Årsmötesprotokoll - Seko

Årsmötesprotokoll 

SEKOs årsmöte den 28 maj 2008

Årsmötesprotokoll 

Årsmöte 28 maj 2008

© 2008 SEKO – Facket för Service och Kommunikation 

Tryck: EO Grafiska AB, Stockholm 

2008.10 1.000

Protokoll 

fört vid SEKOs årsmöte 

på Scandic Star Hotel, Sollentuna, 

den 28 maj 2008

Onsdagen den 28 maj 2008 

Årsmötesdeltagarna samlades kl 10.30. 

DAGORDNINGENS PUNKT 1 

Årsmötets öppnande 

Förbundsordförande Janne Rudén: Årsmötesombud, förbundskamrater! 

Vi ska ha årsmöte för andra gången under kongressperioden 2007–2009. 

SEKOs medlemmar representeras på årsmötet av alla er ombud som finns 

här i salen. Ni har medlemmarnas förtroende att under de här tre åren fatta 

beslut om förbundets verksamhet och sedan också att följa upp vad som 

händer eller inte händer med besluten. Jag vill på förbundsstyrelsens vägnar 

hälsa er hjärtligt välkomna till Sollentuna och till SEKOs årsmöte, som 

jag härmed förklarar öppnat. 

* 

Årsmötet inleddes traditionsenligt med att deltagarna unisont sjöng Arbetets 

söner, denna gång med Lokaltrafikens manskör som försångare. 

Härefter underhöll kören med ett antal vårsånger. 

Parentation 

Förbundsordförande Janne Rudén: Det är många kamrater som lämnat oss 

under den gångna årsmötesperioden, många alldeles för tidigt. 

Margareta Rosén blev bara 60 år. Margareta ägnade större delen av sitt 

vuxenliv åt att arbeta för framför allt postkassörernas arbetsvillkor. Hon 

började sin fackliga bana i mitten av 80-talet som studieorganisatör i det 

gamla Statsanställdas Förbund. Medlemmarna hade stort förtroende för 

Margareta. Hon var en drivande kraft i SEKO Skånes styrelse, hon var ledamot 

i förbundsstyrelsen och hade under många år förhandlingsansvaret för 

landets postkassörer. Hon var också aktiv i SEKOs s-förenings styrelse. 

Åke Särhammar blev 87 år. Åke arbetade i Posten hela sitt liv. Han blev 

medlem i postfacket 1939 och betalade sin fackföreningsavgift oavbrutet 

till sin död den 4 mars i år. 

5

Fler kamrater har lämnat oss. 

Bo Bayard, Skövde 

Håkan Johansson, Stockholm 

Roine Andersson, Stockholm 

Berndt Grundström, Mälardalen 

Gunnar Kjellgren, Örebro 

Barbro Karnöskog, Växjö 

Gunilla Gustafsson, Skövde 

Jan Röss, Värmland 

Jan Helsing, Gävle 

Tore Norberg, Västernorrland 

Annika Karlsson, Västernorrland 

Matti Laine, Västerbotten 

Många fler kamrater har lämnat oss, och vi hedrar deras minne med en tyst 

minut. 

Inledningstal 

Förbundsordförande Janne Rudén: Årsmötesombud, förbundskamrater! 

Än en gång, välkomna till SEKOs årsmöte 2008. 

För några veckor sedan drog vi i gång kampanjen ”Den svenska modellen 

2.0”. Den kampanjen har fått bra uppmärksamhet i hela landet, och den har 

fått neoliberala bloggare att fullständigt gå i spinn. Den har blivit rosad i 

våra egna led men också utanför våra traditionella sympatisörgrupper. Vårt 

mål med kampanjen är att få i gång en debatt om den svenska modellen i 

ljuset av regeringens omvända Robin Hood-politik, Odells förmögenhetssanering 

och Littorins falska kollektivavtalskramande. 

Vi har lyckats bra med kampanjen. Knappast någon tidning ute i landet har 

kunnat låta bli att ta upp kampanjen i sin rapportering eller på sin ledarsida. 

Kampanjen har blivit helt sågad på de borgerliga ledarsidorna, och något 

annat var väl knappast att vänta. Däremot har den blivit positivt vinklad på 

nyhetsplats, och det är ganska intressant. Det jobb som ni lagt ned på kampanjen 

har varit helt avgörande. Ni har visat att SEKO är en part att räkna 

med, och ni har sett till att vi ytterligare flyttat fram våra positioner i den 

svenska samhällsdebatten. Ni har gjort en stor insats. Stort tack för det! 

Det som nu sker i dagens Sverige är ett försök till en gigantisk avdemokratisering 

av både samhälle och arbetsmarknad. Makten och inflytandet 

ska flyttas från politiker och fackföreningar till marknaden. Kollektivavtalen 

ska konkurrensutsättas, och fackföreningarnas och arbetsgivarorganisationernas 

monopol på kollektivavtal ska luckras upp. Samma politik ser 

vi också inom den europeiska unionen. Tjänstedirektiv, liberaliseringsdirektiv 

inom el-, post- och telemarknaden har precis samma syfte. Dagens 

6

politiska dagordning, där marknaden ska lösa allt, är en återvändsgränd. 

En politik utan en social dimension vilar inte på en demokratisk grund och 

har därför ingen framtid. Marknadslösningar fungerar inte utan en stabil 

demokrati, och en stabil demokrati kräver fria parter på arbetsmarknaden, 

fria parter som har utrymme att förhandla utan inblandning av lagstiftande 

politiska församlingar och som reglerar sina mellanhavanden i kollektivavtal. 

Därför ser jag kollektivavtalen som en central punkt även i framtidens 

Sverige. 

Nu har tre potentiellt förödande domar avkunnats i EG-domstolen: Viking, 

Laval och Rüffert – ni känner säkert till alla tre. Den obalans mellan EUs 

sociala och ekonomiska dimension som domstolens beslut har gett upphov 

till måste ovillkorligen justeras. Att begära enbart ett svenskt undantag är 

faktiskt som en piss i Mississippi. 

Frågan berör Europas alla löntagare och kan inte skjutas på obestämd 

framtid. Därför, kamrater, måste hela den samlade svenska arbetarrörelsen 

med LO i spetsen driva regeringen till att kraftfullt agera tillsammans med 

andra medlemsstater för att åtgärda de skador som EG-domstolens beslut 

har medfört. Här räcker det inte med Littorins undanglidanden i riksdagsdebatten. 

Konkret innebär detta att Sverige måste stödja Europafackets 

krav på införande av ett socialt protokoll i EU som uttryckligen anger att 

ingenting i fördraget, särskilt inte den ekonomiska friheten eller konkurrensreglerna, 

ska prioriteras före de grundläggande fackliga rättigheterna. 

Det räcker inte med Lissabonfördraget, även om detta föreslås innehålla en 

rättighetsstadga. EU har fyra friheter: fri rörlighet för kapital, varor, tjänster 

och människor. De grundläggande fackliga rättigheterna måste stå över 

de fyra friheterna! 

På lördag börjar LO-kongressen, och den ger oss ett ypperligt tillfälle att 

samlat lyfta fram detta krav. Det krävs tre fjärdedels majoritet i riksdagen 

för att ratificera Lissabonfördraget för svenskt vidkommande. Det innebär 

faktiskt att om regeringen inte visar vilja att göra någonting åt den uppkomna 

situationen, så kan oppositionen, om den så vill, sätta käppar i hjulet 

för en svensk ratificering. Det är dags för det s k nya arbetarpartiet, 

Mauds bävrar, att leva upp till den etikett man har satt på sig själv. 

Vår huvuduppgift är att teckna kollektivavtal med alla företag som verkar 

i Sverige på vårt organisationsområde för att se till att förhindra underbudskonkurrens. 

Det är inte alltid som det går som på räls. Ibland tvingas 

vi varsla om åtgärder mot företag, vare sig de är svenska eller utländska, 

om de inte sköter sig. Detta kommer vi inte att sluta med. Budskapet är att 

vi trots dessa domar jobbar på som vi tidigare gjort, dvs ställer krav på kollektivavtal. 

Svenska kollektivavtal gäller i Sverige – det finns inga andra alternativ! 

7

Den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal ger de anställda 

i en bransch samma grundläggande villkor – kollektivavtalen reglerar löner 

och arbetsvillkor. Konkurrens ska inte ske med dumpade löner och usla 

arbetsvillkor. Den svenska modellen på arbetsmarknaden har varit framgångsrik. 

Trots detta väcks förslag om försämringar i konflikträtten för att 

begränsa fackets inflytande. I oseriösa kampanjer målar man upp bilden av 

i det närmaste vanmäktiga företagare mot maktfullkomliga fack, och man 

påstår att maktbalansen på arbetsmarknaden har förskjutits till löntagarnas 

fördel. 

Jag ställer frågan: Om nu det centrala fackets makt är så stor, är man då i 

Svenskt Näringsliv beredd att öka det lokala fackets makt och inflytande? 

Svenskt Näringsliv vill förhandla om huvudavtalet. Vi säger ja till förhandlingar 

– men, Urban & Co i Svenskt Näringsliv, lägg ett par saker på 

minnet: 

• Frågan om utländska företag ska vara löst! 

• Konflikträtten är inte till salu! 

Låt mig ställa frågan: Vart tog grundidén med det svenska socialförsäkringssystemet 

vägen? Har anständighet och rättvisa blivit någonting omodernt 

i de nya moderaternas Sverige? 

I nästa vecka ska riksdagen debattera och fatta beslut om regeringsförslaget 

”En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete”. 

Lagändringarna ska till största delen träda i kraft den 1 juli i år. Vad lagförslaget 

i praktiken handlar om är ett program för att förvandla sjuka till 

arbetslösa. Risken finns även i dag att Försäkringskassan drar in sjukpenningen, 

men skillnaden – och den är inte obetydlig – är att om regeringens 

förslag går igenom så kommer detta att ske med stöd av lag, och det kommer 

att gå betydligt fortare. En stor ändring är att regeringen vill införa 

omvänd bevisbörda. Försäkringskassan ska inte behöva vänta på att alla 

möjligheter till återgång till den tidigare arbetsgivaren är uttömda. Det 

kommer att räcka med att det finns risk för att man inte kan återgå till det 

tidigare arbetet. Även om det är oklart hur det förhåller sig med möjligheterna 

till återgång, ska Försäkringskassan kunna dra in sjukpenningen 

och hänvisa den sjuke till Arbetsförmedlingen. 

