Nummer 16 Juni 2005 - Bondersbyn
Nummer 16 Juni 2005 - Bondersbyn
Nummer 16 Juni 2005 - Bondersbyn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En tidning för<br />
Kamlunge, <strong>Bondersbyn</strong><br />
och Börjelsbyn med<br />
omnejd<br />
<strong>Nummer</strong> <strong>16</strong> - juni <strong>2005</strong><br />
Utgivare<br />
Bondersby<br />
Hembygdsförening<br />
Innehåll<br />
Raggdynan 1<br />
Ledare 2<br />
Mitt Bondersbyliv 3<br />
Vad gjorde man... 4-5<br />
Vår härliga potatis 6<br />
Frösådd potatis 7<br />
Så tänkte man... 7<br />
Kalender 8<br />
Recept 8<br />
Tävlingen 8<br />
Annonsera gratis! 8<br />
Adress till Bondersbyarn:<br />
c/o Sten Rönnberg<br />
<strong>Bondersbyn</strong> 180<br />
95292 Kalix<br />
e-post:<br />
bondersbyarn@bondersbyn.com<br />
Bara kattsilver i<br />
Raggdynan<br />
-men hade ett fartyg strandat på berget?<br />
Friedrich Wasserman hade 1765 erhållit malmletaresysslan<br />
vid Wästerbottens Bergmästaredöme. Hans<br />
första malmletareresa gick till Pahtavaara gruvfält 1766,<br />
vidare gjorde han även en resa till Umeå-trakten förutom<br />
denna resa till Kalix. Hans protokoll har renskrivits<br />
av hembygdsforskaren Bengt-Göran Nilsson i Kalix,<br />
och här återges Wassermans upplevelser av Raggdynan.<br />
Ifrån Rijan gick jag til fots längre up efter<br />
elfwen til en by, som heter Brattlandet,<br />
hwilken ligger 1½ mil ofwan Calix kyrka.<br />
Emellan nämda Byar äro ganska strida<br />
och branta forsar. Åbräddarne på ömse sidor<br />
branta och höga, hwilka årligen om<br />
wåren utskjäras af isen, som tillika förorsakar,<br />
at Elfwen årligen blifwer grundare<br />
i samma måhn, som bredden tilltager.<br />
Ifrån Brattlandet gick jag tillika med wägvisaren<br />
till ett Berg wid namn Raggdynan,<br />
som ligger ¼ mil ifrån Byn; Emellan byn<br />
och detta berg är en småwäxt skog af tall<br />
och gran i åtskillig jordmån. Wägen häremellan<br />
är nog (ganska) stenig. Jordarten<br />
wid bergtfoten på östra och sydöstra<br />
sidorna består af en rödaktig mylla nog<br />
(ganska) lik Kjärrjord, och är nog sänckaktig<br />
som härflyter af det ifrån berget<br />
ständigt rinnande wattnet, hwilket ej på<br />
minsta sätt syns wara mineralicerat. Detta<br />
bergets högd är ansenlig, samt mäst brant<br />
på nordöstra , östra och sydöstra sidorna,<br />
bestående ifrån foten til öfwersta högden<br />
af stora lössnor och hällar. Dess sträckning<br />
går i Nord nordost och syd sydwäst,<br />
längden är ¼ dels och bredden 1/8 dels mil.<br />
Mitt uppå detta berg, på sydöstra sidan om<br />
bergsryggen är en stor Cavitet,(sänka) ungefärligen<br />
af 90 alnars diameter, hwilken<br />
för få år sedan tillbaka, sades hafwa warit<br />
full med watten, och är här ennu ganska
sänckt med långt sjögräs och små buskar.<br />
Folket berättade at här skulle tillförne hafwa<br />
funnits efterlemningar af ett fartyg, jemte<br />
botten och sidwrängorne, men sådant<br />
kunde jag ej på något sätt blifwa varse.<br />
På wästra sidan om bergsryggen är stora<br />
slätter rund klapursten, som ligger i horizontella<br />
och paralella linier längs utåt bergsryggen<br />
i en jämn lutning åt sydvästra och<br />
nordwästera sidorna , hwilket tyckes gifwa<br />
anledning tro at detta Berg legat under<br />
watten, ehuru det är det högsta Berg, som<br />
där i trackten syns. På den högsta högden<br />
af detta berg är en Wårdkasa uprest.<br />
Wid södra sidan af bergshögden är en<br />
twär perpendiculair (lodrät) wägg, som<br />
stryker nästan ifrån öfwersta högden till<br />
Några fakta om<br />
Raggdynan<br />
Raggdynan är resterna av ett mycket<br />
gammalt berg, som naturligtvis i begynnelsen<br />
varit mycket högre. Kanske flera<br />
tusen meter, vem vet. Den huvudsakliga<br />
bergarten är Linagranit som bildades för<br />
1,5 miljarder år sedan. Graniten är rödfärgad<br />
av mikroklin (en slags fältspat)<br />
och innehåller ganska mycket kvarts.<br />
Under istiden pressades Raggdynan ner av<br />
den väldiga ismassan, över ett par kilometer<br />
tjock, och då skapades också de sprickor<br />
Ledare<br />
När jag var liten, så där kanske bara 5 år eller så, minns jag hur<br />
tacksam jag var over att vara född och bo i Ipigården och <strong>Bondersbyn</strong>.<br />
För när jag tittade upp mot himlen, så såg jag ju att den<br />
var som högst just över Ipigården.<br />
När det var klart väder så kunde man ju se långt, ja ända till Kalix<br />
och Näsbyn där man såg flygplanen stiga upp från flygfältet. Då<br />
