Johan Eriksson Jag har maximal moralisk förmåga - WLH

More documents

Recommendations

Info

ande menas det som uppenbaras i människan när hon liksom en gudomlig varelse betraktar tingen.” (Steiner, 1987a, s 28-29) Just begreppet ande är centralt för förståelsen av det vetenskapliga förhållningssätt och den metod som i detta arbete företräds. I boken ´Kunskapsteori´ beskriver Steiner begreppet ande ur en annan synvinkel: ”Vår ande är uppfattningsorgan, alldeles som ögat och örat. Tanken förhåller sig inte annorlunda till vår ande än ljuset till ögat, ljudet till örat.” (Steiner, 1986a, s 76) Anden är alltså det betraktande organ som varseblir tankar, d v s det idéella. Tänkandet är dess instrument. Sålunda är forskaren hänvisad till sin egen ande för att förstå de sammanhang hon söker. Är hennes ande blind för tankarna, på samma sätt som ögat kan vara blind för ljuset, då förstår hon inte sammanhangen. Eller som Steiner framhåller: ”När den ena, som har ett rikt själsliv, ser tusen ting som är intet för den andligen fattige, så bevisar detta solklart att verklighetens innehåll endast är en spegelbild av vår andes innehåll och att vi utifrån mottar blott den tomma formen.” (ibid, s 66) Här måste understrykas att andens innehåll inte är något konstant enligt Steiner (1986a), utan utvecklingsbart i och med att man kommer i kontakt med nya erfarenheter och begrepp, samt gör sig tankar om världen. Denna utvecklingsmöjlighet kan jämföras med centrala begrepp inom hemeneutiken (hermeneutik = tolkningslära), såsom förförståelse och hermeneutisk spiral (Thurén, 1995). Med förförståelse menar Thurén de kunskaper och de intryck som en människa har med sig sedan tidigare. Hermeneutisk spiral betecknar växelspelet mellan förförståelse och nya upplevelser som leder till ökad förståelse och uppfattning av finare nyanser. Om forskaren ska kunna närma sig sitt objekt utan förförståelse måste denne först tillintetgöra sin personlighet, vilket är en omöjlighet. Inom den kritiska realismen (Patel & Davidson, 2003) anses detta dock möjligt då man hävdar att forskning kan göras oberoende av den enskilde forskarens uppfattningar för att uppnå objektivitet. I och med att var och en är bunden till en viss personlighet, ett visst jag (Steiner, 1992) kan man föreställa sig att människan endast kan ha subjektiva upplevelser av tingen; att det finns lika många tankevärldar som mänskliga individer, och att det därigenom inte är möjligt att erhålla någon sann eller objektiv kunskap. Sådana idéer förekommer inom den idealistiska filosofin (Patel & Davidson, 2003). Istället för denna åsikt kan följande mening begrundas: ”Det finns överhuvudtaget bara ett enda tankeinnehåll, och vårt individuella tänkande är ingenting annat än att vårt individuella själv, vår individuella personlighet arbetar sig in i världens tankecentrum.” (Steiner, 1986a, s 33) Med denna föreställning som utgångspunkt måste forskaren betrakta tingen genom subjektivitetens glasögon eftersom denne är en individ, men forskaren kan komma i kontakt med det sanna och objektiva eftersom det endast finns ett tankeinnehåll. Sammanfattningsvis kommer denna studie att använda den vetenskapsgrund som Rudolf Steiner (1986a) beskriver. Utgångspunkten är min egen ande, mitt tänkande och mig som subjekt; men jag strävar efter objektiv sanning. Eftersom utgångspunkten är min egen ande måste därmed förståelsen för tingen spegla min nuvarande andliga utveckling. Således förblir eventuellt vissa sammanhang (tillfälligt) fördolda. Dock finns möjlighet att stimulera anden genom tänkandet. Tänkandet, tolkandet samt att se rimligheten i tolkningarna kommer därför, på samma sätt som i hermeneutiken, att utgöra det centrala temat. 10