Jag säger: Sabba inte sjukförsäkringen! 

”Återställ inte a-kassan” är rubriken på vår och Transports motion till LOkongressen. 

När de nya moderaterna tillträdde i Rosenbad var den högsta 

arbetslöshetsersättningen 730 kronor per dag. Det räckte till att ge halva 

arbetstagarkollektivet 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Det är för 

lite och ingenting eftersträvansvärt att återställa. Den låga nivån gjorde det 

ju dessutom enkelt för den nytillträdda regeringen att sänka nivån ytter- 

8

ligare, till 680 kronor. Det principiellt viktiga avsteget från 80-procentsnivån 

var ju redan taget. Än viktigare var den s-styrda omvandlingen av 

a-kassan till en myndighet. När nu IAF fått verka några år har fackförbunden 

förlorat i stort sett alla befogenheter att styra sina kassor. A-kassorna 

skulle stöpas i exakt samma form och styras utifrån samma av staten uppsatta 

regler. Den processen underlättade högerregeringens ambitioner att 

förvandla a-kassan till en bricka i ett antifackligt politiskt spel. 

Det ligger ett djupt intresse i att a-kassorna förblir vad de har varit – en del 

av en demokratisk folkrörelse. Kopplingen mellan facket och a-kassan är 

en del av den svenska modellen. Den fackliga organisationen har två grundintressen: 

höga reallöner och hög sysselsättning. Hela den grundläggande 

konstruktionen av a-kassan har blivit otydligare, och när det nu visar sig 

att a-kassan blivit ett redskap för en löntagarfientlig politik, så framstår det 

som ett avgörande fackligt intresse att motverka denna utveckling. Det kan 

inte ske genom en socialdemokratisk återställare. I stället framstår det som 

nödvändigt att korrigera alla de felsteg som bäddade för högerockupationen 

av a-kassan. 

Vi har ett bättre förslag: ”Den svenska modellen 2.0” 

• Säkerställ en ordning som verkligen ger 80 procent till alla arbetslösa. 

• Säkerställ ett regelverk som återbördar a-kassorna till sina ägare, fackföreningarna. 

• Sänk avgiften så att alla får råd att vara med. 

• Reservera arbetsmarknadsavgiften till de arbetslösa i stället för att göra 

den till ett finansieringsunderlag för skattesänkningar. 

Vi måste ta ett gemensamt ansvar för grundläggande samhällsfunktioner 

och se till att det är samhällsnytta och medborgarservice som styr. När 

Järnvägsutredningens utredningsman säger att poängen med utredningen 

är att SJ ska tappa sin dominerande ställning, då är det inte fråga om omsorg 

om medborgare, resenärer och anställda, utan det är marknaden som 

sätts i högsätet. För oss är det svårt att förstå hur något kan bli bättre av att 

fler persontransportföretag konkurrerar om samma tider och utrymme på 

samma järnvägsspår eller att en uppsjö av leverantörer trasslar till det i elnäten. 

Resultatet av en sådan tokkonkurrens är att det blir både dyrare och 

mer ineffektivt. Den uppfattningen är väl förankrad bland svenska folket. 

Jag kan inte låta bli att nämna mannen utan ryggrad, kristdemokraten 

Odell, som likt en 2000-talets kopia av en bankdirektör från Ebberöd gett 

sig tusan på att göra ett helt folk fattigare genom att förmögenhetssanera 

svenska folkets gemensamma tillgångar. Ska han nu också få börsintroducera 

Posten? Ytterligare ett steg i strategin är att utse Per Westerbergs storebrorsa 

Lars Westerberg till ordförande i Vattenfalls styrelse. Han hann inte 

mer än sätta sig på ordförandestolen förrän kravet på en börsintroduktion 

9

av Vattenfall kom. Vad tror du hade hänt dig om du hade handskats med 

andras tillgångar på det sätt som Odell och regeringen gör? Du hade inte 

suttit här, utan du hade antagligen vandrat omkring med en fotboja, dömd 

för förskingring och trolöshet mot huvudman. 

Kamrater! Vi säger nej till utförsäljning av telenätet, vi säger nej till en 

börsintroduktion av Posten, vi säger nej till en börsintroduktion av Vattenfall 

och vi säger nej till en slakt av SJ AB. 

Många av SEKOs medlemmar arbetar med infrastrukturer såsom järnväg, 

post, telekommunikation, elproduktion och eldistribution samt byggande 

och underhåll av järnvägar och vägar. Ett välfärdssamhälle kräver en väl 

fungerande infrastruktur på rättvisa villkor i hela landet. Klimathotet ökar 

också kraven på en stabil och hållbar energi- och transportpolitik och på en 

utbyggd infrastruktur. Vi känner oro för en utveckling där bolagsvinster 

och låtsasmarknader får gå före välfärd och klimat. Det marknaden hittills 

har åstadkommit på miljöområdet är ett gigantiskt misslyckande. Transportsystemen 

måste utvecklas. Järnvägen lider på många håll av bristande 

kapacitet. Om miljöpolitiken, transportpolitiken och klimatpolitiken ska 

bli trovärdiga och framgångsrika krävs offensiva offentliga investeringar i 

energi- och transportsystem. 

Kamrater! Fackföreningsrörelsen har de senaste åren befunnit sig i en 

ordentlig svacka. Höjningen av egenavgiften till a-kassan har lett till en 

dramatisk minskning av antalet medlemmar. Men allt kan inte skyllas på 

höjda egenavgifter, utan vi måste rannsaka oss själva. Den tiden är förbi 

när det var självklart att gå med i facket. Den tiden är också förbi när vi 

kunde använda facklig förtroendemannatid till fritt valt arbete. Vi måste 

ställa frågan, och den ska ställas utifrån ett medlemsperspektiv: Gör vi allt 

rätt? Är det du gör det som medlemmen efterfrågar och förväntar sig av 

facket? Om du ringer till exempelvis ditt försäkringsbolag och inte kommer 

fram till handläggaren, blir du förmodligen ganska sur, men det finns 

ju fler försäkringsbolag. Kan man förvänta sig att människor reagerar på 

annat sätt om de ringer eller mejlar till facket och inte får något svar på en 

fråga eller synpunkt? Förmodligen inte! Jag påstår att tillgänglighet är en 

bristvara i facket. Vi kan satsa hur mycket som helst på medlemsrekryteringskampanjer, 

rabatterat introduktionsmedlemskap, studerandemedlemskap 

m m, men det är som att slänga pengarna i sjön om vi inte samtidigt 

vårdar de medlemmar vi redan har. 

Utan medlemmar, ingen fackförening! Förra året var vi för första gången 

färre än 100 000 aktiva medlemmar. Tyvärr har det fortsatt nedåt, visserligen 

inte i samma takt men tillräckligt mycket för att vi ska känna stor oro 

inför framtiden. Den trend ni kunnat ta del av genom LO-tidningen är det 

alltför tidigt att dra positiva slutsatser av. Kanske kan sänkningen av vår 

10

a-kasseavgift med 147 kronor ned till en total avgift på 193 kronor hjälpa 

till. Detsamma gäller inkomstförsäkringen, som vi alla hoppas ska bli en 

parentes fram till nästa val. Detta är ju något att framhålla när vi rekryterar 

nya medlemmar, men också när vi argumenterar för att behålla de gamla. 

Som jag sade på förra årsmötet: Lyckas vi inte vända utvecklingen, kommer 

vår legitimitet och våra kollektivavtal förr eller senare att urholkas och 

ifrågasättas. Därmed inte sagt att ekonomin inte är viktig. Den är oerhört 

viktig. Det budskapet gav ni förbundsstyrelsen med all önskvärd tydlighet 

på kongressen 2006. Vi har tagit till oss ert budskap, och vi tar minskningen 

av antalet medlemmar på fullaste allvar. Vi har funderat fram och 

tillbaka, och vi har vänt på varenda sten. Den slutsats som vi kommit fram 

till är att vi måste satsa våra resurser på kärnverksamheten. En facklig organisation 

som inte satsar allt på att vara bäst på förhandlingsverksamhet, 

medlemsvård och medlemsvärvning kommer att fortsätta att mista medlemmar. 

Vi måste bli ännu bättre på att fullgöra vårt uppdrag. Att vårt förbund 

tappar medlemmar är inte någon nyhet, och det är inte heller någon 

nyhet att det får effekter på vår ekonomi. År efter år har företrädare efter 

företrädare för förbundsstyrelsen stått i talarstolen på kongresser, förbundsmöten 

och årsmöten och påpekat detta. För att hitta någon annan lösning 

på problemen än att satsa på kärnverksamheten får vi gå bakåt i tiden 

ända till Statsanställdas Förbunds extrakongress 1992. År efter år har vi 

sagt att vi ska vara medlemsnära. År efter år har vi sagt att det betyder att 

vi ska finnas där medlemmarna finns. År efter år har vi sagt att alla måste 

bidra till att vi får nya medlemmar och får behålla dem vi redan har. 

Kamrater! Låt oss en gång för alla slå fast: Den fackliga organisationens 

hemvist är på arbetsplatsen! 

Vi måste bli bättre på att gå från ord till handling. Vi måste alla prioritera 

om i våra almanackor och ge oss ut på arbetsplatserna för att förhandla, 

teckna nya avtal, värva medlemmar och vara tillgängliga för de medlemmar 

vi redan har. Detta gäller oss alla. Det finns inga gräddfiler i det fackliga 

arbetet, oavsett om du är förtroendekvinna eller förtroendeman, ombudskvinna 

eller ombudsman eller om du är förbundsordförande. Det är 

fotarbete som gäller. 

Jag är övertygad om att med all den kunskap och verbala förmåga som 

finns i den här salongen, så kan vi till kongressen nästa år vara 100 000 

medlemmar igen. 