såg man ju att himlen var så mycket lägre där borta. Stackars människor<br />
som hade så lågt i tak!<br />
Den där känslan om hembygden, att man är lycklig över att vara<br />
född och kunna leva just där, tror jag är viktig för oss alla. Den<br />
kan ju hängas upp på för den vuxnes mera trovärdiga tänkesätt än<br />
på ett barns illusioner om verkligheten. Vi behöver alla en hembygd<br />
att yvas över.<br />
närmaste foten, den är somligstädes till 20<br />
alnar i högden, samt går i öster och wäster.<br />
Nederst wid denna bergswägg, ungefärligen<br />
50 steg från öfwersta bergswäggen<br />
är på et ställe en håla under berget til 9<br />
alnars längd uti hwilken håla jag inkröp för<br />
at undersöka om där skulle finnas någon<br />
ändring i bergarten, men sådant ,ehuru jag<br />
slog flera stenar lös, kunde ej märckas.<br />
Bergarten härdtädes består af liusgrå<br />
skimmer, blandad med gröfre qvartsgryn.<br />
Denna bergart är nog skifrig och lossnande,<br />
hwaraf ock händt, at här ligger stora<br />
stenhällar, som äro helt flata och stora,<br />
men tillika ganska tunna och wore således<br />
tjenliga til murning, därest folket wiste at<br />
gjöra gagn deraf. Sjelfwa bergsränderna<br />
som nu tycks dela upp berget i tjocka skivor.<br />
På kartan anges Raggdynans höjd över havet<br />
till 146,6 meter, vilket innebär att berget<br />
länge låg under det väldiga hav som uppstod<br />
efter senaste istiden. Det havet nådde upp till<br />
ca 170-230 meter över nuvarande havsyta.<br />
Landhöjningen skedde till en början<br />
snabbt, upp till 15 cm per år, men har nu<br />
avstannat till mindre än en cm per år.<br />
Forskning visar att strandlinjen låg ca<br />
150 meter över nuvarande havsnivå för<br />
ca 7000 år sedan och detta kan betyda att<br />
Raggdynan visade sig för första gången<br />
för ca 6500 år sedan som en kal klippö.<br />
bestå af grå qvarts och skimmer eller det så<br />
kallade kattsilver.<br />
Nyssnämde berg är thessutom hel bart,<br />
utan minsta jord eller skog uppå södra,<br />
wästra pch nordwästra sidorna, nedan om<br />
berget är en god skog, bestående af wacker<br />
tall, samt något gran och björck. Jordarten<br />
är något sandblandad af en fin rö mylla<br />
bestående; och wäxer här, särdeles på de<br />
högläntare ställen en ymnoghet af renmossa.<br />
Rätt utdraget intygas:<br />
Lars-Erik Holmberg<br />
Under tusentals åren hamrade sedan havet<br />
mot Raggdynans klippor som sköljdes<br />
rena från stena och jord. Efterhand<br />
steg berget upp högre ur havet och vågornas<br />
påverkan blev allt mindre. Resultatet<br />
ser vi idag. En kal topp, med allt tjockare<br />
jordlager längre ner mot basen. På nordvästsluttningen<br />
finner vi stora sandlager<br />
som det stormiga havet sköljt in i lä.<br />
Lars-Erik Holmberg<br />
<strong>Bondersbyn</strong>s bergmästare<br />
Vi skall inte yvas över vår bygd för att den är så mycket bättre än<br />
andra bygder, inte för att människorna som lever där är så mycket<br />
bättre, klokare eller vackrare än andra från andra bygder på<br />
jorden. Sådant luktar rasism, chauvinism och inbilskhet. Det finns<br />
många paradis på jorden, men de är kanske för andra människor<br />
än dig.<br />
Nej, vi skall yvas över att vi har en del av vår jord som vi har<br />
anknytning till, att vi har en hemkänsla, att vi har rötter, att vi har<br />
människor där som är länkar till det som varit på platsen och människor<br />
som i det här samhället vill arbeta för att det skall finnas<br />
en fortsättning, en framtid. Allt det här ger skönhetsupplevelser,<br />
poesi och framtidshopp.<br />
Det är sådant som stoltheten över bygden och att vara en del av<br />
den ger den som tar del av naturen, människorna och vad de gjort<br />
och gör på platsen. Utan stoltheten är vi utbytbara, men med den<br />
finns vi och kan inte ersättas.<br />
Bondersbyarn har som mål att få fram den här stoltheten och tacksamheten<br />
hos läsarna. När vi lyckas, då har nog du också i vuxen<br />
ålder samma känsla av tacksamhet och förnöjsamhet som jag hade<br />
då jag som barn såg Ipigården som världens medelpunkt.<br />
Hemkänslan skall vi vara rädda om, vara glada över och utveckla.<br />
Hjälp Bondersbyarn att hjälpa till att skapa, vidmakthålla och<br />
utveckla den.<br />
Sten Rönnberg<br />
Ipigåln
Raggdynan har spelat en stor roll i<br />
mitt liv, i mitt Bondersbyliv.<br />
Raggdynan har alltid varit berget med stort B. Här har barn och ungdomar i alla år lekt och träffats. Numera behärskas toppen<br />
