Nummer 16 Juni 2005 - Bondersbyn

More documents

Recommendations

Info

sänckt med långt sjögräs och små buskar. Folket berättade at här skulle tillförne hafwa funnits efterlemningar af ett fartyg, jemte botten och sidwrängorne, men sådant kunde jag ej på något sätt blifwa varse. På wästra sidan om bergsryggen är stora slätter rund klapursten, som ligger i horizontella och paralella linier längs utåt bergsryggen i en jämn lutning åt sydvästra och nordwästera sidorna , hwilket tyckes gifwa anledning tro at detta Berg legat under watten, ehuru det är det högsta Berg, som där i trackten syns. På den högsta högden af detta berg är en Wårdkasa uprest. Wid södra sidan af bergshögden är en twär perpendiculair (lodrät) wägg, som stryker nästan ifrån öfwersta högden till Några fakta om Raggdynan Raggdynan är resterna av ett mycket gammalt berg, som naturligtvis i begynnelsen varit mycket högre. Kanske flera tusen meter, vem vet. Den huvudsakliga bergarten är Linagranit som bildades för 1,5 miljarder år sedan. Graniten är rödfärgad av mikroklin (en slags fältspat) och innehåller ganska mycket kvarts. Under istiden pressades Raggdynan ner av den väldiga ismassan, över ett par kilometer tjock, och då skapades också de sprickor Ledare När jag var liten, så där kanske bara 5 år eller så, minns jag hur tacksam jag var over att vara född och bo i Ipigården och Bondersbyn. För när jag tittade upp mot himlen, så såg jag ju att den var som högst just över Ipigården. När det var klart väder så kunde man ju se långt, ja ända till Kalix och Näsbyn där man såg flygplanen stiga upp från flygfältet. Då såg man ju att himlen var så mycket lägre där borta. Stackars människor som hade så lågt i tak! Den där känslan om hembygden, att man är lycklig över att vara född och kunna leva just där, tror jag är viktig för oss alla. Den kan ju hängas upp på för den vuxnes mera trovärdiga tänkesätt än på ett barns illusioner om verkligheten. Vi behöver alla en hembygd att yvas över. närmaste foten, den är somligstädes till 20 alnar i högden, samt går i öster och wäster. Nederst wid denna bergswägg, ungefärligen 50 steg från öfwersta bergswäggen är på et ställe en håla under berget til 9 alnars längd uti hwilken håla jag inkröp för at undersöka om där skulle finnas någon ändring i bergarten, men sådant ,ehuru jag slog flera stenar lös, kunde ej märckas. Bergarten härdtädes består af liusgrå skimmer, blandad med gröfre qvartsgryn. Denna bergart är nog skifrig och lossnande, hwaraf ock händt, at här ligger stora stenhällar, som äro helt flata och stora, men tillika ganska tunna och wore således tjenliga til murning, därest folket wiste at gjöra gagn deraf. Sjelfwa bergsränderna som nu tycks dela upp berget i tjocka skivor. På kartan anges Raggdynans höjd över havet till 146,6 meter, vilket innebär att berget länge låg under det väldiga hav som uppstod efter senaste istiden. Det havet nådde upp till ca 170-230 meter över nuvarande havsyta. Landhöjningen skedde till en början snabbt, upp till 15 cm per år, men har nu avstannat till mindre än en cm per år. Forskning visar att strandlinjen låg ca 150 meter över nuvarande havsnivå för ca 7000 år sedan och detta kan betyda att Raggdynan visade sig för första gången för ca 6500 år sedan som en kal klippö. bestå af grå qvarts och skimmer eller det så kallade kattsilver. Nyssnämde berg är thessutom hel bart, utan minsta jord eller skog uppå södra, wästra pch nordwästra sidorna, nedan om berget är en god skog, bestående af wacker tall, samt något gran och björck. Jordarten är något sandblandad af en fin rö mylla bestående; och wäxer här, särdeles på de högläntare ställen en ymnoghet af renmossa. Rätt utdraget intygas: Lars-Erik Holmberg Under tusentals åren hamrade sedan havet mot Raggdynans klippor som sköljdes rena från stena och jord. Efterhand steg berget upp högre ur havet och vågornas påverkan blev allt mindre. Resultatet ser vi idag. En kal topp, med allt tjockare jordlager längre ner mot basen. På nordvästsluttningen finner vi stora sandlager som det stormiga havet sköljt in i lä. Lars-Erik Holmberg Bondersbyns bergmästare Vi skall inte yvas över vår bygd för att den är så mycket bättre än andra bygder, inte för att människorna som lever där är så mycket bättre, klokare eller vackrare än andra från andra bygder på jorden. Sådant luktar rasism, chauvinism och inbilskhet. Det finns många paradis på jorden, men de är kanske för andra människor än dig. Nej, vi skall yvas över att vi har en del av vår jord som vi har anknytning till, att vi har en hemkänsla, att vi har rötter, att vi har människor där som är länkar till det som varit på platsen och människor som i det här samhället vill arbeta för att det skall finnas en fortsättning, en framtid. Allt det här ger skönhetsupplevelser, poesi och framtidshopp. Det är sådant som stoltheten över bygden och att vara en del av den ger den som tar del av naturen, människorna och vad de gjort och gör på platsen. Utan stoltheten är vi utbytbara, men med den finns vi och kan inte ersättas. Bondersbyarn har som mål att få fram den här stoltheten och tacksamheten hos läsarna. När vi lyckas, då har nog du också i vuxen ålder samma känsla av tacksamhet och förnöjsamhet som jag hade då jag som barn såg Ipigården som världens medelpunkt. Hemkänslan skall vi vara rädda om, vara glada över och utveckla. Hjälp Bondersbyarn att hjälpa till att skapa, vidmakthålla och utveckla den. Sten Rönnberg Ipigåln