Kamrater! Vi kommer också i enlighet med det uppdrag vi fick av kongressen 

och förra årsmötet att fortsätta diskussionen om hur vi bäst organiserar 

oss och vilken rollfördelning vi ska ha i förbundet. Några åtgärder 

har vi redan vidtagit. Vi har gjort en tydlig prioritering av våra olika verk- 

11

samheter. Vi har genomfört en omorganisation för den anställda personalen 

som innebär att vi kan styra resurserna dit där de bäst behövs. Vi har 

slagit fast en strukturplan för avdelningsorganisationen som innebär att vi 

fr o m årsskiftet kommer att ha nio geografiska avdelningar plus Sjöfolksavdelningen. 

Vi har för andra året i rad beslutat att ur förbundet inte utesluta 

de medlemmar som valt att lämna a-kassan. Vi har också beslutat att 

erbjuda en endagsutbildning både till nya medlemmar och till dem som 

ännu inte gått med i förbundet. 

Nästa steg blir att ha en bred diskussion om vår lokala och fackliga organisation. 

Hur ska vi bäst formera våra klubbar? Det är detta som Vision 

2010 handlar om. Vi behöver ta oss ytterligare funderingar över vår ekonomi. 

Ambitionen är att vi på kongressen nästa år ska kunna besluta om 

nya stadgar som gör oss till den starka och effektiva organisation som jag 

är övertygad om att vi kan bli. 

Kamrater! Vi har en höst och en vinter framför oss som på många sätt är 

avgörande för vår förening. Det gäller frågor som Laval och huvudavtalet, 

a-kassan, våra kollektivavtal och deras legitimitet, organisationsgraden, 

lönedumping, utländska företag och vår egen organisation. Vi måste klara 

dessa frågor, men en förutsättning är att satsningen på kärnverksamheten 

verkligen slår igenom på alla nivåer och i allt vi gör. Vi är en bra bit på väg, 

och nu lägger vi in högsta växeln. 

Kamrater! Nu kör vi! 

Tack! 

12


Fullmaktsgranskning 

Förbundsordförande Janne Rudén: Vår förbundssekreterare Yvonne Karlén 

är sjukskriven, varför hon inte är med oss i dag. Hon hälsar till er alla. 

Enligt våra statuter är det vår avtalssekreterare som ska ersätta förbundssekreteraren 

när hon inte kan närvara. Det är därför som jag nu överlämnar 

ordet till Sven-Olof Hellman. 

Sven-Olof Hellman, avtalssekreterare: Förbundskontoret har i enlighet 

med § 18 mom 6 i förbundets stadgar granskat de till förbundsstyrelsen 

inkomna fullmakterna. Vid granskningen har inga anmärkningar framkommit, 

varför jag hemställer att årsmötet godkänner rapporten. 

Årsmötet beslöt 

att godkänna rapporten om fullmaktsgranskning. 

13


Upprop 

Sven-Olof Hellman, avtalssekreterare: Ombuden och förbundsstyrelseledamöterna 

har på sedvanligt sätt registrerats vid inpasseringen. Närvarande 

är 185 ombud och 13 ledamöter av förbundsstyrelsen. Antalet 

röstberättigade är därmed 198. 

Jag föreslår att årsmötet godkänner registreringen som upprop. 


att godkänna det sålunda företagna uppropet. 

VK 1 Namn 

SEKO Stockholm 

Hans Adving 

Lennart Andersson 

Annika Arfwedson 

Dan Blomgren 

Pär Ove Brandeker 

Ulf Brandt 

Magnus Brattström 

Camilla Collstam 

Christine Dougias Andersson 

Hamedou Drammeh 

Ulf Eriksson 

Börje Flygel 

Jan Gebring 

Erhan Gömüc 

Monika Hallsten 

Patrik Höglund 

Margot Jellinek Sundling 

Sven Jinton 

Raili Kalliovaara 

Charlotte Forsman 

Anna-Carin Lindberg 

Agne Lindbom 

Johan Lund 

Sigrid Lundström 

Louise Löthén 

Jan Melakoski 

Göran Nilsson 

Annie Nystedt 

Charlotte Olsson 

14

Mirja-Karin Pettai 

Jenny Skagerman 

Jenny Stenberg 

Annica Sundh 

Murat Tok 

Karin Unosson 

Ulf Thunman 

Helena Wallin 

VK 3 

SEKO Mälardalen 

Peter Burman 

Stefan Djurström 

Kent Elvin 

Roland Eriksson 

Markus Freytag 

Tommy Ljungström 

Ove Nilsson 

Åsa Nyberg 

Jan-Eric Rönnqvist 

VK 5 

SEKO Östra 

Per Backman 

Anders Berg 

Anita Eriksson 

Jörgen Lundström 

Mats Lööf 

Leif Redius 

Bo Semmelhack 

Elisabeth Svensson 

Roland Urbansson 

Christina von Zeipel Rosenstam 

Kjell Österberg 

VK 6 

SEKO Halland Jönköpings län 

Hans Andersen 

Ursula Brehmer 

Thomas Olsson 

Jerker Persson 

Jörgen Stehn 

15

VK 7 

SEKO Sydöstra 

Kjell Andersson 

Bengt-Erik Eriksson 

Krister Gustavsson 

Conny Johansson 

Erik Karlsson 

Ingemar Karlsson 

Karl-Olof Karlsson 

Bo Leander 

Barbro Puke 

Thomas Skoog 

Mats Widerström 

VK 12 

SEKO Skåne 

Daniel Abalo 

Susanne Abrahamsson 

Karl-Johan Andersson 

Per-Gunnar Andersson 

Crister Carlberg 

Sonny Crona 

Jan Engkvist 

Ingmar Fransson 

Hans Olof Johansson 

Ingvar Karlsson 

Anette Kjönsberg 

Jan Larsson 

Roger Nilsson 

Patricia Nuñez Coña 

Jörgen Olsson 

Ing-Marie Persson 

Lars-Åke Persson 

Tommy Salheden 

Patrik Svensson 

VK 13 

SEKO Västra 

Ingvor Arnoldsson 

Ann-Sofie Axelsson 

Ingvar Bengtsson 

Stefan Bergstaf 

Leif Forslund 

16

Bengt-Göran Henningsson 

Lennart Stark 

Kenneth Lundell 

Bo Larry Olsson 

Ulla Thörnqvist 

Bety-Ann Weiler 

VK 14 

SEKO Göteborg 

Iren Arvidsson 

Karin Barth 

Sune Blomkvist 

Patrik Dimfelt 

Reidar Eriksson 

Jonas Forslind 

Sölve Grönlund 

Inga-Lena Gustafzon 

Tedde Scott 

Leif Holmgren 

Marianne Johansson 

Björn Jonasson 

Anette Karlsson 

Göte Karlsson 

Ann-Sofie Kärrberg 

Thomas Larsson 

Christer Lindgren 

Ralf Lindgren 

Hans-Eric Lönnblad 

Folke Matrosow 

Lennart Olsson 

Sonny Ryberg 

Krister Storm 

Kerstin Ståhl 

Claes Söderling 

Åke Sönerud 

Berit Widås 

Jane Åberg 

Kenneth Österlund 

17

VK 17 

SEKO Värmland 

Eva Löfvenborg 

Christer Alnebratt 

Tomas Bergqvist 

Bertil Hagelin 

Andreas Lindgren 

Bengt Nilsson 

Kent Ragnarsson 

VK 18 

SEKO Örebro 

Thomas Hagsten 

Thomas Hjort 

Kenneth Johansson 

Kent Strand 

Stefan Zetterlund 

VK 21 

SEKO Gävle 

Ronny Beyer 

Mikael Dahlstedt 

Lars-Ove Ekvall 

Leif Eriksson 

Maria Grufman 

Björn Halvarsson 

Helen Isaksson 

Kjell Jidemo 

Arne Kvick 

Niclas Olofsson 

Lars Petersson 

Pia Sjöblom 

Carina Viitamäki 

VK 22 

SEKO Västernorrland 

Barbro Edlund 

Åke Johansson 

Annika Kallin 

Ing-Marie Nordin 

Jan-Erik Olsson 

Sune Sjödin 

Stiven Wiklund 

Peter Wiklund 

18

VK 23 

SEKO Jämtland 

Christer Kristoffersson 

Kjell Midbjer 

Sören Runesson 

Mikael Wredendahl 

VK 24 

SEKO Västerbotten 

Birgitta Ekvall 

Lars Jakobsson 

Håkan Johansson 

Anneli Jonsson 

Andreas Mannberg 

Björn Rosengren 

VK 25 

SEKO Norrbotten 

Tommy Ahlqvist 

Anders Boman 

Bo Palo 

Torgny Larsson 

Dennis Lövgren 

Aarre Määttä 

Annika Nilsson 

Lars-Erik Selström 

Erland Spiik 

Tommy Tedestrand 

Förbundsstyrelsen 

Jan Rudén 

Tomas Abrahamsson 

Sven-Olof Hellman, ers för Yvonne Karlén 

Gerardo Berrios 

Marie Lander 

Hans Lindqvist 

Peter Lundmark 

Bjarne Medin 

Alf Mellström 

Jan Persson 

Anne-Marie Ross 

Jan Salkert 

Tom Tillman 

Ersättare 

Lars Andersson 

19

Förbundsrevisorer 

Erik Johannesson 

Åke Olsson 

Margareta Troberg 

Förbundskassör 

Göran Olsson 

Valberedning 

Margareta Bäckström 

Tomas Stenberg 

Ingrid Lagerborg 

Gäst 

Sune Johnson, 

Öhrlings PricewaterHouseCoopers AB 

Förbundspersonal 

Elisabeth Ahlborg 

Kerstin Andersson 

Leif Andersson 

Mats Andersson 

Roger Andersson 

Annica Barning 

My Billstam 

Björn-Inge Björnberg 

Ami Björnsdotter 

Christer Carlsson 

Birgitta Carlsson Sevefjord 

Mattias Dahlgren 

Mats Ekeklint 

Märta Endfors 

Anéa Elfving 

Anita Fors 

Helena Gille 

Monica Gullberg 

Karin Gustafsson 

Monica Hedberg 

Kerstin Hedin Lindholm 

Stig-Evert Johansson 

Lilian Käcke 

Göran Larsson 

Carina Lindberg 

20

Anna Lindqvist 

Eva Lundström 

Jan-Peter Magnusson 

Rolf Nehl 

Roal Nilsen 

Jan Pahlstad 

Jonas Pettersson 

Pia Reutland 

Bengt Roxne 

Linda Röjestål 

Erik Sandberg 

Elisabeth Sundell 

Helen Thornberg 

Annika Ödebrink 

Lokala ombudsmän 

Christer Bergk 

Ronnie Bergmark 

Gun Bergqvist 

Mikael Carlsson 

Birger Granberg 

Rolf Hedlycke 

Calle Hjelmérus 

Anders Hjärtström 

Åke Högberg 

Anders Johansson 

Helena Johansson 

Lars Johansson 

Roger Johansson 

Kurt Karlsson 

Olof Löfman 

Maria Oscarson 

Per-Åke Persson 

Roger Pettersson 

Kenny Reinhold 

Rolf Sjöstrand 

Peter Skoglund 

Chang Strömberg 

Stenografer 

Göte Schenning 

Margareta Cederström 

21


Godkännande av dagordning 

Sven-Olof Hellman, avtalssekreterare: Jag föreslår att årsmötet godkänner 

det utsända förslaget till dagordning. 