av teleoperatörer och resterna av försvarsanläggningar minner om forna orostider.<br />
Berget med stort B<br />
I pojk- och ungdomsåren var Raggdynan vårt<br />
berg, berget med stort B, som bjöd på äventyr,<br />
strapatser och samvaro. Sett från Sågen<br />
är Raggdynan alltid i blickfånget tvärs över<br />
älven, och pockar på ens uppmärksamhet.<br />
Förr när tornet fanns där var det än tydligare<br />
- dagens master är inte lika fantasieggande.<br />
Skidäventyr i branterna<br />
Jag har gjort otaliga skidutflykter till Raggdynan.<br />
Det började som liten tillsammans<br />
med pappa och syskon, senare var det oftast<br />
med kompisar. På den tiden var Raggdynan<br />
alltid det främsta utflyktsmålet på<br />
skidor, medan jag upplevt att under senare<br />
år Middagsberget intagit en större position.<br />
Skidäventyren var många, och vår skidåkningsförmåga<br />
utvecklades på ett naturligt<br />
och mångsidigt sätt. Upp- och hemresa<br />
skedde alltid på den branta östsidan,<br />
vilket i djup lössnö var riktigt svettigt<br />
på uppvägen, och i hårt före var nedvägen<br />
en djärv utmaning. Uppe på berget<br />
var många gånger Gropen eller Grytan ett<br />
samlingsställe för olika utförsåkningar.<br />
Raggdynsloppet<br />
Ofta byggde vi en “sprint”, där det blev<br />
tävlingar i att hoppa längst. På syd- och<br />
sydostsluttningen fann vi underbara klippor<br />
som gav lä för picknicken, och också<br />
fina sluttningar för utförsåkning. På detta<br />
sätt har jag tillbringat många fantastiska<br />
skiddagar<br />
Raggdynsloppets spår var en annan utmanande<br />
skidåkning, som vi också tog oss an<br />
många gånger. Och vi får inte glömma Raggdynsloppet,<br />
ett bra och utslagsgivande skid-<br />
lopp med hög rang åtminstone inom länet.<br />
Raggdynsloppet och <strong>Bondersbyn</strong>s IF tynade<br />
väl bort ungefär samtidigt. Om jag minns<br />
rätt avlöste BIF JUF som byns aktiva förening<br />
för ungdomar, och BIF kom att ersättas<br />
av en IOGT-loge runt mitten av 50-talet.<br />
Jag kom att vara aktiv i logen och var<br />
kassör under flera år. Ordförande var,<br />
otroligt nog, Åke Karlsson, och en annan<br />
i styrelsen var Kerstin Karlsson.<br />
IOGT-logen var mycket aktiv under några<br />
år och arrangerade många träffar med<br />
dans och annat i gamla Bygdegården..<br />
Vi uppförde också nummerrevyer i skolans<br />
gymnastiksal, uppförda på den scen vi tidigare<br />
byggt i skolan under Åke Öbergs ledning.<br />
Midsommar på Raggdynan<br />
Men åter till Raggdynan: Det stora evenemang<br />
vi i logen satsade på var en Midsommarfest<br />
på Raggdynan (tyvärr har jag inga<br />
anteckningar eller annat kvar och mitt minne<br />
sviker mig i sådana här avseenden, men<br />
jag tror det kan ha varit 1955 - 50 år sedan!).<br />
Det var ett ganska stort arrangemang för<br />
oss med inhyrd dansbana, försäljningsstånd<br />
mm. Detta tillsammans med bra dansorkester<br />
under två kvällar innebar ganska stora<br />
kostnader, så det var ett ekonomiskt äventyr.<br />
När det sedan regnade hela midsommarhelgen<br />
blev det ingen publiksuccé, fastän<br />
vi bjöd på bra fest, midnattssol och Raggdynan.<br />
Tack vare att vi hade tecknat en<br />
regnförsäkring gick evenemanget något så<br />
när ihop - jag kommer än idag ihåg allt penningräknande<br />
och kalkylerande. Det blev<br />
inga fler Midsommarfester på Raggdynan.<br />
Ett mandomsprov att klättra i tornet<br />
Så visst har Raggdynan varit i centrum för social<br />
samvaro och äventyr också på somrarna .<br />
Det är otaliga gånger vi cyklat/gått eller<br />
åkt bil upp på Raggdynan för att bara<br />
träffas vid tornet eller för picknick på något<br />
lä-soligt ställe. Klättringarna upp i<br />
tornet rymde olika grader av mandomsprov,<br />
och inte minst “tjejdomsprov”.<br />
Raggdynan har också varit en naturlig<br />
plats för större sammankomster. En sådan<br />
arrangerade pappa John, när han ordnade en<br />
släktträff för Häggströms. Det var också på<br />
50-talet, men jag kommer tyvärr inte ihåg<br />
vilket år. Det var en mycket god anslutning<br />
och inkluderade gäster också från USA.<br />
Barnen har en stark relation till berget<br />
Roligt är att även våra barn fått uppleva<br />
Raggdyns-äventyr både på vintrar och<br />
somrar, varför de också har en stark relation<br />
till Berget. Med moutainbikes har vi<br />
på senare år adderat ett nytt äventyr, nämligen<br />
att cykla upp och ner på norrsluttningen.<br />
Blåbären i lågdelen av Raggdynan<br />
ger oss varje sommar en njutning.<br />
Nog är det väl så att Raggdynan är ett<br />