Raggdynan har spelat en stor roll i mitt liv, i mitt Bondersbyliv. Raggdynan har alltid varit berget med stort B. Här har barn och ungdomar i alla år lekt och träffats. Numera behärskas toppen av teleoperatörer och resterna av försvarsanläggningar minner om forna orostider. Berget med stort B I pojk- och ungdomsåren var Raggdynan vårt berg, berget med stort B, som bjöd på äventyr, strapatser och samvaro. Sett från Sågen är Raggdynan alltid i blickfånget tvärs över älven, och pockar på ens uppmärksamhet. Förr när tornet fanns där var det än tydligare - dagens master är inte lika fantasieggande. Skidäventyr i branterna Jag har gjort otaliga skidutflykter till Raggdynan. Det började som liten tillsammans med pappa och syskon, senare var det oftast med kompisar. På den tiden var Raggdynan alltid det främsta utflyktsmålet på skidor, medan jag upplevt att under senare år Middagsberget intagit en större position. Skidäventyren var många, och vår skidåkningsförmåga utvecklades på ett naturligt och mångsidigt sätt. Upp- och hemresa skedde alltid på den branta östsidan, vilket i djup lössnö var riktigt svettigt på uppvägen, och i hårt före var nedvägen en djärv utmaning. Uppe på berget var många gånger Gropen eller Grytan ett samlingsställe för olika utförsåkningar. Raggdynsloppet Ofta byggde vi en “sprint”, där det blev tävlingar i att hoppa längst. På syd- och sydostsluttningen fann vi underbara klippor som gav lä för picknicken, och också fina sluttningar för utförsåkning. På detta sätt har jag tillbringat många fantastiska skiddagar Raggdynsloppets spår var en annan utmanande skidåkning, som vi också tog oss an många gånger. Och vi får inte glömma Raggdynsloppet, ett bra och utslagsgivande skid- lopp med hög rang åtminstone inom länet. Raggdynsloppet och Bondersbyns IF tynade väl bort ungefär samtidigt. Om jag minns rätt avlöste BIF JUF som byns aktiva förening för ungdomar, och BIF kom att ersättas av en IOGT-loge runt mitten av 50-talet. Jag kom att vara aktiv i logen och var kassör under flera år. Ordförande var, otroligt nog, Åke Karlsson, och en annan i styrelsen var Kerstin Karlsson. IOGT-logen var mycket aktiv under några år och arrangerade många träffar med dans och annat i gamla Bygdegården.. Vi uppförde också nummerrevyer i skolans gymnastiksal, uppförda på den scen vi tidigare byggt i skolan under Åke Öbergs ledning. Midsommar på Raggdynan Men åter till Raggdynan: Det stora evenemang vi i logen satsade på var en Midsommarfest på Raggdynan (tyvärr har jag inga anteckningar eller annat kvar och mitt minne sviker mig i sådana här avseenden, men jag tror det kan ha varit 1955 - 50 år sedan!). Det var ett ganska stort arrangemang för oss med inhyrd dansbana, försäljningsstånd mm. Detta tillsammans med bra dansorkester under två kvällar innebar ganska stora kostnader, så det var ett ekonomiskt äventyr. När det sedan regnade hela midsommarhelgen blev det ingen publiksuccé, fastän vi bjöd på bra fest, midnattssol och Raggdynan. Tack vare att vi hade tecknat en regnförsäkring gick evenemanget något så när ihop - jag kommer än idag ihåg allt penningräknande och kalkylerande. Det blev inga fler Midsommarfester på Raggdynan. Ett mandomsprov att klättra i tornet Så visst har Raggdynan varit i centrum för social samvaro och äventyr också på somrarna . Det är otaliga gånger vi cyklat/gått eller åkt bil upp på Raggdynan för att bara träffas vid tornet eller för picknick på något lä-soligt ställe. Klättringarna upp i tornet rymde olika grader av mandomsprov, och inte minst “tjejdomsprov”. Raggdynan har också varit en naturlig plats för större sammankomster. En sådan arrangerade pappa John, när han ordnade en släktträff för Häggströms. Det var också på 50-talet, men jag kommer tyvärr inte ihåg vilket år. Det var en mycket god anslutning och inkluderade gäster också från USA. Barnen har en stark relation till berget Roligt är att även våra barn fått uppleva Raggdyns-äventyr både på vintrar och somrar, varför de också har en stark relation till Berget. Med moutainbikes har vi på senare år adderat ett nytt äventyr, nämligen att cykla upp och ner på norrsluttningen. Blåbären i lågdelen av Raggdynan ger oss varje sommar en njutning. Nog är det väl så att Raggdynan är ett mycket större berg än vad det är. Och det finns naturligtvis mycket som inträffat som kunde bli anekdoter, men tyvärr är jag ingen god berättare av det slaget. Vi ses till midsommar, och förhoppningsvis i midnattssol på Raggdynan Gunnar Häggström, Mölnlycke
Page 1: En tidning för Kamlunge, Bondersby
Page 5 and 6: ggdynan förr i tiden? Olle Björkm
Page 7 and 8: Frösådd potatis På hösten 2002

Nummer 16 Juni 2005 - Bondersbyn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?