Björn Jonasson, valkrets 14: Jag föreslår att årsmötet antar ett uttalande 

om de nyligen avkunnade Laval och Rüffertdomarna. 

Sven-Olof Hellman, avtalssekreterare: Jag har precis i min hand från valkrets 

1 fått ytterligare ett förslag till uttalande. Det gäller förändring av 

LAS § 33. Förslaget lyder: 

”Förändring av LAS 33 § 

Vi har noterat ett ökande problem med hanteringen av anställda som omfattas 

av avgångsskyldighet, efter beslut av Försäkringskassan om hel sjukersättning 

som ska gälla tills vidare. 

Med stöd i LAS § 33, och med Försäkringskassans beslut som grund, verkställs 

ofta avgångsskyldigheten med omedelbar verkan. Ofta har den anställde 

inte förstått att detta kan bli en konsekvens av Försäkringskassans 

beslut. Därmed blir den avslutade anställningen ytterligare ett slag för en 

redan drabbad person. 

Vår uppfattning är att reglerverket måste ändras så att viss förvarningstid 

medges. 

I LAS § 33 finns regler för hur en anställd som fyllt 67 år ska hanteras. Där 

står att arbetsgivaren minst en månad i förväg skriftligt ska informera den 

anställde om att anställningen kommer att upphöra. 

I LAS § 7, uppsägning av personliga skäl, regleras förutom förvarningstiden 

för den enskilde även att den fackliga organisationen ska varslas. 

Om dessa regler även gällde vid avgångsskyldighet på grund av beslut om 

sjukersättning tillsvidare skulle många ledsamma avslut på arbetsplatsen 

sparas. 

Årsmötet uppmanar därför Svenskt Näringsliv och LO att verka för: 

att samma regler gällande underrättelse och varsel som gäller vid uppsägning 

av personliga skäl, även skall gälla vid avgångsskyldighet p.g.a. 

beslut från Försäkringskassan om sjukersättning tillsvidare. Dvs. 

skriftlig information till den anställde om att anställningen avslutas, 

varsel till facket och en månads uppsägningstid efter besked från arbetsgivaren 

om ovanstående. 

22

att arbetsgivaren får ansvar för att informera den anställde om de olika formerna 

för sjukersättning och hur de kan påverka ens rätt till fortsatt anställning. 

att Försäkringskassan får ansvar för att informera den försäkrade om de 

olika formerna för sjukersättning och hur de kan påverka ens rätt till 

fortsatt anställning.” 

Jag föreslår att de båda förslagen till uttalande hänskjuts till beredningsutskottet. 

Christer Alnebratt, valkrets 17: Vi bör väl då på dagordningen lägga till en 

ny punkt med rubriken Uttalanden. 


att till beredningsutskottet hänskjuta förslagen till uttalanden och 

att anta följande dagordning: 

Dagordning vid årsmötet den 28 maj 2008 i Sollentuna 

1 Årsmötets öppnande 

2 Fullmaktsgranskning 

3 Upprop 

4 Godkännande av dagordning 

5 Godkännande av arbetsordning 

6 Val av mötesfunktionärer 

a) två ordförande 

b) en huvudsekreterare 

c) två protokolljusterare 

d) sex rösträknare 

7 Val av utskott 

a) sex ledamöter till beredningsutskottet 

b) tre reseräkningsgranskare 

8 Behandling av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för 2007 

9 Beslut om godkännande av resultaträkning för 2007 

10 Beslut om godkännande av balansräkning för 2007 

11 Behandling av revisorernas berättelse för 2007 

12 Beslut om ansvarsfrihet 

13 Inkomstförsäkring 

14 Förbundsavgift 

15 Vision 2010 

16 Utvärdering och ev revidering av verksamhetsplanen 2007–2009 

17 Arvode till årsmötets funktionärer 

18 Uttalanden 

19 Årsmötets avslutning” 

23


Godkännande av arbetsordning 

Sven-Olof Hellman, avtalssekreterare: Jag hemställer att årsmötet beslutar 

att anta det utsända förslaget till arbetsordning. 


att anta den föreslagna arbetsordningen: 

Arbetsordning vi SEKO:s Årsmöte den 28 maj 2008 

1 TID OCH PLATS 

Årsmötet öppnas onsdagen den 28 maj kl.10.30 i Sollentuna och beräknas 

vara avslutat 

den 28 maj kl. 16.00 

Avprickning äger rum mellan 09.00 och 10.15 onsdagen den 28 maj i 

Scandic Star Sollentuna 

DELTAGAR OCH RÖSTKORT 

Vid avprickningen erhålls ett deltagarkort som för de röstberättigade även 

är ett röstkort. Röst och deltagarkortet är personligt och kan inte överlåtas 

på annan. 

Upprättad deltagarförteckning föreslås att efter avprickning utgöra röstlängd 

Röstning sker med handuppräkning med deltagarkort såvida inte voteringsanläggningen 

används. 

Gäster, personal, massmedia och åhörare tilldelas deltagarkort i annan färg 

än röstkort 

Frånvaro ska beviljas av årsmötets presidium 

3 OFFENTLIGHET 

Årsmötets förhandlingar föreslås vara offentliga i mån av plats 

4 ARBETSORDNING 

Beslut fattas med enkel majoritet. 

Ombud som vill lägga förslag om att årsmötet skall antaga uttalande skall 

göra detta innan förslag om arbetsordning beslutas. Årsmötet antar efter 

förslag från beredningsutskottet förslag till uttalande. 

Presidiet har rätt att till årsmötet föreslå begränsning av talartiden till tre 

minuter. Detta gäller inte förbundsstyrelsens föredragande. 

24

5 PLENABEHANDLING 

Förbundsstyrelsen föreslår att årsmötets förhandlingar sker i plena. 

6 FÖREDRAGNINGAR 

Föredragningar sker på dagordningens punkter: 

Punkterna 1–8 och 13–17 föredras av den föredragande som förbundsstyrelsen 

utsett 

Punkt 11 föredras av revisor 

7 DOKUMENTATION 

Årsmötets arbete dokumenteras på olika sätt. Stenografiskt protokoll förs 

över allt arbete i plena. Förbundets informationsenhet kommer att ge ut 

Fackligt Perspektiv från årsmötet och SEKO-magasinet gör reportage från 

årsmötet. 

8 LUNCH 

Förbundet bjuder gäster, ombud, valberedning, revisorer och personal på 

lunch i restaurangen på Star Hotel. 

9 ERSÄTTNINGAR 

Följande ersättningar gäller för ombud vid årsmötet. 

Förutom förlorad arbetsförtjänst betalas ett arvode på 350 kronor per dag. 

Arvodet betalas till deltagare som enligt förbundets stadgar har rösträtt 

med undantag för de deltagare som är anställda av förbundet. Arvodet skall 

upptas i den reseräkning som deltagarna skall lämna. 

10 MASSMEDIA 

För massmedia finns det särskilda personer och lokaliteter till förfogande. 

11 RESERÄKNINGAR 

Reseräkningar skall vara inlämnade till årsmötesbyrån senast onsdagen 

den 28 maj kl.13.00 

12 FÖRSKOTT 

Någon förskottsbetalning kommer inte att ske 

13 SEKOs ÅRSMÖTESBYRÅ 

I årsmötesbyrån kan du få hjälp med det mesta av det Du behöver 

Öppettider: Onsdagen den 28 maj kl. 09.00–15.30 

Avprickning 09.00–10.15 

25


Val av mötesfunktionärer 

a) två ordförande 

Årsmötet beslöt på förslag av förbundsstyrelsen 

att till ordförande för årsmötet välja Jonas Wall och Teres Lindberg. 

b) en huvudsekreterare 


att till huvudsekreterare välja Sven-Olof Hellman. 

c) två protokolljusterare 

Årsmötet beslöt på förbundsstyrelsens förslag 

att till protokollsjusterare välja Patricia Nuñez och Patrik Höglund. 

d) sex rösträknare 


att till rösträknare välja 

Ove Nilsson, valkrets 3, 

Erhan Gömüc, valkrets 1, 

Ursula Brehmer, valkrets 6, 

Jan Engkvist, valkrets 12, 

Karin Barth, valkrets 14, och 

Jan-Erik Olsson, valkrets 22. 

Mötesordförandena övertog härefter ledningen av årsmötets förhandlingar. 

Teres Lindberg, mötesordförande: Jag tackar för förtroendet. 

De flesta av er träffade jag på förra årsmötet, och det är jätteroligt att få 

komma tillbaka. Jag är medlem i SEKO men arbetar nu som kommunalpolitiker 

i Stockholm, där jag främst sysslar med bostadspolitik. Jag skulle 

också ha ett och annat att säga om Odell, men det ska jag inte göra i dag. 

Jonas Wall, mötesordförande: Jag arbetar på LO med facklig-politiska frågor. 

Mötesordförande: Teres Lindberg 

Sekreterare: Sven-Olof Hellman 

26

Mötesordföranden: Vi ska nu gå vidare på dagordningen. På det här årsmötet 

har vi inte lika många frågor att behandla som förra året, och jag tror 

att det hela kommer att gå ganska smidigt. 

Innan vi fortsätter kan jag berätta att jag i samband med förra årsmötet 

hade en lätt traumatisk upplevelse. Jag blev på vägen hit stoppad av polisen 

för fortkörning och kom därför i sista minuten till mötet. 