mycket större berg än vad det är. Och<br />
det finns naturligtvis mycket som inträffat<br />
som kunde bli anekdoter, men tyvärr<br />
är jag ingen god berättare av det slaget.<br />
Vi ses till midsommar, och förhoppningsvis<br />
i midnattssol på Raggdynan<br />
Gunnar Häggström, Mölnlycke
Vad gjorde man på Ra<br />
Bondersbyarns redaktion som ryckte ut med reportrarna<br />
till några som har åldern inne att ha varit med. Det var A<br />
Må inget fel tillskrivas dessa sagesmän utan helt läggas p<br />
sagor och fakta.<br />
Så här tror vi nämligen att det var.<br />
Sagesman Axel Hansson,<br />
”Hehen-Axel”, Hägna, <strong>Bondersbyn</strong><br />
Bilden från 1905<br />
Den där bilden från 1905 (i Bondersbyarn nr<br />
13) skvallrar att det kanske var en samling<br />
arrangerad av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen<br />
(EFS). Hypotesen är Axel Hanssons<br />
och är grundad på att det var så många märkesmän<br />
från denna stiftelse med på kortet.<br />
Det var mycket vanligt sedan att man<br />
gick upp på Raggdynan på Midsomrarna<br />
under 1900-talet. Först var det vanligt att<br />
man gick dit på midsommarafton, men när<br />
det under 1930-talet började bli vanligt<br />
att man ordnade stora danstillställningar<br />
på festplatser i närheten, särskilt i Kamlunge,<br />
så började man åka dit efter dansen<br />
på natten eller på midsommardagen.<br />
1934 var det en stor samling folk på<br />
toppen av Raggdynan som lyssnade<br />
till ett föredrag av rektorn för Sunderbyns<br />
folkhögskola på midsommardagen.<br />
Femtio år senare arrangerade IOGT<br />
dans på berget<br />
1955 arrangerade Åke Karlsson i<br />
nykterhetslogen en danstillställning på<br />
toppen av berget.<br />
Även vintertid gjorde man ofta utflykter<br />
till Raggdynan. Herbert har ett gammalt<br />
fotografi med ett 25-tal personer med skidor,<br />
kvinnor och män, som en fettisdag<br />
på 1930-talet lät fotografera sig på berget.<br />
På utflykterna till Raggdynan, sommar<br />
som vinter, hade man med sig matsäck.<br />
Sedan dukade man och åt och drack, pra-<br />
tade och kanske sjöng. Men det var sällan<br />
det annars fanns musik och sång<br />
vid sammankomsterna på Raggdynan.<br />
Raggdynsloppet var populärt<br />
Raggdynsloppet som gick på 1950- och<br />
60-talen var en vida berömd skidtävling.<br />
En stor skara stod vid nuvarande bygdegården<br />
och hejade på åkarna när de gick i mål.<br />
Raggdynan var ett ställe där man tog sten<br />
till grunder och jordkällare. Nils Fredrik<br />
Pettersson (isi Nils-Freriks, där Annika<br />
Gustafsson nu bor) och Petter August Isacsson-Fors<br />
(Ipigål-Pet, Sten Rönnbergs morfars<br />
bror) var ett par av de flitigaste stenhuggarna.<br />
En del stenar var över 3 meter långa.<br />
Ett kärleksdrama skakade bygden<br />
Raggdynan har sin egen tragiska Elvira<br />
Madigan-historia. Ett ungt kärlekspar från<br />
bättre familjer, hon från Stockholm och<br />
han från Danmark, bodde sommaren 1928<br />
Markservicen vid Raggdynsloppet<br />
sköttes av barnbespisningsföreståndaren<br />
Hedda Häggström<br />
Här stakar Nils Nyström, ”Holm-Nils” i mål för att äras av den månghövdade<br />
publiken
ggdynan förr i tiden?<br />
Olle Björkman och Sten Rönnberg ställde denna fråga<br />
xel Hansson, Ingemar Karlsson och Herbert Söderholm.<br />
å reportrarna som i ungdomligt oförstånd misstolkat ut-<br />
i en liten grotta på Raggdynan. De brukade<br />
handla mat hos Nils Karlsson i<br />
Börjelsbyn. I augusti samma år när<br />
kvinnan blev sjuk, sköt mannen i förtvivlan<br />
henne och sedan sig själv. De<br />
är både begravda på Kalix kyrkogård.<br />
Raggdynan blev masternas berg<br />
Raggdynan var en samlingsplats inte<br />
bara för Bondersbyare. Många kom<br />
ofta till berget från Sören, Ökvattnet,<br />
Bjumisträsk, Kosjärv, Töre, Småkvarn<br />
och andra närliggande byar.<br />
Sedan vägen till Kosjärv blev klar<br />
1927 började Bondersbyarna fara en<br />
kärrväg fram till det gamla sandtaget<br />
nedanför berget och kunde sedan gå<br />
på släta hällar ända upp till toppen.<br />
1938 byggde försäkringsbolagen ett<br />
brandbevakningstorn högst uppe på<br />
berget. Detta brandbevakningstorn stod<br />
kvar ända tills det ersattes av den nuvarande<br />
masten på samma ställe i slutet<br />
på 1990-talet. Det fungerade dock bara<br />
som brandbevakningstorn fram till början<br />
på1960-talet. Under kriget användes<br />
Älskade Ulla Georgii & J. R. Jörgensen som följdes i döden den 5 augusti<br />
