Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Familjehemmet 

En tidning för och om familjevård Årgång 27 • Nr 4 • december 2009 

SKL:s rekommendationer, 

Aktuellt om ensamkommande flyktingbarn 

och fler intressanta artiklar

Vår Jour och 

familjehemsorganisation är unik 

De tjänster som Pär Sonesson & Company erbjuder och utför innebär bland 

annat ett ansvar mot människor som är hjälpsökande och som vill förändra sina 

liv. Därför nns förväntningar och krav på utförandet. Krav som innefattar 

respektfullt bemötande, tydlighet och kompetens. 

Jour och familjehemsvården inom Pär Sonesson & Company vänder sig till barn, 

ungdomar och föräldrar med barn. 

Vi söker familjer företrädesvis i Stockholmsregionen. 

Tveka inte att höra av dig till oss om du vill jobba som jour/familjehem. 

Ring oss på Pär Sonesson & Company: 08 410 60001 eller par@parsonesson.se

Susann har ordet! 

Hej Allihopa 

Här är en liten sammanfattning av telefonsamtal under året, det har 

varit fler samtal än andra år. 

Det handlar ofta om ekonomi och om kommunerna följer kommunförbundets 

rekommendationer eller inte, det är ju olika och man kan 

kolla upp med sin kommun vad som gäller. 

Många samtal har kommit in om olika ärenden före och efter en 

vårdnadsöverflyttning. Flera familjer har känt sig tvungna att ta över 

vårdnaden och en socialsekreterare hade dessutom sagt att man kan 

placera om barnet ifall dom ej är villiga att ta över vårdnaden. 

Det är mycket man inte vet om framtiden och hur din kommun agerar 

efter en vårdnandsöverflyttning, när ett barn är litet och allt är lugnt 

så kan man tycka att det är helt okej att ta på sig vårdnaden. 

Men vad händer när tonåringen spårar ut och inget fungerar, man går 

totalt däck själv och blir sjukskriven? 

Vad händer om försäkringskassan ej godkänner sjukskrivningen? 

Vem tar på sig ansvaret över familjehemmet då? 

Vem löser den ekonomiska frågan för familjehemmets räkning då? 

Det är inte alltid så lätta frågor som kommer in och när dom inte har 

en kontakt som fungerar, inte har något stöd någonstans vars ska man 

hänvisa dessa familjehem. 

Ja, svar har man inte alltid och man hoppas dom mår bättre av att få 

prata ut om det. 

Man kan ta kontakt med Länsstyrelsen i sitt län och rådfråga dom om 

olika ärenden, men i första hand är det sin placeringskommun som 

ska ställa upp, men om vårdnadsöverflyttningen är gjord så får man 

söka hjälp själv genom BUP oftast. 

Jag hoppas alla har fått hjälp som behövts och man hör hur viktigt det 

är med en bra relation med sin kommun och sina socialsekreterare, 

det är ju dom som ska stötta oss så vi orkar alla turbulenta stunder vi 

har i våra familjer, vi är ju några fler än en ”standardfamilj” vi har ju 

kommunens folk och biologiska föräldrar som hör till i familjebanden 

som vi ska knyta ihop. 

Detta var lite från servicetelefonen i Norrbotten 

Inbjudan till seminarium i Katrineholm; 

Ensamkommande 

flyktingbarn i familjehem 

God Jul och Gott Nytt År 

Önskas alla genom Susann Vikberg 

Närmare upplysningar och anmälningar; 

www.familjehemmensriksforbund.se 

eller 0150-780 10 

Familjehemmet 

Ansvarig utgivare 

Roland Oscarsson 

Produktion och tryck 

Linderoths Tryckeri, 

Vingåker, tel. 0151-130 90 

Omslagsbild: Frusen eka 

Foto: Monica Dahlström-Lannes 

Redaktion 

Carina Wahlström 

Södervägen 11 

696 73 Aspabruk 

0583-504 63 

familjehemmet.wahlstrom@telia. 

com 

Manusstopp 

Till nästa nummer: 15/2 -2010 

Annonspriser 2010 

Svartvitt 

Helsida 6 500:- 

Halvsida 3 700:- 

180 mm bred 30,00:-/mm 

85 mm bred 17,00:-/mm 

Priser baseras på färdigt annonsmaterial. 

Moms uttages ej. 

Annonser 0150-780 10 

Prenumeration 

400:-/år 

Plusgiro 86 52 68 – 7 

Medlemsavgift inkl. tidning 

375:-/år 

Plusgiro 86 52 68 – 7 

FR-Kansli 

Roland Oscarsson 

Stora Malmsvägen 7 

641 50 Katrineholm 

Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 

E-post: famriks@hotmail.com 

Hemsida: 


Foto 

Alla bilder används som illustrationer. 

Personerna på bilderna har 

ingen anknytning till ämnet om 

det inte står speciellt angivet. 

ISSN 02821346 

Familjehemmet 4-2009 3

Familjehemmens 

Unga Röster (FUR) 

Familjehemmens Unga Röster 

FUR är en grupp som verkar 

inom FR för att förmedla barnets 

och ungdomens syn på att vara 

placerad i familjehem eller att bo 

i ett hem som tar emot ett nytt 

barn eller ungdom. 

Kontakta oss 

www.fur.dinstudio.se 

f.u.r@hotmail.com 

4 Familjehemmet 4-2009 

I detta nummer 

Nr 4 2009 

Möte för NOFCA på Färöarna 

5 och 6 juni 2009 .................................................... 5 

Att bli VUXEN 

och inte förstå vad det innebär ............................ 7 

En liten berättelse... ................................................ 8 

Husmanskost ............................................................ 9 

Landet runt ............................................................. 11 

SKL:s rekommendationer ....................................... 12 

Placering av barn över nationsgränser ............... 14 

Aktuellt om 

ensamkommande flyktingbarn ............................. 15 

Hallå där! Göte Wahlström .................................... 16 

Läggdags klockan 8? ............................................... 18 

Livet är ett riskprojekt ............................................ 20 

Vad gäller när barn placeras privat ..................... 21 

Familjehemmens Riksförbund ............................ 23 

Utbildning, konsultation, handledning 

och förstärkt familjehemsvård 

Utbildning, konsultation, handledning 

och förstärkt familjehemsvård 

Gull-Britt o Börje o Börje Lindberg 

Slottsgatan 10, 703 61 Örebro 

Slottsgatan 10, 703 61 Örebro 

Tel. 019-18 40 00 

www.luvab.se 

Tel. 019-184000 

www.luvab.se 

Tenntrådssmyckeriet Snåret 

www. tenntradssmyckeriet.se

Möte för NOFCA på Färöarna 

5 och 6 juni 2009 

Nordic Foster Care Association hade ett möte på Färöarna. 

Värdlandet presenterade sig genom Hallbjörg Lamhauge som arbetar 

på Barneverndarstova på Färöarna. 

Färöarna består av 18 öar varav 17 är 

bebodda. Det bor 48 500 människor 

på öarna. Färöarna tillhör Danmark 

sedan 1948, men har eget parlament, 

flagga och lagar. Språket heter färöiska 

och är ett nordiskt språk, de 

flesta förstår andra nordiska språk 

och engelska. 

Färöarna är inte medlem i EU. 

Barnaverdarstova är en interkommunal 

verksamhet och finns sedan 

2006 då en ny barnavårdslag infördes. 

Det finns 10 barnskyddsservice 

enheter runt om i landet. Varje enhet 

ansvarar för 1 500 barn. Små kommuner 

har gått ihop om tjänsterna. Det 

finns totalt 40 kommuner i landet. 

Barnaverdarstova arbetar med att: 

– administrera familjehemsvård 

med licenser för familjehem, 

– förstärka och samordna barnskyddsinsatserna 

i landet, 

– ta initiativ till riktlinjer och 

policy frågor till regeringen 

– vara konsult och rådgivare i barnskyddsfrågor 

runt om i landet 

– ha register på omhändertagna 

barn 

Ca 100 barn på Färöarna är delaktiga 

i samhällsvården. Det finns 93 

familjehem, de flesta fungerar som 

kontaktfamiljer. 76 barn växer upp i 

familjehem eller institutioner. 

Familjehemsvården fungerar bra 

då barnen blir delaktiga i sina nya 

familjer. Det sker få sammanbrott. 

I en undersökning bland fosterbarnen 

framkom bland annat att barnen 

såg det viktigt att de fick lika mycket 

presenter som de biologiska barnen 

i familjerna. Socialarbetarna har 

dock inte tät kontakt med barnen, 

enligt den nya lagen bör de träffa 

barnen en gång per år. 

Det finns 4 institutioner på öarna 

och 3 behandlingshem, som ska slås 

ihop, för outredda barn. 

Det här är en bild från Färöarna, hela Nofcagänget är med på en fjälltopp. 

Under konferensen redogjordes 

ut vecklingen inom familjehemsvården 

i de andra nordiska länderna. 

Island 

Soffia Ellertsdottir representerade 

Island på mötet. 

Under den nu rådande ekonomiska 

krisen på Island har omhändertagandet 

av barn ökat med 40% under ett 

år. Kriminaliteten har ökat med 90%. 

Det är en ny och svår situation för 

Island. Man har PRIDE utbildning 

för familjehem på hela Island, men 

har nu stött på en oväntad svårighet, 

då utbildade familjehem berättar 

att de redan tagit emot barn från 

Tyskland. Det är en organisation 

som heter ”Let´s go” och som tidigare 

hetat Martinswerk som placerar 

tyska barn på Island. De betalar 

familjehemmen bra, men när barnen 

blir 18 år överges flera av dem på 

Island. Myndigheterna står undrande 

över problemet. 