Häromdagen blev jag stoppad av polisen igen. ”Kliv ur bilen”, sade polisen, 

”du är onykter.” Jag svarade: ”Det är helt omöjligt, jag kör inte bil 

onykter.” ”Vi ska göra en test”, fortsatte polisen, ”föreställ dig att du kör 

bil på en mörk väg och ser två ljuspunkter komma emot dig. Vad är det?” 

”Det är ju en bil”, blev mitt svar. ”Men är det en Merca, en BMW eller en 

Volvo?” frågade polisen. Jag som inte vet så mycket om bilar svarade: ”Jag 

har inte en aning.” 

”Där ser du, du är onykter”, sade polisen och fortsatte: ”Men vi kan göra 

om testen. Föreställ dig att du kör på en mörk väg och du ser ett ljus komma 

emot dig. Vad är det?” Jag svarade: ”Det är väl en motorcykel.” Polisen 

fortsatte: ”Men är det en Suzuki, en Honda eller en Kawasaki?” Jag 

kan inte så mycket om motorcyklar heller och svarade: ”Jag har faktiskt 

ingen aning.” Polisen konstaterade: ”Där ser du – du är onykter.” 

Jag hade vid det här laget blivit väldigt sur och sade: ”Jag har en motfråga. 

Föreställ dig att du ser en kvinna stå i ett gathörn med nätstrumpor, 

minikjol och stilettklackar. Vad är det?” Polisen svarade: ”Det är enkelt, 

det är ju en prostituerad.” ”Men”, fortsatte jag, ”är det din mamma, din 

dotter eller din fru?” 

Så numera har jag inte något körkort! 

Skämt åsido: Jag har faktiskt körkort, och jag tog bilen hit. 


Val av utskott 

a) sex ledamöter till beredningsutskottet 


att till ledamöter i beredningsutskottet välja 

Sven-Olof Hellman (ordförande), 

Ronny Beyer, 

Ulf Brandt, 

Annika Kallin, 

Berit Widås och 

Tomas Abrahamsson 

27

) tre reseräkningsgranskare 


att till reseräkningsgranskare välja förbundets revisorer 

Åke Olsson, 

Erik Johannesson och 

Margareta Troberg. 


Behandling av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 

för 2007 

Verksamhetsberättelsen föredrogs rubrik för rubrik. 

Christine Dougias Andersson, valkrets 1: I den verksamhetsplan som vi 

antog på kongressen 2006 står det att vi måste kunna kontrollera om och 

hur vi gemensamt når våra fastställda mål och att vi måste kvalitetssäkra 

vår verksamhet. Det står också i verksamhetsplanen att det är viktigt att 

knyta ihop hela förbundets verksamhet. I samma anda fattade kongressen 

beslut att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att bättre redovisa det arbete som 

avdelningar och klubbar gör med anledning av våra program. Jag har en 

fråga angående det som står i bilaga 4 Kongressbesluten under rubriken 

Åtgärd, ”Diskussion på avdelningskonferensen oktober 2006”. Frågan har 

fått prioritet 2, vilket innebär att den skulle åtgärdas under första halvåret 

2007. 

Min fråga är vad förbundsstyrelsen har gjort och vad man har kommit fram 

till. Det finns en risk att avdelningar, företagsfack och klubbar lever sina 

egna liv. Vet vi egentligen om vi alla i förbundet drar åt samma håll? 

Förbundsordförande Janne Rudén: Denna fråga var, som framgår av berättelsen, 

uppe till diskussion på avdelningskonferensen i oktober 2006, 

och det förs en löpande dialog. I diskussionen finns också med att vi ska 

ha en bättre resultatdialog med avdelningarna för att kunna fånga upp dessa 

frågor. 

Detta är läget just nu. 


att godkänna verksamhetsberättelsen. 

28


Beslut om godkännande av resultaträkning för 2007 


att godkänna resultaträkningen för år 2007. 


Beslut om godkännande av balansräkning för 2007 


att godkänna balansräkningen för år 2007. 


Behandling av revisorernas berättelse för 2007 

Åke Olsson, förbundsrevisor, föredrog följande revisionsberättelse: 

”Revisionsberättelse 

Org nr 802004-5509 

Till årsmötet i SEKO, Facket för Service och Kommunikation 

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och 

verkställande utskottets förvaltning i SEKO, Facket för Service och Kommunikation 

för år 2007. Det är styrelsen och verkställande utskottet som 

har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen 

tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar 

är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av 

vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär 

att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte 

absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller 

väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av 

underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I 

en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens 

och verkställande utskottets tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla 

uppskattningar som styrelsen och verkställande utskottet gjort 

29

när de upprättat årsredovisningen samt utvärdera den samlade informationen 

i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden 

i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot 

eller ledamot av verkställande utskottet har handlat i strid med årsredovisningslagen 

eller förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig 

grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och 

ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning i enlighet med 

god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med 

årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsmötet fastställer resultaträkningen 

och balansräkningen för förbundet. 

Det åligger revisorerna att granska styrelsens och verkställande utskottets 

efterlevnad av förbundets stadgar. Det förhållandet att styrelsen beslutat att 

under 2007 inte ta upp frågan om uteslutning av de medlemmar som lämnar 

a-kassan men kvarstår som förbundsmedlemmar innebär ett avsteg från 

stadgarna. Avsteget från stadgarna är en följd av införandet av en förhöjd 

finansieringsavgift i arbetslöshetsförsäkringen över vilken styrelsen inte 

kunnat råda. Som framgår av förvaltningsberättelsen har styrelsen angett 

att avsteget från stadgarna varit nödvändigt för att undvika en förlust av betydande 

medlemsintäkter. Sammantaget är vår bedömning att avsteget från 

stadgarna inte åsamkat förbundet någon ekonomisk skada. 

Med undantag av ovan angivna avsteg har styrelsen och verkställande utskottet 

enligt vår bedömning inte handlat i strid med förbundets stadgar. Vi 

tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens och verkställande utskottets ledamöter 

ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 15 april 2008 

Åke Olsson Erik Johannesson Margareta Troberg 

Sune Johnson 

Auktoriserad revisor 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB” 

Erik Johannesson, förbundsrevisor: Revisorskollegiet vill med anledning 

av det ekonomiska resultatet för år 2007 ytterligare understryka vikten av 

att vi får balans i förbundets ekonomi. 

Underskottet i den fackliga verksamheten år 2007 uppgår till 70 miljoner 

kronor. Varje år sedan 1995 har gett ett större eller mindre underskott i den 

fackliga verksamheten. Dessa underskott har visserligen kunnat balanseras 

av ett bra resultat av den finansiella verksamheten, men vi klarar alltså inte 

att driva förbundets verksamhet med våra medlemsintäkter. 

30

Härtill kommer att antalet medlemmar sjunkit kraftigt, framför allt de senaste 

åren. Vi står nu närmare 90 000 medlemmar än målet 100 000 medlemmar. 

Under mer än tio år har det pågått olika omorganisationer i syfte att motverka 

försämringen av resultatet. Dessa processer går långsamt, och det är 

svårt att se några effekter av de beslut som fattats. Resultatet av de åtgärder 

som vidtagits har inte blivit det vi räknat med. 

Nu står förbundet inför ytterligare förändringar, och det är angeläget att vi 

kommer fram till beslut och att de fattade besluten verkställs. Det går inte 

längre att dra frågorna i långbänk – det skulle få svåra konsekvenser. 

Vi gör bedömningen att förbundet har kommit till en punkt där det är dags 

för oss alla att ta ansvar för våra medlemmar och för förbundets framtida 

organisation. 


att godkänna revisorernas berättelse för 2007. 


Beslut om ansvarsfrihet 


att bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2007. 

Mötesordförande: Jonas Wall 

Sekreterare: Sven-Olof Hellman 

31

DAGORDNINGENS PUNKTER 13 OCH 14 

Inkomstförsäkring 

Förbundsavgift 

Mötesordföranden: Eftersom dagordningspunkterna 13 och 14 är kopplade 

till varandra föreslår presidiet att vi har en gemensam debatt och fattar beslut 

om dessa båda dagordningspunkter i ett sammanhang. 

Ulf Brandt, valkrets 1: Fler än jag har funderat över beslutsordningen. I 

båda dessa punkter föreslås att medlemsavgiften i de högsta klasserna ska 

höjas med 15 kronor. Är förslaget att avgiften ska höjas med 15 kronor 

totalt eller är avsikten att avgiften ska höjas med 30 kronor? 

Göran Olsson, förbundskassör: Förslaget är att avgiften ska höjas med 15 

kronor. Som kommer att framgå av min föredragning är förslaget till avgiftshöjning 

helt kopplat till en förlängning av inkomstförsäkringen. 


att bifalla förslaget till behandlingsordning. 

Göran Olsson, förbundskassör: Jag ska nu alltså föredra dagordningspunkterna 

13 och 14, dvs frågan om inkomstförsäkringen och frågan om 

förbundsavgiften, i ett sammanhang. Frågorna hänger ihop, vilket ni själva 

har kunnat konstatera när ni tagit del av förbundsstyrelsens förslag. Den 

förändring av medlemsavgiften som förbundsstyrelsen föreslår är helt 

kopplad till ett beslut om en förlängning av inkomstförsäkringen. 

När vi vid förra årsmötet fattade beslut om att införa en inkomstförsäkring, 

diskuterade vi också finansieringen av försäkringen. Årsmötet beslöt att 

inte justera medlemsavgiften utan att vi gemensamt via förbundets kapital 

skulle finansiera försäkringen fram till halvårsskiftet i år. Från styrelsens 

sida var vi noga med att framhålla att en förlängning av inkomstförsäkringen 

skulle förutsätta en ny diskussion om finansieringen av försäkringen. 

Vår bedömning är att om vi ska fortsätta med försäkringen, vilket styrelsen 

föreslår, så måste vi göra en justering av medlemsavgiften i de 

översta inkomstklasserna. 

Våra erfarenheter av det första året med inkomstförsäkringen är positiva. 

De reaktioner jag fått är att försäkringen är bra. Det är en utomordentligt 

bra medlemsförmån, samtidigt som det är ett bra argument när vi talar om 

mervärden i samband med rekrytering av nya medlemmar. Detta har 

många vittnat om. 