1928* och på nedre liggande stenen står skrivet *Byggmästaren Anton<br />
Fr. Georgii 1871 – 1948 Stockholm. Ens fantasi och nyfikenhet stimuleras<br />
av texten på den här gravstenen som finns strax till vänster om kapellet<br />
när man går in från Morjärvsvägen på Kalix gamla kyrkogård.<br />
tornet för luftbevakning. Där satt då s. k.<br />
tornsvalor, dvs lottor, i pass som delades<br />
av 3-4 damer, under dygnets timmar.<br />
Raggdynan har mycket att berätta för<br />
den intresserade.<br />
Olle Björkman och Sten Rönnberg<br />
Text och foto<br />
Sagesman Herbert Söderholm,<br />
”Lej-Herbert”, Lejra, <strong>Bondersbyn</strong><br />
Sagesman Ingemar Karlsson,<br />
”He-Ingemar”, Hera, <strong>Bondersbyn</strong>
Visste Du detta om vår härliga potatis?<br />
I höstas fick ”Bondersbyggarna” kröka<br />
ryggen ordentligt! Potatislanden gav rikliga<br />
skördar av stor och god potatis. De<br />
sedvanliga angreppen av bladmögel kom<br />
av någon outgrundlig anledning av sig,<br />
trots gynnsamma förhållanden med fukt<br />
och värme i början av augusti. Istället<br />
växte potatisen så det knakade under grön<br />
och fin blast. Nu stundar en nypotatissäsong,<br />
men varifrån kommer all potatis?<br />
Få känner till att all potatis härstammar från sju sorters vildpotatis<br />
som indianerna i Anderna fann vara ätliga. Det här<br />
hände för ca 10 000 år sedan runt Titicacasjön, och de här<br />
plantorna korsade sig inbördes och med andra vilda arter, så<br />
idag finns över 400 arter potatis i dessa trakter. Varje bonde<br />
odlade 10-40 sorter för att gardera sig mot missväxt på grund<br />
av väderlek och sjukdomar. En visdom som vi borde ta efter.<br />
Spanska conquistadorer tog potatisen<br />
till Europa<br />
De spanska erövrarna fann inte bara guld<br />
i det forna Inkariket, utan också potatis.<br />
För Inkafolket betydde potatisen oerhört<br />
mycket. Av allt som odlades gavs 1/3 till<br />
prästerna att användas vid heliga riter, 1/3<br />
tillhörde staten som använde det till mat åt<br />
ämbetsmän och arbetare i gruvor m.m. Den<br />
sista tredjedelen fick bonden själv behålla.<br />
Inkariket gick under, men deras potatis erövrade<br />
världen. Europas första potatisodlingar<br />
blev till på Kanarieöarna redan 1562, och<br />
några år senare fanns potatisen på fastlandet.<br />
Svårt få européer att acceptera potatisen<br />
Till en början var potatisen en botanisk kuriositet<br />
och odlades sparsamt. Man trodde till<br />
och med att potatisen spred spetälska, syfilis<br />
och rakitis, samt gav dålig matsmältning!<br />
Under en hungersnöd delade Fredrik den<br />
Store ut utsäde till bönderna, men motståndet<br />
var kompakt mot odling av potatis. Inte förrän<br />
han hotade bönderna med att han skulle<br />
skära öronen av dem, kom odlingen igång!<br />
Hunger, krig och den här sortens påbud<br />
spred potatisen sakta men säkert runt om i<br />
Europa. Först år 1773 som det ”lossnade”<br />
för potatisen i Frankrike. Då lyckades en<br />
fransk apotekare marknadsföra potatisen<br />
hos Ludvig den XVI. Apotekaren hade<br />
tack vare potatis själv överlevt tre års ryskt<br />
fängelse under Sjuårskriget, och lyckades<br />
övertyga den franske kungen om potatisens<br />
fördelar. Han till och till och med Marie<br />
Antoinette kom att bära de vackra potatisblommorna<br />
i håruppsättningar på banketter!<br />
I England blev potatisen en viktig ingrediens<br />
på matbordet i slutet av 1700-talet.<br />
Tack vare potatisen ökade invånarantalet på<br />
Irland dramatiskt, så att landet med sina 8<br />
miljoner människor på 1840-talet, kom att<br />
vara det tätast befolkade landet i Europa!<br />
Den stora katastrofen…<br />
På Irland odlade man mest en potatissort<br />
som kallades ”The Lumper”, och kanske<br />
Mandel, Asterix och Maritema. Alla passar de på något sätt till<br />
sik, lax och älgkött!<br />
var det just att koncentrera sig på en sort<br />
som skapade ”den stora katastrofen”? Irland<br />
drabbades av en ödesdiger missväxt år<br />
1845. Bladmögel och brunröta slog ut alla<br />
odlingar och skapade en fruktansvärd svält<br />
under flera år. 1,5 miljoner människor dog<br />
och nära en miljon emigrerade till Amerika.<br />
Även Skottarna drabbades av bladmöglets<br />
härjningar och prästerna som inte funnit<br />
något om potatisen i<br />
sin bibel och därför<br />
bannlyst den som djävulens<br />
föda, fick nu<br />
vatten på sin kvarn.<br />
Jonas Alströmer var<br />
inte först<br />
Jonas Alströmer tillskrivs<br />
äran för att<br />