Norge 

Norge representerades av Turunn 

Hauen AKS och Tove Wahlström 

Norska fosterhejmsförening har 

3 000 medlemmar och får ca 6 miljoner 

kronor av staten för sin verksamhet. 

Förening har god kontakt 

med myndigheterna och beslutsfattare 

och har rådgivning till kommuner 

och familjehem. 

I Norge finns 5 regioner för familjehemsvården 

och 350 kommuner. 

15% av familjehemmen har högre 

ersättning och är kontrakterade av 

staten. Det är en stor skillnad mellan 

dem och de kommunalt betalda 

familjerna. Jourhemmen får extra 

lön under sommaren, sjukpenning, 

försäkringar och pension. 

En ny lag finns om förbud mot barn 

i våldsamma miljöer. 

Alla barn över 18 år har rätt till 

eftervård. Socialtjänsten måste ha 

argument om det inte erbjuder det. 

Barnen har en egen organisation. 

Finland 

Den finska delegaten på mötet hette 

Raili Bäck Kiianmaa. 

Det finns ca 16 000 omhändertagna 

barn i Finland. 


Myndigheterna strävar nu efter att 

öka andelen familjehem. Den i Finland 

etablerade SOS barnbyar ska 

inrikta sin verksamhet på att ha vanliga 

familjhem, men erbjuda dem 

stöd. 

Under året har en rekryteringskampanj 

genomförts och man har fått 

ut budskap om familjehemsvården i 

massmedia. Man planerar att ändra 

lagen så att familjehemmen får 

mer betalt. Det finns många privata 

familje hemsföretag och uppföljningen 

av dem har brustit. Dessa företag 

är ofta par som yrkesmässigt tar 

emot många fosterbarn. 

Den nya lagen ska vara färdig i slutet 

av 2010. 

Danmark 

Mogens Höjenvang från Danmark 

be rättade att de senaste åren har 

familje hemsvården i Danmark ge nom - 

gått stora förändringar. Kommunerna 

har tagit över mycket av den familjehemsvården 

som tidigare bedrevs 

genom stiftelser och organisationer. I 

Danmark är ca 15 000 barn omhändertagna, 

därav 45% i familjehem. 

2009 har man satt i gång en process 

kallad ”Barnets Reform” med 

Har Ni plats för en till i Er familj? 

Just nu söker vi familjehem till barn och ungdomar som farit 

illa i livet. Ring om ni har tid och plats att hjälpa en ung 

människa till en ny och bättre tillvaro. 

Att vara familjehem är ett heltidsuppdrag och Ni får självklart 

arvode därefter. Tillsammans med en av våra erfarna 

familjehemshandledare och vår läkare blir Ni en del i teamet 

runt den placerade. Familjehemshandledaren finns till som 

stöd och hjälp för Er, dygnets alla timmar året runt. 

För mer information, kontakta Bonita Bergman: Telefon: 060-17 02 80 

Epost: bonita.bergman@najden.se. 

Nåjdens Behandlingskonsult AB är verksamt 

i hela Sverige och har kontor i Östersund, 

Stockholm och Sundsvall. 

Besök oss gärna på www.najden.se 


bl a reglering av vården i lagen. Man 

strävar efter större kontinuitet i vården 

och tillvaratagande av barnets 

intressen framför föräldrarnas. Man 

önskar ändra placeringar från dyra 

institutionsplatser till släkt och nätverksplaceringar. 

Målet är att 15% 

ska vara sådana placeringar. 

Danmark representeras i NOFCA av 

organisationen Barn & Familjer som 

bla ordnar seminarier och etablerar 

fackliga nätverk och mötesplatser 

för de offentliga och privata aktörerna 

inom familjehemsvården. 

En aktuell facklig fråga handlar om 

familjehemmens arbetsvillkor, pensioner 

och försäkringar. Förhandlingar 

pågår med staten och de fackliga 

organisationerna. 

Barn & Familjer planerar en konferens 

om fosterbarn där de ungas 

organisationer ska medverka. 

Sverige 

Aktuella frågor i Sverige är den på gående 

utredningen i Barn skydds kommittén 

som ska vara klar i som mar. 

Kvalitetskriterier för familjehemsvården 

håller på att utarbetas på 

Socialstyrelsen. Ingrid Nilsson från 

redogjorde för projektet ”Skolfam” 

NÅJDEN 

som genomförts i Helsingborg och 

nu väcker stort intresse runt om i 

Sverige. Att fosterbarnens skolsituation 

sätts i fokus är angeläget och 

ansträngningar på det området ger 

mycket goda resultat i form av förbättrad 

skolframgång och höjning av 

självförtroende bland barnen. 

Nästa NOFCA möte ska vara i Jyväskylä 

i Finland juni nästa år. Innan 

dess ska NOFCA ansöka om att 

genomföra en komparativ studie 

om praktik i familjehemsområdet i 

Skandinavien. 

Vi planerar också ett nordiskt läger 

för ungdomar inom familjehemsvården 

till nästa sommar i Sverige. 

Tanken är att några ungdomar från 

varje land ska träffas och umgås med 

lek och allvar i Stockholms skärgård. 

Vi hoppas att få 

medel till detta 

arrangemang. 

Pirkko Nilsson 

pirkko.nilsson@abcjourhem.se 

stöder, utvecklar och företräder familjehemsvården 

och närliggande områden som 

exempelvis biologiskt nätverk, kontaktpersoner 

och kontaktfamiljer. 

är religiöst och partipolitiskt obunden samt 

bygger sin verksamhet med en humanistisk 

människosyn. 

All familjevård, både offentlig och privat, 

ska ske med fokus på den placerades (barn, 

ungdom eller vuxen) och deras familjers 

behov och rättigheter. 

www.forumfamiljevard.se 

info@forumfamiljevard.se

Att bli VUXEN 

och inte förstå vad det innebär 

Alla barn ser fram emot att bli 

”vuxen” och att få göra som man vill. 

Men hur blir det när man blir vuxen 

och inte förstår sig på vad det innebär 

och samhället räknar med att 

man är som alla andra och ska följa 

den ”vanliga mallen”. 

Att kunna gå och handla, kunna betala 

när man inte vet pengars värde på 

något vis, om man blir lurad eller ej. 

Åka karusell och betala med en 

hundralapp och få tre tjugolappar 

och en tiokrona tillbaka, jubel man 

blev ju rik, jag fick ju massor med 

pengar tillbaka. 

Hur ska han klara sig i samhället, 

kommunerna anser att de ska flytta 

ut när de fyllt 18 år eller när de gått 

ut gymnasiet. 

Hur ska han klara en lägenhet att bo 

själv i när man är mörkrädd, rädd 

för ensamhet, och sover normalt inte 

så många timmar per dygn. 

Det är många ungdomar som ”faller 

mellan stolarna” i dagens samhälle. 

De är godtrogna och litar på alla 

människor, förlåter allt för de förstår 

inte att personer vill luras och vara 

elaka mot dem. 

Skyddat boende är han inte berättigad 

till, ej heller assistent. 

De får lära sig av andra som vill 

utnyttja dem att köpa ut cigaretter 

och öl att när man är 18 år så får 

man bestämma och göra det man 

vill, och då är det svårt att lyssna 

på en förälder som försöker berätta 

vilka skyldigheter man har och att 

man måste ta hänsyn till varandra i 

ett samhälle. 

Jag kan lova att det är många stunder 

som går bort i funderingarna om 

”Vi söker familjehem.” 

hur hans liv ska bli och hur han ska 

klara sig. 

Det är inte en bekväm känsla när 

beslutet blir förmyndare, att omyndigförklara 

en person för hans eget 

bästa annars skulle han aldrig klara 

sig i vår värld med alla fallgropar 

som finns. 

Tack och lov har vi en bra placeringskommun 

som verkligen ställer 

upp på allt de kan för hans bästa, 

men hur mår de familjehemsföräldrar 

som inte har en bra kommunkontakt 

och som inte ser till barnets 

bästa utan bara följer normerna som 

ska gälla för att vid 18 år ålder. 

Det finns barn som behöver bo kvar 

längre än andra och det måste kommunerna 

tillåta. 

Ring 0515-180 30 så berättar vi mer. www.familjehemsverksamheten.se 

Karusellen 

Familjehemmet 4-2009 7 

Foto: Monica Dahlström-Lannes

Detta är en liten historia som fick ett 

gott slut, men kunde lika gärna ha 

blivit en katastrof. Vi är ett familjehem 

med placerade barn som behöver 

rutiner, struktur och stöd hela 

tiden i sin vardag och ändå mer 

när det ska ske en resa eller någon 

annan aktivitet som är abstrakt. 

Ett av våra barn som har Asberger 

med flera diagnoser har gått och 

konfirmerat sig under ett års tid. Det 

har fungerat mycket bra tack vare 

en ledsagare som varit med på alla 

aktiviteter kring konfirmationen. Då 

menar jag alla både själva läsningen 

och läger m m. 

Historian som jag ska berätta handlar 

just om det avslutande lägret som 

skulle gå av stapeln i början av maj 

till Lettland. Vi hade förberett allt i 

minsta detalj när det gäller resan. 

Barnet hade fått beviljad ledsagare 

under hela vistelsen, förberedelserna 

om hur resan var tänkt hade 

vi gått igenom med prästen tillsammans 

med barnet. Vi hade packat 

kläder, växlat pengar m m. 

