som viktiga källor för moralisk förmåga.
4.11 Jagets kroppsliga och sociala höljen
Jaget kan även stärkas genom dess kroppsliga höljen. I vanliga fall brukar man endast tala om
en kropp, en fysisk kropp. I antroposofin använder man sig av tre begrepp: fysisk kropp,
livskropp och förnimmelsekropp. Livskroppen har jag redan talat omkring.
Förnimmelsekroppen har människan gemensam med djuren, och den är förmedlare av smärta,
lust, drifter, begär, lidelser etc (Steiner, 1992).
De krafter som framför allt stärker den fysiska kroppen, är enligt Steiner (1986c) hoppets
krafter. Det kan man själv lägga märke till. En människa som är deprimerad och som tappat
hoppet brukar sällan se fysiskt stark ut. Livskroppen stärks, som det har framgått tidigare, av
kärlekens krafter. En människa som inte kan älska vissnar och förtorkar. Slutligen, det som
har en mycket positiv inverkan på förnimmelsekroppen, enligt Steiner, är trons krafter.
Fruktan, ängslan och oro är trons motsatser (ibid).
För att mitten ska ha kraft att förena ytterligheterna krävs inte enbart en förstärkning av mitten
i människan och jagets kroppsliga höljen, utan även krafter utifrån som kan verka enande.
Sociala strukturer och institutioner som överensstämmer med den hela och fria människan är
nödvändiga i detta sammanhang, menar Bernard Lievegoed (1988). Steiner (1999) har gjort
sig många tankar om hur en sådan social gemenskap skulle kunna se ut. Han talar framför allt
om ett gemenskapssamhälle som kan uppstå när individer av fri vilja kommer samman och
tillsammans utbildar en gemensam vilja som stämmer överens med varje enskild vilja (ibid).
Även Rousseau (Fogelklau, 1926) talar i sitt `Contrat Social´ om en gemensamhetsvilja, en
Volonté générale. Individernas särskilda viljor offras fritt för denna gemensamhetsvilja. Men
egentligen är det inget offer, eftersom friheten för Rousseau är en lydnad inför en lag som
man själv har givit sig, och där man inte underkastar andras vilja under sin egen (ibid).
Sammanfattningsvis är det alltså möjligt att aktiviteten från jaget även kan stärkas via sina
kroppsliga höljen, genom krafterna tro, kärlek och hopp; samt via den sociala miljön, vilken
skulle kunna betraktas som ett av jagets höljen. Stärkandet av dessa höljen kan därmed vara
ett viktigt bidrag i den process som leder fram till utvecklandet av moralisk förmåga.
32