ha fört potatisen till<br />
Sverige, men det<br />
stämmer inte. Redan<br />
<strong>16</strong>55 fanns den i Olof<br />
Rudbecks botaniska<br />
trädgård i Uppsala. Då<br />
kallades den för ”Peruviansk<br />
nattskatta”,<br />
vilket är potatisens<br />
första svenska namn. <strong>16</strong>90 beskrev Åke<br />
Classon Rålamb hur potatisodling skulle<br />
gå till, och här kallades potatisen ”Tartuffel”.<br />
Även Svenskarna var svårflirtade och<br />
potatisodlingen gick trögt. Inte förrän på<br />
1800-talet sköt den fart och 1900 nådde den<br />
sitt kulmen med 150 000 hektar potatis!<br />
Idag odlas ca 40 000 hektar i yrkesmässig<br />
odling och ca 10 000 hektar till husbehov.<br />
Den moderna potatisen kommer från<br />
Chile<br />
Det tog över 200 år att anpassa potatisen<br />
från Anderna till europeiska förhållanden.<br />
Den moderna potatisen har dock sitt<br />
ursprung i en chilensk variant som introducerades<br />
på 1800-talet. Nu kom de riktigt<br />
tidiga sorterna fram och det enorma<br />
urval som idag står odlaren till buds. Ja,<br />
så kom potatisen till <strong>Bondersbyn</strong>. Hela<br />
vägen ända från Anderna och Chile. En<br />
väg kantad av katastrofer och välmående<br />
Jag – en potatisälskare<br />
Att odla potatis har alltid fascinerat mig.<br />
Speciellt att odla många sorter. Då kan man<br />
stå där i potatiskällaren och välja potatis,<br />
precis som andra väljer vin till maten. För<br />
några år sedan åt jag middag på en restaurang<br />
i Tyskland. Deras specialitet var att erbjuda<br />
en mängd alternativa potatissorter till den<br />
varmrätt man beställde. Precis som de gamla<br />
Inkaindianerna som odlade upp till 40 sorter!<br />
Själv nöjer jag mig med 12 sorter i år, men<br />
sortimentet skall utökas efterhand jag hittar<br />
gamla potatissorter. Var finns numera<br />
sorterna: (Gammel) Rundpotatis, Rosenpotatis,<br />
Egenheimer och Gråpotatis? De kommer<br />
jag ihåg från min mors föräldrahem.<br />
”Gammelrundpotatisen” var liten och klotrund.<br />
Den åts alltid till halstrad strömming.<br />
Rosenpotatisen åt man som färskpotatis, de<br />
som blev kvar fick korna. Egenheimer var vit<br />
i köttet och svårskalad, mer minns jag inte.<br />
Men Gråpotatisen var oval, flat och mjölig.<br />
Den åts alltid till söndagssteken med sås.<br />
Ni som har gamla sorter av potatis,<br />
hör av er, så byter vi!<br />
Lars-Erik Holmberg, potatisälskare<br />
Text och foto
Frösådd potatis<br />
På hösten 2002 sedan vi tagit upp potatisen<br />
upptäckte jag några underliga plantor<br />
i ogräset utanför potatislandet. Då<br />
jag började undersöka dem närmare såg<br />
jag att det inte var något vanligt ogräs.<br />
Det var små, små potatisplantor. Varje<br />
planta bestod bara av en enda smal decimeterlång<br />
stjälk med ett par små blad.<br />
Då jag grävde upp dem fann jag att<br />
stjälken inte kom från någon sättpotatis<br />
utan från en liten färsk potatis i<br />
bärsstorlek. Jag hittade ett drygt tiotal<br />
plantor och lika många potatisar som varierade<br />
i storlek mellan blåbär och hallon.<br />
Det fanns bara en potatis vid varje planta.<br />
Vi hade haft potatis där året innan. Sorterna<br />
Matilda, Bellona, King Edward och<br />
Mandel och jag antog att potatisarna sått<br />
sej från frukterna som brukar bli i blasten.<br />
Det skulle ju då kunna vara korsningar mellan<br />
dessa sorter och det hela började nu bli<br />
intressant. Hade naturen själv kanske tagit<br />
fram en ny potatissort? Sorten Marieberg?<br />
Skörden vinterförvarades i ett kaffefilter<br />
på en hylla i potatiskällaren och<br />
på våren 2003 satte jag dessa potatisar.<br />
På hösten när det var dags för upptagning<br />
Allmogens måste klara sin egen försörjning.<br />
Att ordna mat för dagen var det största<br />
bekymret. Jordbruk och boskapsskötsel<br />
var huvudnäringar. I äldre tider användes i<br />
första hand naturliga ängar och myrmarker.<br />
Våtmarker dikades ut och marken odlades.<br />
Den odlade arealen var liten och ägosplittringen<br />
blev stor. Bygdens brödsäd var<br />
kom. För att gå en bättre framtid till mötes<br />
var det nödvändigt att utöka den odlade<br />
arealen. Planer som var ständigt aktuella.<br />
Ar 1841 anslog Rikets Ständer 120 000 rdr<br />
bco. till de Norra Länen för olika odlingsåtgärder.<br />
I januari 1842 diskuterade sockenstämman<br />
“de innom NederCalix Socken<br />
befintliga Sjöars aftappning, utdikning af<br />
de betydligare Myror och Mossar, hvilka<br />
för närvarande äro obrukbara till odling,<br />