Redan i februari började vi undersöka 

om vi skulle skaffa pass eller internationellt 

id-kort. Undersökningen 

visade att det enklaste var att söka 

internationellt id-kort eftersom barnets 

föräldrar enligt socialtjänsten 

var vårdnadshavare båda två. 

Ett internationellt id-kort får den 

ena föräldern söka utan den andras 

medgivande. Dessutom kan barnet 

använda det som legitimation i fem 

år framåt. Allt var ordentligt planerat 

och klart dagen innan avfärd. 

IDRE FJÄLL 

uthyres: 

8-bäddslägenheter, typ 9C, 

mycket hög standard och 

bästa läge. 


En liten berättelse... 

bertil 070-6531717 

bb023@telia.com 

www.familjehem.se 

Det är ju alltid extra viktigt att planera 

och förbereda när ett barn 

har ett autistisk funktionshinder, 

men till saken hör att jag opererade 

mitt öga i samma veva och visste 

att jag skulle vara nedsatt under 

en tid efteråt. Denna morgon dagen 

innan avfärd var en fredag och jag 

kände mig allt annat än pigg och 

frisk. Efter att ha skickat alla till skolan 

så öppnade jag skåpdörren där 

id-kortet låg och för att inte glömma 

det så lade jag det på arbetsbänken i 

köket. Eftersom jag var så hängig så 

gick jag och vilade i min säng och 

för att få vara ifred utan hund sällskap 

stängde jag dörren. 

Jag somnade fort men vaknade efter 

en stund av ett konstigt ljud utanför 

dörren, men eftersom jag var ganska 

dålig så låg jag kvar och lyssnade 

vad det kunde vara istället för att gå 

upp. Det tog nog en timme till innan 

jag gick upp och mötes av en glad 

hund och en bussig katt och dessutom 

en katastrof. 

Min syn var inte den bästa eftersom 

jag hade opererat ena ögat så 

först såg jag inte vad det var för 

plastbitar som låg på 

golvet, men det gick 

ganska snart upp för 

mig vad det var. Det 

hann fara tusen tankar 

genom huvudet på bara 

några sekunder. Hur förklara 

man för ett autistiskt 

barn att det inte går att 

åka på konfirmationsläger 

för att hunden har ätit upp 

www.brizad.se 

Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn/ungdommar i sitt hem. 

Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård med många års erfarenhet inom området. 

Vi kan erbjuda ett nära och regelbundet konsultstöd, 24-timmars tillgänglighet, handledning 

och övriga professionella tjänster av läkare, psykolog och terapeuter. 

Vi arbetar i ett team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste i länken. 

Ring oss så betättar vi mer! 

Lena Maria Grandin, 070-837 21 78 

Christina Kråke, 070-837 02 19 

Elisabeth Bexell, 070-837 64 33 

id-kortet som är nödvändigt eftersom 

resan skulle göras med flyg??? 

Tröttheten och det onda ögat var som 

bortfluget, nu gällde det att handla 

rationellt och göra allt som står i 

ens makt för att lösa detta. Som tur 

är klarar jag ofta sådana situationer 

väldigt bra eftersom jag älskar utmaningar. 

Jag tänkte några sekunder 

sedan hade jag klart för mig i vilken 

ordning jag skulle ringa. Telefonen 

gick varm under ett par timmar och 

det stod mellan hopp och förtvivlan 

flera gången. 

Den som var den stora hjälten i detta 

drama var vår underbara präst som 

alltid ser lösningar och möjligheter. 

Han gick in i folkbokföringen och 

såg där att pojkens mamma hade 

ensam vårdnad, vilket varken hon 

och socialtjänsten hade en aning 

om. Därmed var det bara att packa 

in pojken och hans mamma i bilen 

och dra iväg till närmaste flygplats 

för att ordna ett provisoriskt pass. 

Efter tolv timmars hårt arbete så 

hade pojken ett pass och han fick 

till och med sova sex timmar innan 

bussen till Lettland gick i gryningen. 

Tänk vilket lyckligt slut det 

blev till något som kunde 

ha slutat i en katastrof. 

Familjehem 

”Ett familjehem 

i Östernärke”

Mina föräldrar är födda för rätt länge 

sen, på den tiden då världen var 

svartvit och Stalin fortfarande levde. 

På den tiden fanns det inte pizzerior 

eller McDonalds, det måste ha varit 

rätt tråkigt att leva då. På grund av 

den uppenbara brist på modern mat 

åt man husmanskost. Jag vet vad ni 

tänker: ”husmanskost, 

det är väl bara en myt?” 

Men nej, det finns faktiskt 

på riktigt. I alla 

fall, då och då serveras 

det husmanskost här i 

hemmet. 

Som ett barn av min tid 

kan jag själv klart inte stå ut med det 

här, så när doften av kålpudding 

sprider sig i huset letar jag febrilt 

efter numret till den lokala pizzabagaren. 

Jag har aldrig riktigt förstått 

det där, man tar köttfärs som 

är ätbart och gott på riktigt, sen tillbringar 

man extra tid i köket för att 

lägga till något så giftigt som kål. 

Ekvation går inte ihop någonstans. 

Vi kan ta julafton som ett annat exempel, 

det tillbringas mer tid med att 

göra maten än att äta den. Skinkan 

Husmanskost 

ska fixas, köttbullarna ska göras, 

prinskorven ska stekas och flygande 

jakob ska tillagas. De flesta av mina 

kompisar är rörande överens att det 

nästan bara är kött bullarna som är 

gott nog att äta på ett julbord, så är 

det inte enklare att bara göra hamburgare 

till alla? 

När ålderdomen sen närmar 

sig och det är dags 

för mig att bo på ålderdomshem, 

ja då kommer 

det förhoppningsvis serveras 

nudlar och kebab 

lite mer frekvent än vad 

det görs nu. Om den 

låga budgeten för mat håller i sig 

spelar det inte heller någon roll, en 

billig hamburgare smakar bättre och 

närmare sin ”storebror” än vad billig 

kalops gör. 

Det finns som ni kanske förstår ingen 

anledning till att ha kvar den här föråldrade 

maten, makaroner går snabbare 

att koka och äta än vad potatis 

gör. Och även om det inte mättar lika 

länge kan vi springa in på Subway 

för en snabb macka när hungern börjar 

komma tillbaka. Det mesta finns 

• TILLIT • NÄRVARO • KONTINUITET 

också att köpa i förpackning nu för 

tiden i alla fall, varför göra gröten 

från scratch när det bara tar ett par 

minuter att mikra den köpta versionen? 

Mandeln kan man gömma däri 

i alla fall. 

Nej, även om jag gärna ser att ni lämnar 

kvar receptet till pannkakor här 

hos oss unga så skulle jag inte gråta 

floder om receptet till rotmos råkade 

kremeras. Hemligheten med hemlagade 

köttbullar kan också gärna få 

stanna kvar, för ibland känner även 

jag ett sug efter det. Men innan jag 

återgår till att hedra kostcirkeln med 

en tallrik tacos har jag bara en sak 

att säga. Farväl okära raggmunk, vi 

ses i helvetet där du hör hemma. 

Martin Larsson 


• 

Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. 

• Vi samarbetar med närmare 100 familjehem 

vilka är erfarna och väl utredda. 

• Familjehemmen är belägna från södra 

Dalarna och ner till Skåne. 

• 11 familjehemskonsulenter med erfarenhet av 

familjehemsvård och kommunal socialtjänst. 

• Hög tillgänglighet för uppdragsgivare och familjehem 

• Handledning minst en gång per månad samt 

kontinuerlig fortbildning. 

Kontakta vår samordnare: Åsa Lundquist 

0140-130 15 

070-276 12 30 

Socialpolitik, 

partipolitiskt 

obunden, 

fackligt 

fristående. 

Törs säga som 

det är. 

Om små och 

stora barn, 

social barnavård 

och samhället 

vi lever i. 


www.familjehemspoolen.com 

Specialerbjudande för medlemmar 

i Familjehemmens riksförbund: 

provår för 199:- mot normalt 285:- 

3 år för 369:- (mot 855:-) 

Beställ: order@socialpolitik.com 

031-743 99 05, fax 031-743 99 06 

www.socialpolitik.com 


Landet • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Runt 

Tankar från Norrbotten. 

Jul jul strålande jul eller……. 

Tiden går och snart är julen här. Att ordna med en jul 

som blir bra och rättvis för alla är kanske inte det enklaste 

för många familjehem. 

Jag tänker på att i ett familjehem kanske det finns flera 

placerade barn med olika föräldrar. Vissa biologföräldrar 

och biologmor- och farföräldrar kan skicka trevliga 

julklappar medan andra inte skickar någonting. 

Familjehemmet som vill vara rättvis mot sina barn kan ha 

svårigheter med att skapa rättvisa även om de försöker. 

Alla barn har rätt att få vara stolta över sina biologiska 

föräldrar men ibland är det svårare att vara det. 

Vi familjehem borde också få känna oss stolta över de 

kommuner som placerar barnen hos oss. Kommunerna 

har ju tagit över ansvaret för barnen och sedan delegerat 

mer eller mindre av ansvaret till familjehemmet. 

Vissa som undertecknad har haft den turen att få bra handläggare 

som har haft barnen i centrum. Kommunförbundets 

rekommendationer har också följts. Vi har haft socialsekreterare 

som vi har kunnat dela både glädje och sorg 

med. Det är viktigt att det är ett team som arbetar mot 

samma mål för att det skall bli så bra som möjligt för de 

placerade barnen. 

Ovanstående trodde jag tidigare var en självklarhet. 