Inkomstförsäkringen gör en oerhört stor nytta för de medlemmar som ligger 

i inkomstlägen över 18 700 kronor per månad och som därmed vid ar- 

32

etslöshet inte får 80 procent i ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. 

För dessa medlemmar innebär ersättningen från inkomstförsäkringen en 

rejäl förstärkning av ersättningen från a-kassan. När jag här talar om inkomstlägen 

över 18 700 kronor per månad avser jag av a-kassan fastställd 

ersättningsgrundande inkomst, som inte riktigt är detsamma som den faktiskt 

utbetalade lönen. Jag påstår att inkomstförsäkringen i jämförelse med 

andra försäkringslösningar som vi har är oerhört uppskattad av de medlemmar 

i dessa inkomstklasser som hamnar i arbetslöshet. 

På samma sätt som i övriga förbund som infört försäkringen har startsträckan 

varit ganska lång innan antalet personer som söker ersättningen 

skjutit ordentlig fart. Här som i så många andra frågor är det svårt att få informationen 

att slå igenom, dvs det är svårt att få ut budskapet om att försäkringen 

finns. Fram t o m den 23 maj har 321 medlemmar ansökt om 

och beviljats ersättning från försäkringen. 

Det som vi i dag har att ta ställning till är ett förslag om förlängning av försäkringen 

i enlighet med det ramavtal som LO tecknat med Folksam. Ett bifall 

till förslaget innebär att försäkringen förlängs fr o m den 1 juli i år och 

gäller år 2010 ut. Jag hoppas självfallet att, precis som Janne sade i sitt 

inledningsanförande, behovet av den här försäkringen ska vara en parentes. 

Den offert som Folksam levererat bygger på arbetslöshetsstatistiken och 

lönestatistiken i de branscher som vi organiserar. Offerten visar på ett behov 

av en avgiftsjustering på 19 kronor per månad för de medlemmar som 

ligger i inkomstlägen som kan bli aktuella för ersättning, dvs de medlemmar 

som ligger över akassans inkomsttak. 

Förbundsstyrelsen har diskuterat offerten och de antaganden som ligger till 

grund för denna. Styrelsen föreslår en avgiftsjustering med 15 kronor per 

månad fr o m den 1 juli i år i avgiftsklasserna 10, 11 och 12. 

Man kan då fråga sig hur det kommer sig att vi föreslår en höjning med 15 

kronor och inte med 19 kronor som premien enligt offerten kommer att 

höjas med. Som skäl vill jag lyfta fram tre viktiga omständigheter. För det 

första har vi så här långt betalat in mer till försäkringen än som utbetalats 

i ersättningar och som administrationen har kostat. Som jag sade tidigare 

är startsträckan relativt lång innan försäkringen får genomslag. Vi har 

också betalat in en buffert i försäkringen för att kunna starta utbetalningar 

direkt från det att försäkringen trädde i kraft den 1 oktober förra året. 

För det andra kan vi konstatera att arbetslösheten varit låg under den tid försäkringen 

varit i kraft. Vi har haft en högkonjunktur med ökad sysselsättning, 

medan den premie vi så här långt betalat in bygger på en arbetslöshetsstatistik 

som är några år gammal och alltså avser perioder då arbetslösheten 

var betydligt högre. Detta har så här långt genererat ett överskott. 

33

För det tredje tar offerten inte hänsyn till att en del av våra medlemmar har 

kollektivavtalslösningar som kompletterar a-kassan vid arbetslöshet – det 

gäller trygghetsersättningar av olika slag. Inkomstförsäkringen samordnas 

med andra trygghetslösningar, och den ersättning som den enskilde medlemmen 

får kan aldrig bli högre än 80 procent av den tidigare inkomsten. 

Detta är reglerat i lagstiftningen, och det kan vi inte göra någonting åt. 

De här omständigheterna gör att vi vid kommande årsskifte sannolikt kommer 

att kunna konstatera att försäkringen under de första 18 månaderna 

gett ett överskott som vi kan dra nytta av under resterande försäkringstid. 

Att vi höjer avgiften med 15 kronor och inte med 19 kronor kommer förhoppningsvis 

i praktiken inte att vara en underfinansiering, men vi får naturligtvis 

följa utvecklingen och vid behov göra erforderliga justeringar. 

Som jag ser det är det enda som skulle kullkasta finansieringen att arbetslösheten 

ökar dramatiskt de kommande två åren. 

Jag ska därefter i korthet kommentera förbundets ekonomi i övrigt. 

Janne sade i sin inledning att år 2007 har varit ett mycket jobbigt år för oss 

inte minst ur ekonomisk synvinkel. Som framgår av verksamhetsberättelsen 

förlorade vi drygt 9 500 medlemmar. En följd av detta var att medlemsintäkterna 

blev 11 miljoner lägre än år 2006. Underskottet i den fackliga 

delen av verksamheten var större än någonsin tidigare. Att underskottet 

ökat är, förutom minskningen av medlemsintäkterna, en följd av att vi 

finansierade inkomstförsäkringen med kapitalinkomster. Vi har även haft 

stora kostnader för utveckling av IT-systemen. Dessutom kostade REAkampanjen 

mer än budgeterat. 

För att bryta den negativa utvecklingen med stora underskott har styrelsen 

beslutat om åtgärder som innebär besparingar på sikt, bland annat en ny 

avdelningsbildning och samordning av administrationen i avdelningarna. 

Nästa steg i detta arbete ryms inom Vision 2010, som styrelsen senare i dag 

kommer att avge en rapport om. 

Ett avsnitt i Vision 2010 gäller ekonomin och några av de förutsättningar 

som vi framöver har att ta hänsyn till. En viktig uppgift för den ekonomikommitté 

som föreslås i Vision 2010 är att ta fram ett underlag till kongressen 

nästa år och lägga fram förslag till avgifter och system som ger de 

ekonomiska resurser som den beslutade verksamheten kräver. Det kommer 

sannolikt att krävas en utveckling av vårt nuvarande avgiftssystem som 

innebär att förbundets, avdelningarnas och klubbarnas ekonomier blir än 

mer integrerade än de är i dagsläget. 

Jag yrkar bifall till förbundsstyrelsens förslag under dagordningens punkt 

13 avseende inkomstförsäkringen och dagordningens punkt 14 om förbundsavgiften. 

34

För tydlighetens skull vill jag säga att andra och tredje att-satserna i förslaget 

angående inkomstförsäkringen är kopplade till ett bifall till förslaget 

i första att-satsen om en förlängning av inkomstförsäkringen. Om årsmötet 

beslutar att försäkringen ska upphöra vid halvårsskiftet, kommer jag att 

framställa förslag om att avgiften ska vara oförändrad i samtliga inkomstklasser. 

Förbundsstyrelsen föreslår, som framgår av utsända handlingar, årsmötet 

besluta 

”att inkomstförsäkringen förlängs t o m år 2010 

att premien erläggs för hela avtalsperioden den 31 december 2008 

att medlemsavgiften höjs fr o m 1 juli 2008 med 15 kr/månad i avgiftsklasserna 

10–12 (inkomstläge över 19 999 kr/månad)”. 

Jag yrkar bifall till förbundsstyrelsens förslag. 

Christer Alnebratt, valkrets 17: Jag tackar för den redogörelse som vi här 

fått av förbundskassören. Det skulle ha varit bra om vi hade fått ett något 

mer utförligt material hemskickat, så att vi kunnat ha en lite mer ingående 

och seriös diskussion. Jag har i ett mejl till Göran bett om ett klargörande 

när det gäller ryktena om att försäkringen varit överfinansierad. Vi har nu 

genom Görans föredragning fått veta att försäkringen hittills gett ett överskott 

men att utbetalningen av ersättningar sannolikt kommer att öka framöver. 

Jag är mycket positiv till denna försäkring, och jag kommer att rösta för ett 

bifall till förbundsstyrelsens förslag. Jag tror emellertid att det är viktigt att 

vi följer upp utvecklingen av försäkringen. Den här frågan gäller inte medlemsavgiften 

och finansieringen av förbundets verksamhet i stort, utan frågan 

gäller endast finansieringen av inkomstförsäkringen. Jag har därför ett 

tilläggsförslag, nämligen 

att förbundsstyrelsen återrapporterar den ekonomiska utvecklingen av inkomstförsäkringen 

till kongressen nästa år. 

Göran Olsson, förbundskassör: Vi ska naturligtvis på kongressen rapportera 

om utfallet av försäkringen. Det kan säkerligen finnas anledning att 

även dessförinnan göra en fortlöpande rapportering. Jag yrkar därför bifall 

till Christer Alnebratts förslag. 

Jag kan bara tillägga att antalet medlemmar som fått ersättning från försäkringen 

fram till maj månad mer än fördubblats. Det bekräftar vad jag 

sade om att det tar tid att få genomslag för försäkringen. Situationen är 

densamma i övriga förbund. Jag har siffror för läget så sent som i måndags. 

De visar att SEKO är det förbund som har flest medlemmar som beviljats 

ersättning från försäkringen. Vi har 321 medlemmar som fått ersättning. 

35

Närmast oss ligger Livs som fått 270 ersättningar beviljade. Livs är visserligen 

ett mindre förbund, men å andra sidan har de haft försäkringen ett 

halvår längre än vi. 

Jag yrkar alltså bifall till Christer Alnebratts förslag. 

Jan Engkvist, valkrets 12: Jag vill fråga hur ett överskott eller underskott i 

försäkringen kommer att regleras, om vi erlägger premien för hela avtalsperioden 

den 31 december 2008. 

Göran Olsson, förbundskassör: Vi har regelbundna kontakter med Folksam 

och LO – vi träffas i princip varje månad och följer upp utvecklingen av 

försäkringen. Om vi nu enligt förslaget erlägger premien den 31 december 

i år, får vi på samma sätt som vi gör nu följa upp utvecklingen av ekonomin 

i försäkringen. 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag, och 

att bifalla Christer Alnebratts tilläggsförslag. 

36


Vision 2010 

Förbundsordförande Janne Rudén: I de utsända handlingarna till årsmötet 

finns en rapport om hur vi i förbundsstyrelsen har försökt hantera de uppdrag 

vi fick av kongressen och förra årsmötet. Uppdragen är att förutsättningslöst 

se över vår organisation och att skapa en ekonomi i balans. I rapporten, 

som kallas Vision 2010, försöker vi beskriva vad som gjorts hittills 

och hur vi har tänkt oss att fortsätta processen inför nästa års kongress. 