men förmodas kunna förbättras och sättas<br />
i gagnbart skick - samt inrättande af dambyggnader<br />
för motarbetande af nattfrost.”<br />
De olika byalagen lämnade in förslag<br />
till utdikningar och dammbyggnader,<br />
som skulle motverka frosten, vilken<br />
nästan årligen skadade åkrarna.<br />
Dessutom tog man med de större odlingsföretag,<br />
som översteg jordägarnas förmåga.<br />
I byarna omkring <strong>Bondersbyn</strong> var<br />
följande aktuellt. Börjelsbyn saknas.<br />
Kamlunge, Byaträsket, Rörträsket, Idträsk<br />
myran, Tallbergs grafwen, Backmyran,<br />
Hömyran, Hultet, Lillrået, Lillänget, Sör-<br />
var blasten betydligt mindre än normalt,<br />
vilket var naturligt med tanke på sättpotatisarnas<br />
minimala storlek. Men den hade<br />
varit grön ändå till frosten tog den. Den<br />
hade inte fått bladmögel, vilket de vanliga<br />
potatisarna fått. Skörden blev ett trettiotal<br />
småpotatisar som alla såg ut att tillhöra<br />
samma sort och liknade mest Matilda.<br />
Potatisarna förgrodda och klara att<br />
sätta<br />
Våren 2004 satte jag dessa potatisar.<br />
Min förhoppning om att de skulle vara resistenta<br />
mot bladmögel kom på skam. De<br />
fick bladmögel liksom resten av landet.<br />
myran, Kinkbäcken och Frängsmyran.<br />
Bjumisträsket Johan Johansson,<br />
sjelfwa Bjumisträsket, Bjumismyran,<br />
Björnbäcken, samt den wid Bjumisträsket<br />
belägna. stora vattendränkta trakten.<br />
Marieberg. Olof Sandberg, Rudtjern myran.<br />
<strong>Bondersbyn</strong>, Utdikning af Rörträsket,<br />
Storbäcks tjern, Tallås myran, Frängsmyrarne<br />
och Lillmyran, samt flere sankländiga trakter.<br />
Potatisarna som blev såg den här gången<br />
också ut mest som Matilda och skördens<br />
storlek var ungefär samma eller möjligen<br />
något mindre än Matilda. Smak och<br />
egenskaper liknade också denna sort.<br />
Det är möjligt att de kan innehålla gener<br />
från någon av de andra sorterna som<br />
hade odlats där och det skulle i så fall vara<br />
från mandel. En del av potatisarna förefaller<br />
en aning mer avlånga än Matilda men<br />
skillnaden är ytterst minimal. Den enda<br />
egentliga skillnaden jag uppmärksammade<br />
var att de inte fick några blommor alls<br />
medan den vanliga Matildan hade mycket<br />
blommor. Men det lutar nog mest mot<br />
att det är helt normala Matilda i alla fall.<br />
Nu är det vår igen (<strong>2005</strong>) och dags att<br />
sätta potatis. Jag har sparat ett trettiotal av<br />
dessa potatisar som jag nu skall sätta för<br />
att fortsätta experimentet. De har klarat<br />
lagringen över vintern bra. Inte en enda<br />
potatis från hela skörden har fått röta.<br />
Något sensationellt resultat av den här<br />
sommarens försök förväntas inte, utan det<br />
blir nog Matilda. Med eller utan blommor.<br />
Karl-GunnarHansson<br />
Text och foto<br />
Så tänkte man sig framtiden på 1840-talet<br />
“de innom NederCalix Socken befintliga Sjöars aftappning, utdikning af de betydligare Myror och Mossar”<br />
Och Kosjärvgraven började man bygga<br />
i september 1894.......<br />
Det är inte känt om det beviljades anslag<br />
till något av det som föreslogs. En del har<br />
utförts, men mycket kom aldrig att förverkligas.<br />
Byamännens förslag är bevis<br />
på både god vilja och förhoppningar om<br />
en bättre framtid. De kände väl till hur<br />
mycket svett och möda förslagen innebar..<br />
Bonden Jöns Sellberg begär medel av<br />
staten .<br />
Kunde den som redan utfört sin odlargärning,<br />
få del av de medel, som Rikets Ständer<br />
anslagit till de Norra Länen? Frågan ställdes<br />
av Jöns Sellberg från <strong>Bondersbyn</strong>, Selsvedjan.<br />
Han skrev till sockenstämman och<br />
här finns en skildring från folkdjupet, där<br />
en odalman berättar om sitt strävsamma liv.<br />
Han kunde inte skriva utan fick hjälp med det<br />
av kapten D G Dahlberg vid Kalix kompani.<br />
“Till Socknestämmo Protocollet:<br />
I sammanhang med den anmälan, jag gjort,<br />
om odlings understöd af det anslag Riksens<br />
sist församlade Ständer, bewiljat, får jag<br />
uppgifwa: att jag som från hemmanets gamla<br />
Bohlstad år 1818 afflyttadt, wäl erhållit<br />
12 frihets år från vanliga onera (skatter),<br />
men efter denna tid uppfört ny Åbyggnad,<br />
såsom wid bosättningen ej egande andre<br />
hus, än en gammal Pertbyggning (pörte?)<br />
och en dito så kallad gäststuga utan eldstad:<br />
att jag å mitt hemman under N:o 1 i Bon-<br />
Fortsättning nästa sida.....