I mötet med andra familjehem har jag erfarit att vissa 

Modernare adoptionsregler 

FR-Norrbotten 

2008 år adoptionsutredning föreslår i ett betänkande bl a att sambor 

ska kunna prövas som adoptivföräldrar på samma sätt som gifta par. 

Utredningen föreslår också att socialnämnderna som huvudregel inte 

ska lämna medgivande till internationell adoption om sökanden eller 

sökandena har fyllt 43 år. 

Under senare år har synpunkter framförts om att reglerna om adoption 

inte ger tillräcklig ledning när det gäller vilka omständigheter 

domstolarna ska ta hänsyn till. Utredningen instämmer i detta. 

Sedan regleringen infördes i början av 1900-talet har stora förändringar 

skett när det gäller adoption. Antalet adoptioner av barn med 

ursprung utanför Sverige har ökat markant medan antalet adoptioner 

av barn i Sverige har minskat. 

För att tydliggöra barnperspektivet i domstolarnas bedömningar 

föreslår utredningen att det i föräldrabalken införs en grundläggande 

bestämmelse om att barnets bästa ska vara avgörande för alla 

beslut om adoption. 

Betänkandet (SOU 2009:61) är nu ute på remissrunda fram till den 

4 juni 2010. 

kommuner antagligen pressar handläggarna så att de inte 

kan göra ett bra arbete. De får varken den tid eller de 

resurser som behövs för att ge familjehemmen det stöd 

som de behöver. 

Vissa familjehem upplever att de blir behandlade som 

socialbidragstagare. En del familjehem har också fått uppleva 

att de placerade barnen har behandlats som spelpjäser 

som man kan flytta på utan ordentliga inskolningar 

och avslut. Sådant skadar inte bara det placerade barnet 

utan även övriga medlemmar i familjehemmet. Tilliten 

som är en viktig ingrediens blir som bortblåst. 

En uppmaning som jag skulle vilja förmedla till alla familjehem 

är. Våga ställa rimliga krav på era kommuner. Ha 

barnens bästa i sinnet. Var stolt över det förtroende ni 

fått. Fokusera på det som fungerar bra men våga ta itu 

med det som inte fungerar. En riktigt fridfull Jul önskar 

jag er. 

Stig-Roland Carlzon 

ordf. FR Norrbotten 

om barn med 

alkoholrelaterade 

fosterskador 

FAS-föreningen 

Norra Långgatan 8 

261 31 Landskrona 

tel 0418-48 11 50 

FAS@telia.com 

www.fasforeningen.nu 

Kontakta 

FAS-föreningen 

för gemenskap, 

stöd och råd 


Utdrag från SKL:s cirkulär 09:78 

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m.m. 

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. 

Familjehemmet ska genom social tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. 

Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu n erna behov av rekommendationer och 

vägledning gällande ersätt ningar och villkor. Mot bl.a. denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt 

denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden 

om barnet flyttas över till familje hems föräldrarna. 

Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen 

av dessa ärenden. 

Ersättningar vid familjehemsvård av 

barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2010 

Omkostnadsersättning 

Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 

2010. Beloppen är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, 

42 400 kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag 

som ska dras av då det går direkt till familjehemmet 

alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste 

göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader 

som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin 

familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde lad schablon, 

som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader 

som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs 

när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av 

kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har 

beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. 

Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen 

har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen 

vanligen har en högre standard än den som ligger till 

grund för Konsumentverkets beräkningar. 

Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria 

inklusive grundkostnad 

Kronor % av Kronor % av 

prisbasbel. prisbasbel. 

0-12 3 710 kr 105 5 300 kr 150 

13-19 4 240 kr 120 6 007 kr 170 

Arvodesersättning 

Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2010. 

Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper 

inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och är per 

månad fr.o.m. januari 2010. Arvodet har räknats upp med 

4.1 % för år 2010. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 

inklusive grundarvode 

0-12 4 924 kr 7 855 kr 9 333 kr 11 048 kr 

13-19 6 387 kr 7 855 kr 9 333 kr 11 048 kr 

Beloppen inkluderar inte höjningen av 

omkostnads ersättningen 130 kronor per månad 

och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie 

omkostnadsersättningen. 


Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering 

enligt SoL, LVU och LSS för år 2010 


Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per 

förälder för år 2010. Beloppen är beräknade på 2010 års 

prisbasbelopp, 42 400 kronor, och är per månad fr.o.m. 

januari 2010. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilka kost nader som kan komma i uppdraget. 

Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria 


Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel. 

4 240 kr 120 6 007 kr 170 


Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder 

för år 2010. Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa 

yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 

och är per månad fr.o.m. januari 2010. Arvodet har 

räknats upp med 4.1 % för år 2010. Individuell be dömning 

måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 

7 855 kr 9 333 kr 11 048 kr 

Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning 

även för barnet. 

Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt 

SoL för år 2009 


Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för 

år 2010. Beloppen är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, 

42 400 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2010. 

Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader 

som kan komma i uppdraget. 

Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria 


Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel. 

4 240 kr 120 6 007 kr 170 


Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 

2010. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper 

inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 

och är per månad fr.o.m. januari 2010. Arvodet har räknats 

upp med 4.1 % för år 2010. Individuell bedömning måste 

göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 


7 855 kr 9 333 kr 11 048 kr

Ersättning till kontrakterade jourhem enligt 

SoL och LVU för år 2010 


Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för 

år 2010. Beloppen är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, 

42 400 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2010. 

Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader 

som kan komma i uppdraget. 

Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig 

omkostnadsersättn. 2 

1-2 platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för 

prisbasbel. prisbasbel. omkostnadsersättningar 

883 kr 25 1 767 50 för familjehem 

1 Då inga barn finns placerade 

2 Då barn finns placerade 





och är per månad fr.o.m. januari 2010. Arvodet har räknats 

upp med 4.1 % för år 2010. Ersättningen är fast och utgår 

oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår 

vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

1 plats 2 platser 3-4 platser 

11 048 kr 15 946 kr 22 083 kr 

Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2010 

från SKL:s cirkulär 09:79 




42 400 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna 

är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas 

det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras 

utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad 


% av Kr/dag % av Kr/dag 

prisbasbel. prisbasbel. 

0-12 105 122 150 174 

13l år 120 139 170 197 





4.1 % för 2010 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för 

familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt 

arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 

dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart 

inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag 

till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning 


Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 


Kr/dag Kr/dag Kr/dag 

0-12 164 262 369 

13l år 213 311 369 

Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt 

SoL år 2010 




42 400 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 

10% 353 

25% 883 

40% 1 413 



2010. Beloppet är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, 

42 400 kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande 

uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning 


Kategori Arvode i procent Kronor/månad 

av prisbasbelopp 

Kategori 1 

kontakt minst en gång/vecka 

10 – 35 353 – 1 237 

Kategori 2 

kontakt flera gånger/vecka 

20 – 45 707 – 1 590 

Kategori 3 

kontakt i stort sett dagligen 

30 – 55 1 060 – 1 943 

Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt 

har Sveriges Kommu ner och Landsting inga specifika 

rekommendationer gällande arvodesersättning. Om 

bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär 

kan arvodesersätt ning ges i den övre delen av rekommendationen 

eller motsvarande lön per timme som t.ex. 

behandlingsassistent. 

Hur ser det ut i din uppdragskommun? 

Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm 

till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? 

Maila till FR: famriks@hotmail.com el. ring 

Susann Wikberg 0921-649 88 

Roland Oscarsson 0150-780 10 

Uppdraget som familjehem 

Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden 

och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som 

varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen 

bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas 

som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt 

och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte 

till semesterlön eller semesterersättning. 

Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. 

Det berättigar däremot inte till tjänstepension. 

Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. 

Se också SKL:s rekommendationer 


/rekommendationer 2010 


Placering av barn 

över nationsgränser med stöd av bryssel II-förordningen 

och 1996 års haagkonvention m m, ds 2009:62 

Med anledning av regeringens uppdrag 

har Christer Sjödin utrett sociala 

myndigheters samarbete enligt 

Bryssel II-förordningen och 1996 

års Haagkonvention som nu sänts 

till ett antal remissinstanser, bl.a. 

Familjehemmens Riksförbund. Svaren 

ska vara inkomna senast den 5 

mars 2010. 

Bakgrunden till uppdraget är att 

dessa två internationella instrument 

Vi har avtal med ett 

stort antal kommuner 

över hela landet som 

söker familjehem. 


har tillkommit med bestämmelser 

bl.a. om tillvägagångssätt då en 

myndighet i en stat överväger en 

placering av ett barn på en institution 

eller i ett familjehem i en annan 

stat. Gemensamt för dessa instrument 

är att vid varje initiativ från en 

utländsk myndighet om att placera 

ett barn i Sverige krävs ett godkännande 

av en behörig myndighet här. 

Huvudsyftet i uppdraget har varit att 

analysera vilka förutsättningar som 

Familjehemsguiden 

För mer information kontakta 

Verksamhetschef för Familjehemsguiden 

Gerty Höjer, Fil.mag. i socialt arbete 

0156-170 25, 

070-332 48 30 

familjehem@telia.com 

www.sposit.se 

www.sposit.se 

Önskar Ni nytt familjehemsuppdrag? 

Lyft Luren och Ring 

Familjehemsguiden 

0156-170 25 

0156 -170 25 

Nu kan vi även erbjuda 

konsulentstödda familjehem över hela Sverige 

”Tipsa om en ny familj och ni erbjuds 

familjehemsguidens T-shirt till hela familjen” 

bör vara uppfyllda för att en socialnämnd 

ska kunna godkänna en placering 

i Sverige på begäran av en 

annan medlemsstat men också vice 

versa. 