Om man ser till ämnet förebilden, så är syftet som tidigare nämnts att fördjupa mig i hur den vuxne kan utveckla moralisk förmåga. Det är alltså människonaturen och hennes vilja, d v s förmåga till handling, som är av intresse för studien. Om moralisk förmåga beskrivs som ett fenomen i verkligheten, till vilket kunskapsområde, eller disciplin, hör fenomenet? Eftersom det är människonaturen som är objektet för denna forskning, borde det rimligtvis höra ihop med humanvetenskapen i allmänhet och psykologi i synnerhet. Men vad är det som utmärker humanvetenskapen och psykologin? Albert Einstein menar att de vetenskapliga disciplinerna kan ordnas hierarkiskt: fysiska strukturer, strukturer inom växtvärlden, strukturer inom djurvärlden, individstrukturer o s v (Liljeroth, 1994). Vid vissa övergångar mellan nivåerna uppstår kvalitativt annorlunda fenomen. En sådan övergång är exempelvis den mellan djurvärld och individstrukturer, med paralleller till discipliner som zoologi respektive psykologi. Det nya fenomenet i denna övergång är, enligt Einstein, det mänskliga jaget, tänkande och språk (ibid). Även Tor Norretrander, dansk vetenskapsjournalist, samt den amerikanske filosofen Ken Wilber, visar på vetenskapens nivåer och att det uppstår ny komplexitet på varje nivå. Även om de högre nivåerna består av element från de lägre, kan man inte konstruera de högre nivåerna enbart med kännedom av de lägre (Norretrander, 1993; Wilber, 2003). Rudolf Steiner delar in vetenskapen i tre huvudområden: det oorganiska, det organiska, samt det humanistiska området. Det vetenskapliga förhållningssättet bör vara gemensamt för alla vetenskapsområden, men hänsyn måste tas till de fenomen, som är objekt för forskningen. Humanvetenskapen innehåller fenomen från de lägre områdena, men därtill tillkommer det individuella, subjektiva, med utgångspunkt i jaget (Steiner, 1986a). Enligt ovan nämnda röster måste man ta hänsyn till de kvalitativt annorlunda fenomen som uppstår på en ny nivå. Humanvetenskap och psykologi verkar, enligt Einstein och Steiner, vara discipliner där det uppstår kvalitativt annorlunda fenomen. Och både Einstein och Steiner pekar på jaget och det individuella som sådana fenomen. Vad karakteriserar då psykologin och vad är dess metod? I Encyclopedia Britannica beskrivs introspektion vara huvudmetoden inom psykologin. Vidare står det om introspektion på följande sätt: ”Introspection, in psychology, is the process of observing one´s own mind with a view of dicovering the laws that govern the mind.” (Benton, 1974). Det engelska ordet mind ställer till svårigheter vid översättning till svenska eftersom det inte finns någon bra motsvarighet i vårt språk. Beroende på sammanhanget kan det hjälpligt översättas med bl a psyke, själ, ande, sinnelag, förstånd och medvetande (Zohar & Marshall, 2000). Enligt Steiner (1986a) så handlar psykologi om att anden, som är det specifikt mänskliga, betraktar och fördjupar sig i sig själv, i sin egen verksamhet. Självkännedom är därför metoden för psykologin. ”Ifråga om alla andens manifestationer: tanke, känsla, vilja, kommer det an på att förstå dem enligt deras väsen som yttringar av personligheten. Det är psykologins grundval.” (s 117) Översätter man mind med ande, kan man se en viss överensstämmelse mellan introspektion och självkännedom. I båda fall handlar det då om att betrakta anden. Självkännedom skulle visserligen kunna tänkas vara ett mål och inte en metod, men enligt Steiner (1986a) är det fråga om en process. Steiner är också noga med att poängtera att det inte är tillfälliga egenskaper hos den ena eller den andra mänskliga individen som är normgivande för 11
Page 1 and 2: INSTITUTIONEN FÖR INDIVID, OMVÄRL
Page 3 and 4: Förord Denna studie kan uppfattas
Page 5 and 6: 1. INLEDNING Under min utbildning t
Page 7 and 8: Talet om människans tredubbla natu
Page 9: Steiner att vetenskapen utforskar o
Page 13 and 14: Davidson, 2003). Intresset är ist
Page 15 and 16: spekulativa luftslott. För de tän
Page 17 and 18: självuppfostran´ (4.10) är t ex
Page 19 and 20: vilde. Om hon fastnar i förnuftets
Page 21 and 22: framförallt i en av de två grundk
Page 23 and 24: synes väsensskilda världarna? Ell
Page 25 and 26: Föreställer man det estetiska ele
Page 27 and 28: jag älskar den.” (s 161) Men det
Page 29 and 30: Kan man göra en syntes av det som
Page 31 and 32: Väsenskärnan måste arbeta sig up
Page 33 and 34: 5. DISKUSSION 5.4 Diskussion av inl
Page 35 and 36: Jag skrev i litteraturgenomgången
Page 37 and 38: esultat. Man måste prova det själ
Page 39 and 40: Författarna Zohar och Marshall hä
Page 41 and 42: Nobel, A. (1999). Filosofens knapp.
Page 43: Internt material Jaffke, F. (1989).

Johan Eriksson Jag har maximal moralisk förmåga - WLH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?