Jag tänker inte orda särskilt mycket om innehållet i rapporten, eftersom ni 

haft god tid att läsa den, men det finns några saker som vi från förbundsstyrelsens 

sida vill vara extra tydliga med. 

Vi har i vårt förbund historiskt sett ägnat väldigt mycket tid och kraft åt att 

omorganisera oss. Den långa processen med avdelningsbildningen är här 

det tydligaste exemplet. Nu lever vi i en situation där vi inte har råd med 

långa och utdragna processer. 

En annan sak som vi med facit i hand kan konstatera är att vi i många fall 

har lagt mer energi på att fortsätta att jobba med det som vi alltid jobbat 

med och på det sätt som vi alltid gjort än att verkligen genomföra de förändringar 

som vi har varit överens om att genomföra. Det finns exempel 

på hur delar av organisationen egentligen inte gjort något annat än bytt 

namn. Detta har naturligtvis i hög grad bidragit till att skapa osäkerhet när 

det gäller rollfördelningen men också till att motverka en verklig effektivisering 

av vår organisation. 

Det som vi blir överens om på kongressen nästa år måste vi hjälpas åt att 

genomföra så snabbt som det är möjligt. 

Jag ska inte upprepa vad jag redan sagt om ett vikande medlemsantal och 

vår dåliga ekonomi, men där finns skälen till det jag säger. 

Förbundsstyrelsens ambition med Vision 2010 är att vi i organisationen 

ska föra öppna och breda diskussioner fram till kongressen. Styrelsen 

kommer på sitt nästa ordinarie sammanträde att utse en stadgekommitté 

och en ekonomikommitté som före årsskiftet ska lägga fram sina förslag. 

Därefter har vi nästan fyra månader på oss att föra en ordentlig diskussion 

med varandra för att sedan träffas i september och fatta de slutliga besluten. 

Hur dessa beslut kommer att se ut vet förbundsstyrelsen inte i dag. På 

den punkten vill jag vara väldigt tydlig: Vi har inte några färdiga paket i 

bakfickan. Jag hoppas ändå att visionsdokumentet ger en någorlunda tydlig 

bild av den inriktning vi ser framför oss. 

När vi har varit ute på olika möten i organisationen och lyft våra visioner 

och tankar, har vi känt att vi fått positiva mottaganden. Jag är övertygad 

37

om att vi tillsammans kommer att kunna arbeta fram förslag som kan ligga 

till grund för kloka beslut på kongressen nästa år. 

Med detta föreslår jag att årsmötet godkänner förbundsstyrelsens rapport 

Vision 2010. 

Reidar Eriksson, valkrets 14: Under rubriken ”Fokus på kärnverksamheten” 

diskuteras i första stycket på sidan 3 studieverksamhetens inriktning 

under de närmaste åren. Jag skulle där vilja ha en skrivning om vår ambition 

att undersöka om inte mer av studieverksamheten kunde planeras och 

genomföras tvärfackligt, dvs tillsammans med andra studieförbund och 

andra LO-förbund. Det borde gå att få samordningsvinster genom att verka 

över förbundsgränserna. All utbildning kan naturligtvis inte bedrivas 

tvärfackligt, men en stor del av studieverksamheten kan genomföras tillsammans 

med andra. Förutom den rent ekonomiska effekten kan det vara 

stimulerande och berikande att genomföra studier tillsammans med kamrater 

från andra förbund. 

Mer tvärfacklig verksamhet harmoniserar också väl med formuleringen i 

den fjärde stjärnsatsen på sidan 2, nämligen att SEKO 2010 är ”en organisation 

som snabbt kan anpassa sig till omvärldsförändringar och som 

möjliggör olika samverkansformer samt eventuellt framtida samgående 

med andra förbund”. 

Även om detta är en rapport tar jag mig friheten att föreslå ett litet tillägg, 

nämligen att texten om studieverksamheten på sidan 3 tillförs en formulering 

med andemeningen att ”vid planering och genomförande av studieverksamhet 

ska det inte uteslutas att verka för att denna kan ske över förbundsgränser 

när så är möjligt”. 

Ulf Brandt, valkrets 1: Vi har inte lång tid på oss fram till kongressen 2009, 

och det är mycket som ska åstadkommas under tiden fram till dess. Jag dristar 

mig att tro att det vi kommer att besluta på kongressen 2009 kanske blir 

det mest omvälvande som skett sedan SEKO blev SEKO. Det blir många 

stora stadgefrågor som kommer att behandlas när det gäller klubbarnas och 

avdelningarnas roll i framtiden. Det kan innebära så stora förändringar att 

vi delvis kommer att få andra arbetsuppgifter i de olika organisationsleden. 

Vi gick förra året med 70 miljoner back, och självfallet kan det inte, som 

både förbundskassören och förbundsrevisorn Erik Johannesson konstaterat, 

fortsätta på det sättet. Men hur löser vi problemet? Vi har gått back 

ända sedan SEKO bildades, och vi har inte lyckats komma till rätta med 

underskotten. 

Det måste alltså till mycket drastiska åtgärder. Jag vill därför att förbundsstyrelsen 

mycket noga tänker över vilka som ska ingå i stadgekommittén 

38

och ekonomikommittén. Ni som sitter här vet lika väl som jag att vi i och 

för sig är en demokratisk församling som kommer att fatta beslut om förslagen 

på kongressen, men ni vet också att en arbetsgrupp har mycket stora 

möjligheter att påverka besluten genom de förslag som framläggs. Därför 

är det oerhört viktigt att de geografiska avdelningarna och klubbarna via 

dem blir väl representerade i de båda grupperna. Om jag förstått rätt kommer 

förbundsstyrelsen redan på sitt sammanträde i juni att fatta beslut om 

vilka personer som ska ingå i kommittéerna. 

Tänk noga över detta! För att vi ska kunna undvika uppslitande diskussioner 

på kongressen 2009 vill det till att förslagen är väl förberedda. Därför 

är det viktigt att vi har en bra representation i dessa arbetsgrupper. 

Förbundsordförande Janne Rudén: Tack, Reidar, för ditt inlägg om studieverksamheten. 

Den föreliggande texten i visionsdokumentet utesluter inte 

att vi arbetar med den inriktning som du önskar. Vi tar med oss ditt förslag 

i arbetet med Vision 2010, som ska resultera i en kongressrapport. Där är 

det viktigt att vi inte låser dörrarna för en tvärfacklig studieverksamhet. 

Förbundsstyrelsens förslag är att vi tar med dina synpunkter i arbetet och 

att de finns med i slutrapporten. Däremot tvingas jag yrka avslag på ditt 

förslag att lägga in detta i texten redan nu. 

Ulf Brandt! Tack för dina tänkvärda ord. Det är viktigt att vi får en bred diskussion. 

Att tillsätta två arbetsgrupper som vi stänger in i låsta rum, kastar 

nycklarna och sedan dyrkar upp låsen i september tror jag inte vore så lyckligt. 

Vi tar till oss det du sagt och har med oss dina synpunkter när vi på förbundsstyrelsens 

sammanträde i juni ska tillsätta dessa arbetsgrupper. 

Med detta hemställer jag om årsmötets godkännande av förbundsstyrelsens 

rapport Vision 2010. 

Christer Alnebratt, valkrets 17: Jag vill tacka för rapporten Vision 2010, 

som det har varit mycket intressant att ta del av. 

En fråga som vi bör ha med oss i det fortsatta arbetet är klubborganisationen. 

Problemet är att vi har väldigt flexibla arbetsgivare. De branscher som 

nu är mest utsatta för konkurrens är telebranschen och järnvägsbranschen. 

Jag undrar om min klubb över huvud taget kommer att existera om två år. 

Det kommer att bli en ny upphandling. I dag har vi medlemmar från Nässjö 

och Värmland som jobbar i det här företaget. Ska vi ombilda våra klubbar 

varje gång det blir en ny upphandling eller om det som på telesidan 

hela tiden sker en massa avknoppningar och bildas nya företag? Vi skulle 

i så fall inte ha någonting annat att göra än att omorganisera oss. Det är 

viktigt att den arbetsgrupp som kommer att jobba med dessa frågor belyser 

de här problemen och diskuterar olika alternativ för klubborganisatio- 

39

nen. Framför allt på telesidan har vi en mängd små arbetsgivare med 

kanske fem, tio eller femton anställda. Hur ska man på ett sådant företag 

kunna bilda en klubb? 

Jag tror att det krävs en fördjupad diskussion om vår basorganisation. Har 

vi ingen bra basorganisation, får vi heller inte någon bra överbyggnad. 

I övrigt yrkar jag bifall till förbundsstyrelsens förslag. 

Reidar Eriksson, valkrets 14: Jag är nöjd med ditt svar, Janne, och drar tillbaka 

mitt yrkande. Jag förväntar mig att det i den färdiga produkten, som 

vi får se om ett år, finns en skrivning om tvärfackliga studier. 

Förbundsordförande Janne Rudén: Tack ska du ha, Reidar! 

Christer! Det är just den här diskussionen som vi ska föra i organisationen. 

En utgångspunkt som förbundsstyrelsen anger är att förhållandet arbetstagare–arbetsgivare 

borde bygga på förtroendemannalagen. Men vi vet att 

det i vår organisation inte går att bygga in allting i en enda box så att det 

blir likformigt. Vi har våra klubbar och våra klubbsektioner, och vi måste 

diskutera hur vi ska fixa detta på bästa möjliga sätt. Det är en diskussion 

som vi har att föra i hela organisationen. 


att godkänna rapporten Vision 2010. 


Utvärdering och ev revidering av verksamhetsplanen 

2007–2009 

Förbundsordförande Janne Rudén: Verksamhetsplanen omfattar tiden 

2007–2009. Enligt stadgarna ska årsmötet ta ställning till om det under 

perioden inträffat något i förbundet eller i vår omvärld som föranleder ändringar 

i den plan vi har lagt för treårsperioden. 

Vi kommer i förbundsstyrelsen att utgå från de prioriteringar som gjorts, 

och förbundsstyrelsens förslag är att verksamhetsplanen ska gälla utan förändringar 

och vara vägledande för verksamheten fram till 2009. Jag yrkar 

bifall till det förslaget. 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag. 