Placeringar över nationsgränser är 

enligt utredningen en helt perifer 

företeelse och ingen av dem som 

kontaktats har önskat se en ordning 

där placeringar skulle kunna 

ske med tvång enligt LVU. Där han 

utredningen kommit till slutsatsen 

att endast frivilliga placeringar ska få 

ske över Sveriges gränser. För godkännande 

föreslås att det krävs ett 

samtycke av vårdnadshavaren samt 

om barnet fyllt 15 år även av henne/ 

honom själv. För att placera ett barn 

utomlands kan man tänka sig i situationer 

där ett litet barn förlorat sina 

föräldrar och det anses vara bäst för 

barnet att det får växa upp i det land 

där det har alla sina anhöriga. 

Utredningen föreslår också att kommuner 

bör som villkor till godkännandet 

kräva att kostnadsansvaret 

regleras med placerande stats myndighet 

och att barnet har en heltäckande 

sjukvårdsförsäkring. Utredaren 

har också konstaterat att socialnämndens 

beslut om godkännande 

inte ska vara överklagbart och 

att själva regleringen bör läggas i 

socialtjänstlagen. 



Aktuellt om 

ensamkommande flyktingbarn 

Sveriges kommuner och landsting har 

tillsammans med Migrationsverket 

haft en serie konferenser i landet 

med anledning av ett nyligen 

avslutat EU-projekt, en nationell 

kartläggning av ensamkommande 

flyktingbarn. Slutrapporten kommer 

i slutet av året och kan beställas av 

SKL och MV eller laddas ned direkt 

från hemsidan. 

Regeringen har tillsatt en översyn 

av mottagandet av ensamkommande 

flyktingbarn och utsett till en 

koordinator landshövdingen från 

Östergötlands län, Björn Eriksson. 

Efter livliga debatter i olika medier 

om Vellinge kommuns hantering av 

ensamkommande barn är frågan nu 

högaktuell för oss familjehem liksom 

de kommuner i hela landet som 

ännu inte tar emot flyktingbarn. 

Konferensen i Stockholm den 3 

decem ber var välbesökt av deltagare 

från hela landet. Projektledarna 

Leena Anderssson och Kenneth 

Karls son redovisade sin kartläggning 

de gjort under två års tid efter 

sina kontakter med landets kommuner 

som tar emot ensamkommande 

Ring 0515-180 30 så berättar vi mer. 

flyktingbarn och -ungdomar. I dag 

tar 170 av landets kommuner emot 

dessa barn och 105 av dem har 

en överenskommelse med Migrationsverket 

om mottagandet. 

Projektledarna hade tre huvudpunkter 

att anmärka på: 

1. Otydlig lagstiftning kring ensamkommande 

barn 

2. EBO-barnen, där socialtjänsten 

ännu inte gett sitt medgivande för 

mottagandet av flyktingbarn trots 

att barnen redan bor i hemmet 

3. God man-frågan. 

Totalt har man kartlagt åtta delområden: 

Barn och ungdomars behov, 

god man, efterforskning av föräldrar, 

försvunna barn, åldersbedömning, 

behov av stöd och kompetensinsatser, 

lagstiftning och samarbete mellan 

olika aktörer. Sammanfattningsvis 

har man konstaterat att det finns ett 

stort behov av kunskaper i kommunerna 

som tar emot ensamkommande 

flyktingbarn. 

Utifrån familjehemmens situation 

finns det några intressanta och aktuella 

frågor som behöver belysas mer: 

För det första råder det 

fortfarande stor brist på 

familjehem som kan ta 

emot flyktingbarn. Ofta 

gör kommunerna inledningsvis 

en s.k. förenklad 

utredning av familjehem 

och en större utredning 

först vid permanent 

uppehållstillstånd. Det 

andra är att det kommer 

ett stort antal barn 

och ungdomar till hem 

som inte är utredda alls, 

s k EBO-barn. Utredarna 

samt handläggare i olika 

kommuner är speciellt oroliga för 

dessa ebo-barn eftersom det finns 

misstanke om människosmuggling i 

flera sådana fall dvs. att en smugglare 

köper en plats i en familj som 

redan är bosatt i Sverige. Till sådana 

familjer betalar t.ex. socialtjänsten i 

Rinkeby-Tensta endast en omkostnadsersättning 

under tiden familjen 

utreds. Ca 40 procent av ensamkommande 

flyktingbarn är s.k. EBObarn 

och resten är anvisade till 

olika boenden, oftast familjehem 

eller HVB-hem eller andra privata 

lösningar. 

Det som t.ex. vår tidning tidigare har 

skrivit om, och vilket också kom fram 

i SKL:s och MV:s kartläggning, är att 

de ensamkommande barnen har en 

helt annan problematik än vanliga 

svenska barn. Dessutom finns det 

svårigheter att utreda flyktingbarn. 

De är ofta förtegna och vill inte 

berätta allt för en utredare samtidigt 

som man inte vill störa dessa barn 

för mycket. BBIC är också svårt att 

använda i utredningssammanhang. 

Tyvärr har man valt bort att kartlägga 

eller belysa familjehemmens 

åsikter och erfarenheter i mottagandet 

av dessa barn. Det är ju trots allt 

där barnen bor och lever i. Varför är 

det svårt att rekrytera familjehem till 

flyktingbarn? Svaret kan endast eller 

i många fall ges av familjehem som 

redan tagit emot dessa barn och 

ungdomar eller de familjehem som 

planerar ett sådant åtagande. Vi hoppas 

att senare kunna belysa den frågan 

i vår tidning. 

Pirjo Linna Avarre 

”Vi arbetar med konsulentstödd familjehems verksamhet.” 

www.familjehemsverksamheten.se 


Hallå där! Göte Wahlström, 

socialdemokratisk riksdagsledamot från Bankeryd. Du är ledamot av 

Riksdagens socialförsäkringsutskott och har där haft ett visst ansvar 

för migration och flyktingpolitik redan år 2005 då bl.a. lagen om God 

man för ensamkommande barn trädde i kraft. Du sitter också sedan 

flera år tillbaka i Migrationsverkets styrelse, numera tillsynsråd. 

Hur ser du på den omdebatterade 

frågan om asylsökande ensamkommande 

barn? 

Jag har under flera år 

kunnat följa frågan 

och kunnat se hur 

situationen utvecklats. 

Från, att för 

några år sedan vara 

några hundra barn om året, 

har antalet barn som kommer utan 

ordinarie vårdnadshavare vuxit till 

ca 2 000 i år. Prognosen pekar på att 

det kan komma upp till 2 500 barn- 

och ungdomar och den står sig även 

för kommande år. 

Situationen är likartad i många av 

Europas länder. Skälen till ökningen 

kan vara många. Barns situation 

i världen har blivit svår. Många barn 

far illa av krig och förföljelse, men 

många barn ser också sin enda möjlighet 

till att kunna utvecklas genom 

att fly till tryggare länder långt från 

sina tidigare rötter. 

Sveriges kommuner och landsting, 

SKL, och Migrationsverket har nyligen 

avslutat ett EU- projekt i ämnet. 

Har de funnit en handlingsplan i 

frågan? 

Jag har bara flyktigt ännu kunnat ta 

del av projektet och dess slutsatser. 

Slutrapporten kommer under slutet 

av året men kan dock konstatera att 

Migrationsverket kraftfullt agerat för 

att lösa de akuta problemen. Man har 

utökat antalet ankomstkommuner 

RFF 

RFF 


Barnen är just 

ensam kommande därför 

att de mist sina föräldrar 

och andra anhöriga. 

för att lätta på trycket hos de fyra 

kommuner som hittills fått ta det 

största ansvaret. 

Vi måste alla hjälpas åt 

att få flera av Sveriges 

kommuner att ta ett 

gemensamt ansvar 

för att skapa trygghet 

kring barnen. Vi 

måste också använda 

de kommunala erfarenheterna 

av hantering av barn och ungdomsfrågor 

på ett bättre sätt. Allt 

från boendefrågan för barnen, stödet 

från gode män till skola och 

integrationsarbete måste fungera. Vi 

är medvetna om att många av barnen 

och ungdomarna kommer att få 

uppehållstillstånd och stanna i landet. 

Deras deltagande i den svenska 

utvecklingen kan vara oerhört värdefull 

i framtiden. 

Kommunerna efterfrågar utbildnings 

insatser för sin personal och har 

en viss oro över sitt ansvarstagande 

vad gäller ensamkommande barn. 

Hur kan denna oro och efterfrågan 

mötas upp? 

Det nu avslutade projektet kommer 

säkert att ge vissa besked men 

vi vet redan nu att samhället måste 

ställa upp med utbildnings och upplysningsarbete. 

SKL har ett viktigt 

uppdrag men även kommuner 

som redan nu löser problembilderna 

på ett fantastiskt sätt kan utgöra 

mentorer åt andra kommuner. 

Länsstyrelsernas samordningsansvar 

för övrig flyktingverksamhet kan 

även ges förstärkt mandat för 

att utgöra stöd åt kommunerna i 

regionen. 

Tidigare talades det om att barnen 

var så kallade ”ankarbarn”. Det vill 

säga de var den första i kedjan inför 

kommande anhöriginvandring. Hur 

är situationen i dag? 

Statistiken säger att en automatisk 

anhöriginvandring som följd av 

uppe hållstillstånd för dessa barn och 

ungdomar är minimal. Barnen är just 

ensamkommande därför att de mist 

sina föräldrar och andra anhöriga. 

