Johan Eriksson Jag har maximal moralisk förmåga - WLH

Davidson, 2003). Intresset är istället att försöka uppnå en hög grad av objektivitet. Därför
använder jag litteraturstudier som metod.
Som tidigare nämnts är mitt eget tänkande det centrala temat för uppsatsen. Eftersom jag
väljer litteraturstudier kommer huvuduppgiften att utgöras av att, med hjälp av tänkandet,
sätta mig in i den litteratur som väljs och bearbeta den. Liljeroth (1994) urskiljer två steg i
forskningsprocessen som hör ihop med två grundläggande tankeformer. Det första steget är att
få tillgång till problemområdet och behöver det intuitiva tänkandet. Det andra steget är det
analytiska arbetet och behöver det intellektuella, reflekterande tänkandet, vilket kräver distans
och kritisk hållning (ibid).
Det intuitiva tänkandet arbetar från en undermedveten nivå, kan hantera helheter och har sin
förankring i känslan, framförallt i inlevelseförmågan. På så sätt kan det ta upp ännu inte kända
element och därmed bidra med ett nytänkande. Det intellektuella tänkandet verkar ordnande
och har förmåga att analysera samt arbeta med delar (Liljeroth, 1994). Det intuitiva respektive
det intellektuella tänkandet har tydliga paralleller med det som Steiner (1986a) beskriver som
förnuft respektive förstånd. Steiner hänvisar till Kants definitioner, vilka enligt Steiner
betecknar förnuftet som förmågan att varsebli idéer, medan förståndet är begränsat att se
världen i delar och enskildheter. Steiner tillägger till dessa definitioner att förståndet har
förmåga att särskilja och fixera särskilda begrepp, medan förnuftet leder en mångfald av
förståndsbegrepp tillbaka till enhet, genom att det låter tankar komma i ett levande flöde
(ibid). Vi ser här en överensstämmelse mellan intuitivt tänkande och förnuft, samt mellan
intellektuellt tänkande och förstånd.
Vidare menar Liljeroth (1994) att användandet av intellektet och en kritisk hållning i det
första skedet, i insamling av data, kan blockera processen. En skeptisk hållning kan leda till
att man sorterar bort information i ett för tidigt stadium, samt att endast ytan observeras. Här
behövs i högre grad det intuitiva tänkandet kopplat till positiva känslor. Positiva känslor som
kärlek och inlevelse har en kvalitet av öppenhet och har därmed en förmåga att tränga in i
verkligheten. De blockerar inte informationen, utan öppnar och vidgar den. Efter att ha levt
sig in i verkligheten behöver man sedan frigöra sig och distansera sig från den, för att
medvetengöra informationen. I detta skede, i analysen, är intellektet nödvändigt (ibid).
3.3 Förarbete och förförståelse
Eftersom det första steget, det att få tillgång till problemområdet, kräver inlevelseförmåga,
måste förarbetet vara mer omfattande än det traditionellt brukar vara (Liljeroth, 1994). I
föreliggande studie handlar förarbetet, förutom om att samla in material, uteslutande om att
läsa detta material. Därför har jag valt att försöka leva mig in i de verk som valts i så hög grad
som möjligt. De delar av litteraturen som varit av intresse för studien har lästs inte bara en
gång, utan oftast flera gångar. För det mesta har jag låtit materialet sjunka in och arbeta på ett
mer undermedvetet plan. Dessutom har jag försökt, eftersom den övergripande metoden är
självkännedom, att vara öppen och uppmärksam över hur materialet som jag läst har för
relation med mig själv och världen. Visserligen har det varit svårt att undvika att reflektera
och spekulera hur saker och ting hör samman på ett för tidigt stadium, men jag har inte
försökt tvinga på mina teorier på verkligheten.
13