dersbyn under min åbotid i en stenig och<br />
högst swårarbetad mark till åker odlat<br />
fem tunneland (2,47 har): att ännu å detta<br />
ställe odlings tillfälle gifwes till minst<br />
10 T:ld (4,94 har): att omöjligt måste<br />
synas detta arbete, för en i dessa tider<br />
förut nog betryckt jordbrukare fortsätta<br />
och fullgöra, utan understöd, då erfarenheten<br />
wisat mig at 8, 10, el 12 lass sten<br />
å hwarje famn (1,78 m) måst uppbrytas<br />
och afföras, deribland stenar af 10, 15 el<br />
30 Hästlass tyngd: att ett sådant företag<br />
måste blifwa af stor nytta och förtjenar<br />
med närmare upmärksamhet omfattas:<br />
att jag hwad änges odling widkommer,<br />
från skog och mark snarast sagt, uparbetat<br />
50 skrindland Äng och att jag i och<br />
för denna Odling, måst uppföra 20 famnar<br />
(35,6 m) Dambyggnad, som tillfört<br />
mig en kostnad den en hwar torde kunna<br />
bedöma, och som jag uppskattar till 300<br />
Rdr Rgs (riksgäldssedlar). Detta förhållande<br />
hoppas jag är af många, hälst mina<br />
Grannar nogsamt kändt, samt kan för<br />
öfrigt bewiljas; Och som afsigten är att<br />
understödja arbetsfliten i förening med<br />
nyttige odlingar, anhåller och hoppas<br />
jag att warda betraktad bland de främste,<br />
som böra åtnjuta understöd. - jag anhåller<br />
att detta tages till dagens Protocoll.<br />
NederCalix den 20:de februari 1842.<br />
Jöns Sellberg i <strong>Bondersbyn</strong> eller Selsvedjan<br />
”uparbetat 50 skrindland Äng” Texten<br />
torde betyda, att han årligen kunde skördad<br />
50 skrindor hö på det upparbetade<br />
området.<br />
Vad finns i dag kvar från ”mitt hemman<br />
under N:o 1 i <strong>Bondersbyn</strong>”? Byggnader,<br />
grundstenar, vart släpade han alla<br />
hästlass sten. Finns några rester kvar av<br />
dammbyggnaden? Bor några släktingar<br />
kvar i byn?<br />
Birger Nyström<br />
Redaktionskommitté:<br />
Olle Björkman 27005<br />
ollebjorkman@spray.se<br />
Karl Gunnar Hansson 27024<br />
hansson.kg@telia.com<br />
Lars-Erik Holmberg 27010<br />
larserik.holmberg@telia.com<br />
Kalender<br />
Midsommarfirande på Raggdynan Midsommardagen<br />
25/6 12-18<br />
Cafékväll 29/6 19.00 i <strong>Bondersbyn</strong>s<br />
bygdegård<br />
Cafékväll med boule 6/7 19.00 i <strong>Bondersbyn</strong>s<br />
bygdegård<br />
Cafékväll 22/7 i <strong>Bondersbyn</strong>s bygdegård<br />
anordnad av folket från Stora Lappträsk<br />
Cafékväll 10/8 19.00 i <strong>Bondersbyn</strong>s<br />
bygdegård<br />
Nationalälvsfirande 20/8 vid Kalix älvs<br />
stränder i <strong>Bondersbyn</strong><br />
Recept<br />
Symöteslåda<br />
Ingredienser:<br />
* 350 gram bandspagetti<br />
*1 strimlad purjolök<br />
*3 klyftor vitlök<br />
*500 gram kasslertärningar<br />
*1 finhackad röd paprika<br />
*3 msk. smör eller margarin<br />
*1,5 tsk dragon<br />
*1 msk tomatpure<br />
*3 dl.vispgrädde<br />
salt och peppar efter smak och tycke<br />
Ostsås:<br />
*3 dl. riven ost<br />
*1 dl. grädde<br />
* 1 dl. mjölk<br />
Gör så här:<br />
Koka spagettin.Lägg den i en ugnssäker<br />
form.Fräs purjolök,vitlök,paprika och<br />
kassler i margarin.<br />
Låt det småkoka i ca 10 min.Lägg sedan i<br />
dragon,tomatpure och grädde.<br />
Låt det småkoka ytterligare 3-4 min.<br />
Krydda och häll över spagettin.<br />
Blanda ost,mjölk,grädde och häll över...<br />
Gräda mitt i ugnen i 225 grader i ca 20<br />
min.<br />
Sten Rönnberg 27082<br />
sten@ronnberg.se<br />
Nina Wennberg 27142<br />
nina.wennberg@telia.com<br />
Kjell Rönnbäck 54031<br />
bastuheden@telia.com<br />
Tävling nr <strong>16</strong><br />
Och vad är detta som ligger på trasmattan?<br />
Är det en skärbräda eller en surfingbräda<br />
för dvärgar? Skicka in Ditt svar till redaktionen.<br />
Vinnaren lottas fram bland de rätta<br />
lösningarna och belönas med en Bondersbytröja.<br />
Rätt svar i tävlingen nr 15<br />
Flera läsare svarade rätt på pristävlingen<br />
i nr 15 av Bondersbyaren, nämligen flugfångare<br />
eller ”flugflaska”. Av de rätta svaren<br />
drogs slumpmässigt ut vinnaren som<br />
blev Lisa Forslund, född Söderholm, numera<br />
Bodensare (0921.<strong>16</strong>639@telia.com).<br />
Flera av dem som svarade rätt<br />
hade också med beskrivningar av<br />
användningen: “Min mamma har berättat<br />
att man satte sockervatten eller något annat<br />
sött i den och satte den på ett fat. Då skulle<br />
flugorna krypa in och fastna där inne.”<br />
“Jag fick lära mig att man lägger<br />
in mjölk och flugsvamp i ringen.”<br />
“Man hällde sockervatten innanför kanten<br />
på insidan av kärlet och vips var massor<br />
av hungriga flugor där och dränkte sig.”<br />
Vinnaren belönas med en Bondersbytröja,<br />
som hon kan avhämta någon<br />
cafékväll i bygdegården i sommar.<br />
Annonsera gratis<br />
Du som vill sälja eller hyra ut Din fastighet<br />
i byn, kan annonsera detta gratis i Bonderbyarn!<br />
Kontakta redaktionen !<br />
Grafisk form:<br />
Lars-Erik Holmberg<br />
Tryck: GJ Offset, Kalix; Upplaga: 500 ex.<br />
Kontaskta redaktionen eller skicka manus<br />
om Du vill skriva eller berätta något<br />
Red: bondersbyarn@bondersbyn.com<br />
Stöd utgivningen av Bondersbyarna genom prenumeration 150 kronor per år till postgiro 928384-7<br />
Glöm inte att ange namn och adress på talongen märkt ”Bondersbyarn <strong>2005</strong>”