Skälen till att de mist sina anhöriga 

kan dock vara många men är likväl 

ytterst tragiska. Det handlar om barn 

som behöver trygghet i den nya situationen 

men det är också barn/ ungdomar 

som har en styrka inombords 

som kan utvecklas i en tryggare 

miljö. 

Många kommuner oroas över situationen 

med EBO, eget boende, för 

dessa barn. En situation där barnen 

bor i familjer som själva är flyktingar 

utspritt i kommunen. Hur ser du på 

detta? 

EBO har vissa problem och dem 

vill vi ha utredda. Vi har lagt förslag 

på en översyn av boendefrågan 

för flyktingar. Detta för att möta 

upp de problembilder som kommunerna 

signalerar. Tyvärr tvingas 

RFF 

Riksförbundet Riksförbundet för Förstärkt för Förstärkt Familjehemsvård Riksförbunde 

www.rff.se www.rff.se info@rff.se info@rff.se telefon: 019-31 telefon: 03 019-31 98 fax: 03 019-31 98 fax: 48 019-31 87 www.rff.se 48 87 info@ 

Med förstärkt Med förstärkt familjehemsvård familjehemsvård menas att menas familjehemmen att familjehemmen Med får förstärkt särskilt får familjehemsvård 

särskilt 

stöd av stöd familjevårdskonsulenter av familjevårdskonsulenter som är tillgängliga som är tillgängliga dygnet stöd runt, dygnet av familjevårdskonsulenter 

året runt, om. året om. 

Förstärkt Förstärkt familjehemsvård familjehemsvård ger familjehemmen ger familjehemmen god service, god Förstärkt service, handledning, familjehemsvård handledning, utbildning utbildning 

ger familje 

och ett tätt och ett teamarbete tätt teamarbete mellan socialtjänst, mellan socialtjänst, familjehem familjehem och ett familjevårdskonsulent. 

tätt och teamarbete familjevårdskonsulent. 

mellan socialt


vi konstatera att regeringen inte är 

lyhörda för kommunernas oro samtidigt 

som vi får allt fler signaler om 

att situationen inte är bra. 

Boendefrågan för de berörda måste 

lösas. Vi löper annars risk att få ett 

mycket stort problem i vissa kommuner 

och bostadsområden. 

Finns det behov av ytterligare översyn 

av regelsystem och lagar som 

direkt berör frågan om ensamkommande 

barn? 

Vi har kunnat se att nya problem 

ständigt dyker upp i takt med att 

inströmningen fortsätter och kommunernas 

erfarenheter utvecklas. 

Många av de lagar och regler som 

finns bygger på erfarenheterna av 

betydligt lägre inströmning och lugnare 

tempo för kommunerna. 

Boendefrågan, godemans-frågan, 

kommunernas ansvarstagande m.m. 

måste ses över för att möta en fortsatt 

förväntad hög inströmning av 

ensam kommande barn. 

Hur ser du på familjehemmens roll 

i detta bredare perspektiv och hur 

regelverk och kommunala förhållanden 

styr verksamheten? 

Familjehemmen spelar en allt större 

roll med anledning av att antalet 

barn utan vårdnadshavare som kommer 

till Sverige ökar. Utan familjehemmen 

skulle en helt ny struktur 

behöva byggas upp. 

Jag kan dock även konstatera att 

det finns kvarstående problem även 

vad gäller familjehemmen vad gäller 

utbildning och trygghet i ett längre 

perspektiv för de som åtar sig dessa 

uppdrag. Vad händer om barn förflyttas 

eller att nya barn inte tillförs 

familjehemmet? 

Vilket ekonomiskt skydd skall finnas 

för dem som har familjehems uppdraget 

som sin enda inkomstkälla? 

Det finns frågor som i det nya förhållandet 

bör utredas och vidare ut vecklas. 

Vad vill du skicka mera med mig för 

att vi tillsammans skall bli bättre på 

att hantera det viktiga arbetet med 

att stödja dessa barn som kommer 

till vårt land? 

Vi måste utveckla nätverken mellan 

kommuner och mellan ansvariga 

tjänstemän i länen och landet för att 

ge stöd av de gemensamma erfarenheterna. 

Kommunerna har ofta olika 

tolkningar och regelverk som styr det 

lokala arbetet. Dessa måste accepteras 

men behöver kanske också ses 

över. Lagstiftningen kring frågorna 

måste kanske ytterligare belysas. Vi 

kan också skapa ytterligare nätverk 

mellan de familjehem som ofta är en 

viktig del i boendet och tryggheten 

för barnen/ungdomarna. 

Vi skall inte se på frågan kring de 

ensamkommande barnen som ett 

problem. Vi skall också se på barnen/ 

ungdomarna som en tillgång 

och som en resurs. Barn och ungdomar 

är en stor tillgång för alla i 

ett land. Därför skall vi tillsammans 

skapa bra förutsättningar för barnen 

men också för dem som arbetar med 

frågorna på alla nivåer. 

Pirjo Linna Avarre 

Stockholms stad söker familjehem 

Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn 

och ungdomar. 

Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. 

Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem 

åt Stockholms stadsdelsnämnder. 

Ring 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem 

RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM 

FAMILJEHEMSKONSULTERNA 

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 

TFN: 08-508 25 221 - E-POST: FAMILJEHEM@SOT.STOCKHOLM.SE 


Mörkret sänker sig över Stockholms 

innerstad. I husen på Åsögatan lyser 

adventsljusstakar och stjärnor som 

pärlband. 

Nova är snart fem år och hon tittar 

upp mot ett av fönstren där det hänger 

en rosa stjärna. Hon vänder sig 

mot sin mamma som nästan somnat 

på bänken i parken. 

”Mamma. En sådan stjärna vill jag 

ha.” Samtidigt kan man höra hur 

klockan i Katarina kyrka slår åtta. 

Nova fryser. Hon drömmer om att få 

vara innanför ett av alla de härligt 

lysande fönstren. Mamma vaknar 

och ser sig yrvaket omkring. Hon 

drar i Nova och säger att de måste 

leta efter ett soprum att sova i. ”Om 

det nu finns något ledigt här på 

Söder”, muttrar mamma för sig själv. 

Det har tur den här kvällen. På 

Kocksgatan ser mamma en tant 

som försöker få in några gamla slitna 

madrasser i ett soprum. Mamma 

böjer sig ner över Nova och väser: 

”Hjälp tanten.” 

Tanten vänder sig om när hon hör 

att det kommer någon. Hon får syn 

på den lilla smutsiga flickan som 

kommer fram mot henne. Nova ler 

och säger. ”Vill tant ha hjälp?” 

Tanten ser förvånad ut. ”Kanske det.” 

Hon pustar lite och rätar på sig. ”Jag 


Läggdags klockan åtta? 

heter Eva. Vad heter du?” ”Nova.” 

Hon svarar så lågt att det nästan inte 

hörs. Mamma har sagt att hon inte 

ska prata med främmande människor 

om vad hon heter. Tanten tittar 

länge på henne. 

”Jag blir väldigt glad om du håller 

upp dörren så jag får in de här eländiga 

madrasserna. Men, du lilla 

Nova, ska du inte vara hemma och 

sova gott i sängen?” 

Klockan i Katarina kyrka slår ett hårt 

slag som bärs fram mellan husen i 

den kalla luften. 

Nova vaknar och hör att det prasslar 

bland soporna. Hon kryper försiktigt 

närmare mamma för att få 

lite värme. Det gäller att inte väcka 

henne. 

Vilken tur att den där tanten lämnade 

sina madrasser i just deras 

soprum, tänker Nova. Mycket bättre 

än kartonger och tidningar på hårda 

och smutsiga cementgolv. Hon hoppas 

att mamma ska vilja stanna 

några nätter i det här soprummet. 

Madrassen är mjuk och luktar fortfarande 

gott. 

Nova försöker komma på när hon 

sist sov i en varm säng. Hon kan inte 

minnas om det var förra sommaren 

eller sommaren innan. Men visst 

var det så att hon inte tappat sina 

framtänder? Då var det nog två somrar 

sedan. Det var när Nova var på 

kollo. En tant på socialen hade ordnat 

så att hon kunde åka i väg i tre 

veckor. Nova minns lukten av rena 

lakan och hur gott det hembakade 

brödet smakade. 

Hon kan omöjligt somna för hon 

fryser så hon skakar. Kissnödig är 

hon också. Nova tänker på tanten 

på socialen, hon som lovade att hjälpa 

Nova och hennes mamma. Tanten 

har nog glömt Nova. Hon har väl hittat 

ett annat litet barn att hjälpa. 

Tyst smyger hon upp och ut i den 

kalla stjärnklara natten. Det är inte 

bara från fönstren som ljus strålar 

mot henne. Himlen ovanför henne 

är full av stjärnor. Hon hukar sig 

ner bakom några buskar, men skrapar 

först bort snön med foten så inte 

hennes rumpa blir ännu kallare. 

Nova vänder huvudet upp mot himlen. 

Så vackra alla stjärnorna är. 

Tänk om man var en stjärna där 

uppe. Nova tappar balansen och trillar 

in bland buskarna. Hon gnäller 

till när kall snö letar sig innanför 

hennes tröja och jacka. 

Plötsligt står en kvinna där i mörkret 

och tittar på henne. Hon sträcker 

fram sin hand och hjälper Nova upp. 

Vagt minns Nova att de nog setts 

tidigare. 

Hon tänker på att det är så underligt 

att hon just i natt skulle komma 

att tänka på kollo, varma sängar och 

god mat. För när kvinnan som står 

bredvid henne i mörkret börjar prata 

känner hon igen hennes röst och 

hennes varma ögon. Det är ögon 

som ser Nova. 