40


Arvode till årsmötets funktionärer 

Årsmötet beslöt på ersättningsutskottets förslag 

att följande arvoden skulle utgå till årsmötets funktionärer: 

Mötesordförande 1 500 kr vardera 

Reseräkningsgranskare 750 kr vardera 

Beredningsutskottet 500 kr vardera 

Protokolljusterare 750 kr vardera 

Arvoden skulle inte betalas till av förbundet anställd personal. 

(Lunchpaus kl 13–14) 

41


Uttalanden 

a) Anställda med avgångsskyldighet på grund av sjukersättning 

måste behandlas med värdighet! 

Sven-Olof Hellman, beredningsutskottets ordförande: Beredningsutskottet 

har behandlat förslaget till uttalande från valkrets 1. Vi har redigerat det 

ursprungliga förslaget, som jag tidigare läste upp, så att det mer formellt 

får karaktären av uttalande, men innehållet är detsamma som i det ursprungliga 

förslaget. Vi har emellertid förkortat det något och, som vi uppfattar 

det, gjort uttalandet lite mer distinkt. 

Beredningsutskottets förslag till uttalande lyder: 

”Anställda med avgångsskyldighet på grund av sjukersättning måste 

behandlas med värdighet! 

Anställda som efter beslut från Försäkringskassan omfattas av avgångsskyldighet 

med hel sjukersättning tillsvidare, får ofta beskedet att de 

får gå med omedelbar verkan från sin arbetsplats – utan någon som helst 

förvarning. Detta är orimligt. 

Efter beslut av Försäkringskassan kan arbetsgivaren fatta beslut med stöd 

av LAS § 33 om att verkställa avgångsskyldigheten med omedelbar verkan. 

Det är både nonchalant och respektlöst gentemot den anställde. Ofta 

har den anställde inte förstått konsekvensen av Försäkringskassans beslut 

och därmed blir den avslutade anställningen ytterligare ett slag för en redan 

drabbad person. 

Vår uppfattning är att regelverket måste ändras så att förvarningstid krävs, 

vilket betraktas som god sed på arbetsmarknaden. 

I LAS § 33 finns regler för hur en anställd som fyllt 67 år ska hanteras. Där 

står att arbetsgivaren minst en månad i förväg skriftligt ska informera den 

anställde om att anställningen kommer att upphöra. I LAS § 7, uppsägning 

av personliga skäl, regleras förutom förvarningstiden för den enskilde även 

att den fackliga organisationen ska varslas. 

Årsmötet uppmanar därför Svenskt Näringsliv och LO att verka för att 

samma regel gällande underrättelse och varsel som gäller vid uppsägning 

av personliga skäl, även ska gälla vid avgångsskyldighet på grund av beslut 

från Försäkringskassan om sjukersättning tillsvidare. 

Detta innebär att den anställde ska få skriftlig information, med en månads 

uppsägningstid, från sin arbetsgivare om att anställningen ska avslutas 

samt att facket ska varslas om detta. 

42

Det ska åligga arbetsgivaren och Försäkringskassan att informera den anställde 

om de olika formerna för sjukersättning och hur dessa kan påverka 

rätten till fortsatt anställning.” 

Beredningsutskottet står enigt bakom detta uttalande, och jag hemställer 

att det antas av årsmötet. 

Leif Holmgren, valkrets 14: Jag förstår syftet med detta uttalande, men jag 

undrar om det inte blir något av att skjuta sig i foten. ”Sjukersättning tillsvidare” 

är en ersättningsform som omprövas. Vad händer med den anställde 

när sjukersättningen tills vidare upphör och han ska återgå till arbetslivet? 

Jo, då står han utan jobb. Enligt dessa paragrafer är det mycket lätt att 

säga upp den anställde. Efter en månads uppsägningstid är han väck. 

Tycker ni att det är bra? 

Ulf Brandt, valkrets 1: Du har alldeles rätt, Leif. Men jag tror inte att vi kan 

åstadkomma den förändring som du åsyftar, nämligen att sjukersättning 

tills vidare inte ska vara detsamma som att arbetsgivaren har rätt att skilja 

en anställd från hans anställning. 

Förslaget till uttalande väcktes med anledning av att en av klubbarna i 

SEKO Stockholm hade en medlem som blev uppkallad till arbetsgivaren 

och utan föregående varning fick besked om att han var uppsagd och skulle 

lämna ifrån sig nycklarna och verktygen. På det sättet ska man inte behandla 

människor, och det är detta vi har velat komma åt med det föreslagna 

uttalandet. 

Självfallet ska vi på något sätt försöka gå vidare och få bort bestämmelsen 

att detta är ett skäl att skilja vederbörande från hans tjänst. Det är emellertid 

inte samma sak som det vi diskuterar just nu. 


att anta det föreslagna uttalandet. 

b) Bekänn färg, Reinfeldt! Stöd Europafackets krav på ett socialt 

protokoll inom EU! 

Tomas Abrahamsson, beredningsutskottets föredragande: Det har varit ett 

grannlaga arbete för beredningsutskottet att utforma detta uttalande, utskrivet 

på ett passande blått papper. Vi har försökt sammanjämka Europafackets 

och LOs ställningstaganden till Lissabonfördraget med Björn Johanssons 

förslag till uttalande. 

43

Beredningsutskottets förslag lyder: 

”Bekänn färg, Reinfeldt! Stöd Europafackets krav på ett socialt protokoll 

inom EU! 

I dagsläget har tre domar, som kan ge förödande konsekvenser för fackföreningsrörelsen, 

avkunnats i EG-domstolen: Viking, Laval och Rüffert. 

EG-domstolens vantolkning av fördraget och utstationeringsdirektivet 

öppnar genom dessa domar för social dumpning av löner och villkor inom 

hela EU och måste därför snarast rättas till. 

SEKOs årsmöte kräver därför att regeringen ovillkorligen och aktivt värnar 

vår svenska arbetsrättsliga modell och att regeringen verkar för en 

revidering av EU-lagstiftningen på de områden som hotar villkor och 

anställningstrygghet på svensk och europeisk arbetsmarknad. 

Konkret innebär detta att regeringen måste stödja Europafackets krav om 

ett införande av ett socialt protokoll inom EU. Det sociala protokollet ska 

lägga fast att grundläggande fackliga rättigheter ska ha företräde framför 

den Europeiska unionens fyra friheter. 

Vidtar inte regeringen omedelbara och konkreta åtgärder i den uppkomna 

situationen, kan Sveriges ratificering av Lissabonfördraget och de kommande 

förhandlingarna om ett nytt Huvudavtal vara i fara.” 

Jag yrkar bifall till beredningsutskottets enhälliga förslag. 


att anta det föreslagna uttalandet. 

44


Årsmötets avslutning 

Janne Rudén, förbundsordförande: Innan vi avslutar årsmötet ska vi överlämna 

blommor till vårt eminenta presidium. Ni ska ha ett stort tack, och 

ni får en applåd. 

Vi vill med blommor också tacka två personer som hjälpt oss under många 

år och som sett till att våra möten blir protokollerade, nämligen våra stenografer. 

Vi ger dem en stor applåd, för de gör ett kanonjobb. 

Förbundskamrater! Tack för ett väl genomfört årsmöte. 

Nu har vi några bra verktyg. Vi har ett visionsdokument att utgå från när 

vi ska tala om vår lokala fackliga organisation. Vi har även en inkomstförsäkring 

som vi kan ha god nytta av när vi ska rekrytera nya medlemmar. 

Men det finns ytterligare en sak som vi ska framhålla, och det är de riksavtal 

som vi träffade förra året. Vi åstadkom bra uppgörelser, och det ska 

vi framhålla. 

Med dessa verktyg har vi goda förutsättningar att bli de 100 000 medlemmar 

som jag talade om i mitt inledningsanförande. Det är oerhört viktigt 

att vi visar att vi levererar och att ni berättar om de förhandlingsresultat ni 

uppnår i er lokala verksamhet. Detta borde oftare komma fram. 

Det är de facto så att om vi summerar allt vi åstadkommit så visar det sig 

att ni gör ett fantastiskt jobb ute i organisationen. Fortsätt med det! Vi 

måste lägga in den högsta växeln. Vi kan och vi ska fixa det här! 

Kamrater! Res lugnt hem! Jag önskar er en riktigt god sommar. 

Mötesordföranden: Årsmötet önskar Janne detsamma, och vi i presidiet 

tackar för förtroendet att ha fått leda årsmötets förhandlingar. 

45

Sedan Lokaltrafikens manskör framfört ytterligare en vårsång och årsmötesdeltagarna 

unisont sjungit Internationalen avslutades årsmötet kl 14.30. 

Permissioner 

Följande permissioner hade beviljats: 

Kerstin Ståhl, valkrets 14, från kl 14.00 

Folke Matrosow, valkrets 14, från kl 14.30 

Vid protokollet: Justeras: 

Sven-Olof Hellman 

46 

Patricia Nuñez Coña 

Patrik Höglund

Innehåll 

Ansvarsfrihet sid 31 

Arbetsordning sid 24 

Arvoden till årsmötets funktionärer sid 41 

Avslutning sid 45 

Balansräkning för 2007 sid 29 

Dagordning sid 22 

Deltagarförteckning sid 14 

Fullmaktsgranskning sid 13 

Förbundsavgift sid 32 

Inkomstförsäkring sid 32 

Inledningsanförande sid 6 

Parentation sid 5 

Resultaträkning för 2007 sid 27 

Revisionsberättelse sid 29 

Upprop 

Utvärdering och revidering av 

sid 14 

verksamhetsplanen 2007-2009 sid 40 

Vision 2010 sid 37 

Uttalanden 

Anställda med avgångsskyldighet på grund av 

sjukersättning måste behandlas med värdighet sid 42 

Bekänn färg, Reinfeldt! Stöd Europafackets 

krav på ett socialt protokoll inom EU! sid 43 

Val av 

Mötesfunktionärer sid 26 

Utskott sid 27 

Verksamhetsberättelse 2007 sid 28 

Öppnande sid 5 

47

Box 1105 111 81 Stockholm Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 

Webbadress www.seko.se E-post seko@seko.se

Årsmötesprotokoll - Seko

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?