Nummer 16 Juni 2005 - Bondersbyn

sänckt med långt sjögräs och små buskar.
Folket berättade at här skulle tillförne hafwa
funnits efterlemningar af ett fartyg, jemte
botten och sidwrängorne, men sådant
kunde jag ej på något sätt blifwa varse.
På wästra sidan om bergsryggen är stora
slätter rund klapursten, som ligger i horizontella
och paralella linier längs utåt bergsryggen
i en jämn lutning åt sydvästra och
nordwästera sidorna , hwilket tyckes gifwa
anledning tro at detta Berg legat under
watten, ehuru det är det högsta Berg, som
där i trackten syns. På den högsta högden
af detta berg är en Wårdkasa uprest.
Wid södra sidan af bergshögden är en
twär perpendiculair (lodrät) wägg, som
stryker nästan ifrån öfwersta högden till
Några fakta om
Raggdynan
Raggdynan är resterna av ett mycket
gammalt berg, som naturligtvis i begynnelsen
varit mycket högre. Kanske flera
tusen meter, vem vet. Den huvudsakliga
bergarten är Linagranit som bildades för
1,5 miljarder år sedan. Graniten är rödfärgad
av mikroklin (en slags fältspat)
och innehåller ganska mycket kvarts.
Under istiden pressades Raggdynan ner av
den väldiga ismassan, över ett par kilometer
tjock, och då skapades också de sprickor
Ledare
När jag var liten, så där kanske bara 5 år eller så, minns jag hur
tacksam jag var over att vara född och bo i Ipigården och Bondersbyn.
För när jag tittade upp mot himlen, så såg jag ju att den
var som högst just över Ipigården.
När det var klart väder så kunde man ju se långt, ja ända till Kalix
och Näsbyn där man såg flygplanen stiga upp från flygfältet. Då
såg man ju att himlen var så mycket lägre där borta. Stackars människor
som hade så lågt i tak!
Den där känslan om hembygden, att man är lycklig över att vara
född och kunna leva just där, tror jag är viktig för oss alla. Den
kan ju hängas upp på för den vuxnes mera trovärdiga tänkesätt än
på ett barns illusioner om verkligheten. Vi behöver alla en hembygd
att yvas över.
närmaste foten, den är somligstädes till 20
alnar i högden, samt går i öster och wäster.
Nederst wid denna bergswägg, ungefärligen
50 steg från öfwersta bergswäggen
är på et ställe en håla under berget til 9
alnars längd uti hwilken håla jag inkröp för
at undersöka om där skulle finnas någon
ändring i bergarten, men sådant ,ehuru jag
slog flera stenar lös, kunde ej märckas.
Bergarten härdtädes består af liusgrå
skimmer, blandad med gröfre qvartsgryn.
Denna bergart är nog skifrig och lossnande,
hwaraf ock händt, at här ligger stora
stenhällar, som äro helt flata och stora,
men tillika ganska tunna och wore således
tjenliga til murning, därest folket wiste at
gjöra gagn deraf. Sjelfwa bergsränderna
som nu tycks dela upp berget i tjocka skivor.
På kartan anges Raggdynans höjd över havet
till 146,6 meter, vilket innebär att berget
länge låg under det väldiga hav som uppstod
efter senaste istiden. Det havet nådde upp till
ca 170-230 meter över nuvarande havsyta.
Landhöjningen skedde till en början
snabbt, upp till 15 cm per år, men har nu
avstannat till mindre än en cm per år.
Forskning visar att strandlinjen låg ca
150 meter över nuvarande havsnivå för
ca 7000 år sedan och detta kan betyda att
Raggdynan visade sig för första gången
för ca 6500 år sedan som en kal klippö.
bestå af grå qvarts och skimmer eller det så
kallade kattsilver.
Nyssnämde berg är thessutom hel bart,
utan minsta jord eller skog uppå södra,
wästra pch nordwästra sidorna, nedan om
berget är en god skog, bestående af wacker
tall, samt något gran och björck. Jordarten
är något sandblandad af en fin rö mylla
bestående; och wäxer här, särdeles på de
högläntare ställen en ymnoghet af renmossa.
Rätt utdraget intygas:
Lars-Erik Holmberg
Under tusentals åren hamrade sedan havet
mot Raggdynans klippor som sköljdes
rena från stena och jord. Efterhand
steg berget upp högre ur havet och vågornas
påverkan blev allt mindre. Resultatet
ser vi idag. En kal topp, med allt tjockare
jordlager längre ner mot basen. På nordvästsluttningen
finner vi stora sandlager
som det stormiga havet sköljt in i lä.
Lars-Erik Holmberg
Bondersbyns bergmästare
Vi skall inte yvas över vår bygd för att den är så mycket bättre än
andra bygder, inte för att människorna som lever där är så mycket
bättre, klokare eller vackrare än andra från andra bygder på
jorden. Sådant luktar rasism, chauvinism och inbilskhet. Det finns
många paradis på jorden, men de är kanske för andra människor
än dig.
Nej, vi skall yvas över att vi har en del av vår jord som vi har
anknytning till, att vi har en hemkänsla, att vi har rötter, att vi har
människor där som är länkar till det som varit på platsen och människor
som i det här samhället vill arbeta för att det skall finnas
en fortsättning, en framtid. Allt det här ger skönhetsupplevelser,
poesi och framtidshopp.
Det är sådant som stoltheten över bygden och att vara en del av
den ger den som tar del av naturen, människorna och vad de gjort
och gör på platsen. Utan stoltheten är vi utbytbara, men med den
finns vi och kan inte ersättas.
Bondersbyarn har som mål att få fram den här stoltheten och tacksamheten
hos läsarna. När vi lyckas, då har nog du också i vuxen
ålder samma känsla av tacksamhet och förnöjsamhet som jag hade
då jag som barn såg Ipigården som världens medelpunkt.
Hemkänslan skall vi vara rädda om, vara glada över och utveckla.
Hjälp Bondersbyarn att hjälpa till att skapa, vidmakthålla och
utveckla den.
Sten Rönnberg
Ipigåln