”Snälla söta Nova. Vad gör du här 

ensam ute i kylan? Vad är mamma?” 

Nova får inte fram några ord. Istället 

börjar tårar sakta rulla ner på hennes 

magra små kinder. 

Till sist viskar hon tyst: ”Jag vill inte 

vara hungrig. Jag vill ha en sådan 

där rosa stjärna”. 

Samtidigt hörs det ett hundskall i 

fjärran och ljudet av några bildörrar 

som slås igen. Staden lever också på 

natten, det vet Nova alltför väl. 

Soprumsdörren öppnas och plötsligt 

står mamma där. Nova är rädd för 

mammas svarta ögon. Hon tittar ner

i marken och sväljer tårarna, men 

mammas blick bränner i nacken. 

Då tar mamma två steg fram och 

rycker tag i Novas ena arm. Hon 

skriker till den andra kvinnan: 

”Det är mitt barn, rör henne inte. Om 

du vill ha ett eget barn får du väl 

knulla till dig ett själv. Min unge tar 

du inte.” Nova känner hur mamma 

drar i hennes arm och då börjar hon 

gråta igen. 

Men tanten från socialtjänsten står 

kvar. Nova trycker sig mot henne. 

Det är som om tanten vinner. 

Mamma släpper taget. 

Nova lugnar sig när socialtanten lägger 

händerna på hennes axlar och 

säger: ”Nu ska allt bli bra, Nova. 

Som jag har letat efter dig.” 

Nova sitter tyst och stirrar ner i golvet, 

rädd för att göra fel. Hon är hungrig 

och hennes tröja är blöt. Tanten 

från socialen pratar i telefonen och 

snart hörs det steg i korridoren. En 

kille med ljust hår kommer in i rummet 

och hejar. 

Sedan pratar de en stund. Nova kan 

inte höra allt de säger, men lösryckta 

fragment av deras samtal når 

hennes öron. Det är varmt i rummet. 

Allt kommer att ordna sig, det kan 

hon förstå på kvinnans tonfall. Nova 

liksom sjunker ner på soffan och nu 

känner hon sig nästan inte hungrig 

längre. 

Så somnar hon. Dovt hör hon röster 

som kommer närmare och att någon 

pratar med henne. Men hennes ögon 

kan inte öppna sig, hon är så trött. 

Hon orkar inte mer. Någon lyfter 

upp henne och Nova somnar djupt 

i den varma famnen som luktar rent 

och gott. 

Nova vaknar med ett ryck när bilen 

stannar utanför ett stort hus mitt ute 

på landet. Hon är van vid att kunna 

vakna snabbt. Hon hör en hund som 

skäller inifrån huset och att någon 

öppnar ytterdörren. Hon kan inte se 

vilka som står i dörren, de är alldeles 

svarta i ljuset från hallen. Men 

hon ser att det sitter en hund där, 

hon som älskar hundar. Hon känner 

i innerfickan på sin stora jacka. 

Jo, han ligger kvar. Hennes egen lilla 

gosehund, han som heter August. 

De vuxna pratar en stund och sedan 

säger socialtanten: 

”Gå in nu. Stå inte där och bli kall.” 

Vad då bli kall? Hon som har levt 

fem år på gatan i Stockholm och som 

inte kan minnas hur många soprum, 

trappuppgångar och busskurer hon 

frusit i. 

En av dem som stått i dörröppningen 

kliver fram och då kan Nova se 

att hon har kort lockigt hår och att 

hon ser glad ut. 

Hon sträcker fram händerna mot 

Nova. Hennes ögon är så där mjuka 

och varma som hennes mammas 

ögon kunde vara om de hittat ett bra 

soprum för natten. Om de dessutom 

hittat mat blev glädjen total och då 

kunde mamma till och med krama 

Nova och lyfta upp henne i luften. 

De är då hon älskar sin mamma 

allra mest, när mamma är glad. Hon 

blundar och låter sig lyftas upp. 

* 

Det går ett par dagar innan Sofi 

lyfter upp Novas kudde och mycket 

försiktigt frågar vad kakorna, bullarna 

och korven gör där. Nova tittar 

ner i golvet och hela den lilla kroppen 

börjar skaka. Sedan hör Sofi en 

liten svag viskning: 

”Det kan vara bra att ha sedan då 

man blir hungrig.” 

* 

”Kom hit, Nova, så ska du få se”, 

ropar Sofi från köket. Hon pekar in 

i kylskåpet. Längst ner finns en stor 

plastlåda full med mat. Sofi har ritat 

en glad flicka på lådan. Under flickan 

står det ”NOVA”. 

Sofi tittar på Nova och säger: 

”Gumman, detta är din mat och så 

fort den börjar ta slut så fyller vi 

på.” 

Nova tittar Sofi djupt i ögonen. ”Min 

mat, bara min och jag får äta så 

mycket jag vill?” 

Sofi nickar. 

”Hur mycket du vill”, säger hon med 

stort allvar. 

* 

”Vilken saga ska vi läsa idag?” 

Sofi står vid bokhyllan när Nova kommer 

in i sitt rum alldeles nybadad. 

”Vem ska trösta Knyttet”, säger hon 

bestämt och klättrar upp i sängen. 

Sofi kryper ner bredvid Nova. Så 

läser de och tittar på bilderna i 

boken. Nova somnar innan Sofi hunnit 

läsa klart. Sofi stoppar om henne 

och låter dörren stå på glänt. 

Nova vaknar med ett ryck och skriker 

rakt ut i luften: 

”Neej! Jag vill inte! Tvinga mig inte! 

Jag vill inte till mamma och alla 

soporna!” 

En lampa tänds och ljuset letar sig 

in i hennes rum genom dörrspringan. 

Så öppnar Sofi dörren och ljuset 

blir med ens så starkt att Nova måste 

kisa. Det gör nästan ont i ögonen. 

Hjärtat bultar i hennes lilla bröst. 

Nova kan höra dunkandet i öronen. 

Ja, i hela huvudet hör hon sina hjärtslag. 

Sofi kommer in i rummet och 

ställer dörren på glänt innan hon 

stryker Nova över håret och kryper 

ner bredvid henne medan hon mumlar 

tröstande småord. 

Sofi håller om henne och sjunger 

sakta tills hon hör lugna andetag i 

decembernatten. 

Den rosa stjärnan lyser i fönstret. 

Lisbeth Pipping 

Charles Dickens skrev sorgliga historier 

om barn som tvingades leva på 

gatan i 1800- talets England. Den 

här novellen handlar inte om en av 

Charles Dickens barn den handlar 

om Nova som vid fem års ålder fick 

komma till ett familjehem 2008. 

Novas historia är tyvärr sann, även 

om namn och detaljer är påhittade. 

Jag vill med min novell visa på den 

verklighet som finns mitt ibland oss i 

vårt vackra och rika Sverige. Vill visa 

på att det går att få ett gott liv trots 

stor misär i barndomens bagarset. 

Familjehemmet 4-2009 19 

PPP

Att leva som man vill innebär ofta 

risker. Livet är inte perfekt och alla 

har vi också våra brister. Men hur 

ska vi våga utsätta oss för själva 

livet? 

Svenskar lär vara trygghetsnarkomaner 

och barn blir numera så överbeskyddade 

att de inte klarar av minsta 

motgång eller motstånd när de närmar 

sig vuxenlivet. Många har curlats 

fram av välmenande föräldrar 

och känner sig omedelbart kränkta 

när de inte får göra som de vill. 

Att lita på en annan människa är ett 

stort risktagande. Man måste ju våga 

satsa och i en nära relation tro på 

kärleken. Risken för förlust är själva 

insatsen. För inte bara människor 

kan svika. Själva livet kan också 

svika genom sjukdom och död. 

Den som inte längre vågar tro på 

någon vågar förstås inte heller satsa 

på sig själv. Man utsätter sig inte för 

risken att bli sviken och besviken, 


Livet är ett riskprojekt 

Ramlar du aldrig ner? frågade jag akrobatflickan från Cirkus Cirkör. 

Andlöst hade jag sett hur hon hade dinglat och ringlat ned i ett tygrep från ett 

högt tak. Jovisst gjorde hon det. Hon svarade som den självklaraste sak i världen. 

framför allt inte om man svikits 

redan som barn och inte alls tror på 

sig själv. 

Istället för att sträva efter den stora 

Lyckan borde vi lära oss att ha en 

realistisk syn på livet. Vi borde lära 

oss hur vi skall lösa problemen när 

de kommer. För kommer gör de. 

Sjukdom, död och olyckor – ingen 

människa slipper undan livets dalgångar. 

Vissa drabbas dock hårdare 

än andra. 

Lycka är en färskvara och inte en 

konstant känsla. I vårt samhälle har 

vi en falsk bild av lycka och våra förväntningar 

är ofta orealistiska. 

Skådespelerskan Signe Hasso som 

förlorade två barn och en älskad 

man fick frågan hur hon kommit 

över sina stora sorger och svarade: 

Vem har sagt att jag kommit över 

någonting? Det gör man inte, smärtan 

hör till livet, men man måste lära 

sig leva med den. 

Konsten att hantera livet är att kunna 

hantera konflikter, kriser och katastrofer. 

Att finna lösningar, att reda 

ut konflikter och att kunna gå vidare. 

Att komma igenom och ur. Att hitta 

det positiva och konstruktiva och 

inte fastna i passivitet och destruktivitet. 

Lättare sagt än gjort, framför 

allt om krafterna inte räcker. 

Ingen kan fly från sig själv. Finns 

inte den mentala balansen så spelar 

det ingen roll var man befinner sig. 

Bara inre harmoni kan skapa välbefinnande 

och glädje, också i bagatellartade 

händelser och upplevelser. 

Den största gåvan är att tro på sin 

egen förmåga och andras. Att hitta 

lösningar, att omge sig med äkta 

vänner och vara säker på att få hjälp 

när man behöver. 

Jag håller med August Strindberg: 

Lycka önskar jag dig icke … men 

kraft att bära ditt öde. 

Skyddsvärnet 

seminarier om 

ErbjuderFöreningen 

* Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem 

* Stöd och handledning till kommunens egna familjehem 

* Utbildning för verksamma familjehem i bland annat 

BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet 

i skolan att fungera. 

* Lediga jourhem 

Läs mer www.scholinkonsult.se 

070-560 13 78 

Monica Dahlström-Lannes 

författare, f.d. kriminalinspektör 

(Denna krönika har varit 

publicerad i Eskilstuna-Kuriren) 

Hur tar vi emot de 

ensamkommande flyktingbarnen? 

26 januari kl. 13.00-16.00 i Stockholm 

27 januari kl. 13.00-16.00 i Malmö 

28 januari kl. 13.00-16.00 i Umeå 

Läs hela programmet på www.skyddsvarnet.se

Vad gäller 

när barn placeras privat? 

Privata placeringar kräver 

medgivande 

Det förekommer att ett barns föräldrar 

själva vill ordna med en placering 

för stadigvarande vård och 

fostran t ex hos en anhörig. 

Den som ska ta emot ett sådant barn 

måste ha socialnämndens medgivande 

till detta, vilket framgår av 6 kap. 

6§ SoL 

Ansvarig kommun 

Det är socialnämnden i vårdnadshavarens 

hemkommun som utreder ett 

sådant enskilt hem och beslutar om 

medgivande. I de fall barnets föräldrar 

har gemensam vårdnad och bor 

i olika kommuner så är båda dessa 

kommuner behöriga att besluta om 

medgivande. Vanligen har barnet 

störst anknytningen till en kommun 

t ex för att barnet är folkbokfört 

där hos en av föräldrarna, det är då 

naturligt att den kommunen beslutar 

i frågan om medgivande. 

Lämpligheten ska utredas 

För att kunna besluta i fråga om 

medgivande måste socialnämnden 

göra en utredning om förhållandena 

i det enskilda hemmet. 

Ett led i denna utredning är att 

skaffa sig kunskaper om barnet, 

dess behov samt skälet till den 

privata placeringen. Nämnden ska 

fråga sig: ”kommer detta barn att 

få det bra i detta enskilda hem”. 

Personernas förutsättning för att 

ta emot detta barn för stadigvarande 

vård och fostran måste utredas 

noga. Hur omfattande utredningen 

ska vara beror på förhållandena i 

det aktuella ärendet, men den ska 

ha den omfattning som behövs 

för att nämnden ska kunna fatta 

ett rättssäkert beslut. 

Kanske en placering? 

Det kan inte uteslutas att barnets 

situation är sådan att en placering 

i stället ska göras som ett bistånd 

enligt SoL d v s en familjehemsplacering 

eller som en LSS- insats. 

Barnets föräldrar känner kanske 

inte till vilken hjälp som kan ges 

av socialnämnden och bör informeras 

om detta. 

Information och samråd 

Nämndens ansvar att informera och 

samråda med den kommun där det 

aktuella hemmet finns gäller även 

vid utredningar om medgivande till 

privata placeringar, vilket framgår av 

6 kap. 6§ SoL. 

Överväganden 

Den socialnämnd som lämnat medgivande 

ansvarar också för att minst 

var sjätte månad överväga om vården 

fortfarande behövs, vilket framgår 

av 6 kap. 8 § SoL. 

Barnets försörjning 

Privata placeringar i ett enskilda hem 

sker inte på socialnämndens uppdrag 

och någon familjehemsersättning 

utbetalas inte. Det är barnets 


vårdnadshavare och det enskilda 

hemmet som själva gör upp om 

er sättningen. 

Dokumentation om hemmet vid 

privatplaceringar 

Den utredning som nämnden gör 

som underlag för sitt beslut om 

medgivande till det enskilda hemmet 

samt annan dokumentation 

t.ex. vad som kan komma fram om 

hemmet vid nämndens övervägande 

rörande barnet ska förvaras i hemmets 

personakt. 

Ett sådant enskilt hem omfattas av 

socialtjänstsekretessen. Uppgifter 

om deras personliga förhållanden 

kan således inte lämnas ut utan 

deras medgivande eller eventuellt 

efter en menprövning. 

Hemmets personakt ska gallras som 

andra personakter inom socialtjänsten 

d v s fem år efter sista anteckningen 

i akten. 

Dokumentation om barnet vid 

privatplaceringar 

I samband med utredningen av 

det enskilda hemmet samt i samband 

med övervägandena eller av 

andra skäl får nämnden information 

om barnet. Den informationen 

ska dokumenteras i barnets 

personakt. Där ska också finnas 

information om hemmet. 

Barnets personakt får inte gallras, 

vilket framgår av 12 kap 2§ punkt 

3 SoL. Skälet till detta är att barnet 

ska kunna få tillgång till sin 

historia. 

Förändrad lagstiftning 

I en framtida lagstiftning kan bestämmel 

serna om privata placeringar 

få en annan utformning 

Margareta 

Erman 


Styrelsen: Från vänster Calle, Roland, Carina, Ulrika, Telle 

och Hans. Maria, Susann och Carita saknas på fotot. 

Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? 

Vi finns för Dig! 


Bli medlem nu! 

Familjehemmens Riksförbund (FR) 

tel 0921-649 88, 0150-780 10 


famriks@hotmail.com 

Rådgivare 

Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om 

Du har frågor mm kring dina uppdrag/placeringar; 

Maria Bergman Järna 08-551 711 73 

Britt-Marie Johansson Gnesta 0158-107 39 

Lars Sundström Värmdö 08-570 207 76 

Telle Söderberg Södertälje 08-550 947 07 

Yvonne Nordström-Pettersson Stjärnhov 0158-410 66 

Ulrika Boklund Trekanten 0480-503 55 

Margareta Carlsson Rosenfors 0495-207 19 

Anette o Calle Bonath Hyssna 0320-390 36 

Ingrid Heigren Aspabruk 0583-503 31 

Carina Wahlström Aspabruk 0583-504 63 

Rolf Ringsell Umeå 090-390 43 

Britt Bergman Kalix 0923-137 21 

Lisbeth Fareby Kiruna 0980-109 34 

Förbundsstyrelsen 

Ordförande: Telle Söderberg, 

Glasbergavägen 44, 152 59 SÖDERTÄLJE 

08-550 947 07, 070-520 40 87 

tellesoderberg@bredband2.com 

V. ordförande: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, 

153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-494 28 15 

miabergman@msn.com 

Kassör, tidningen: Carina Wahlström, 

Södervägen 11, 696 73 ASPABRUK, 0583-504 63 

familjehemmet.wahlstrom@telia.com 

Sekreterare: Susann Vikberg, 

Snårvägen 7, 961 44 BODEN, 

0921-649 88, 070-323 14 29 

vikberg.j@telia.com 

Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala, 

643 95 VINGÅKER, 0151-602 33, 070-516 02 33, 

rolandoscarsson@hotmail.com 

Ledamot: Calle Bonath, 

Olofsred, 510 22 HYSSNA, 

0320-390 36, 0735-39 44 54 

callebonath@hotmail.com 

Ledamot: Hans Larsson, 

Lugnet, 640 30 HÄLLEFORSNÄS 

0157-408 63, 070-554 08 63 

hans.hanas@gmail.com 

Suppleant: Ulrika Boklund, 

Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN 

0480-503 55 ulrika_boklund@hotmail.com 

Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, 

Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN 

08-18 76 02 carita.stenbacka@bredband.net 

Revisor: Ros-Marie Svanborg, 

Arnemarksvägen 72, 941 92 ARNEMARK 

0911-711 87 

Revisor: Martin Berglund, Sandåsgatan 13, 

945 32 NORRFJÄRDEN, 0911-200 514 

Valberedningens sammankallande: 

Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 KALIX, 

0923-137 21, jan-ulf@telia.com 

Sökes Familjehem, kontaktfamiljer/personer 

Annonsera i Familjehemmet 

Paketpris för kommuner 

Info och annonsbokning 0150-780 10 E-post. famriks@hotmail.com 

familjehemmet.se 

Här hittar du mycket information om att bli 

famil je hem, notiser och ett diskussionsforum för 

familjehem, biologföräldrar, ungdomar. 

www.familjehemmet.se

Stockholm – AB 

Carita Stenbacka-Tenezakis 

08-18 76 02 

Södermanland – D 

Ann-Christin Larsson 

0157-408 63 

Östergötland – E 

Sveneric Blixt 

0141-800 68 

Kronoberg – Kalmar– 

GH 

Annette Andréen 

0485-722 98 

Gotland – I 

Torsten Lindqvist 

0498-380 21 

Blekinge – K 

Eva Folin 

0454-32 36 49 

Västsverige – P+O 

Anette Bonath 

0320-390 36 

Familjehemmens Riksförbund 

Länsföreningar, Lokalföreningar och Kontaktombud 

Halland – Skaraborg 

– NR 

Calle Bonath 

0320-390 36 

Skåne – LM 

Mia Johnsson 

0455-271 98 

Örebro – T 

Ingrid Heigren 

0583-503 31 

Västmanland – U 

Maria Bergman 

08-551 711 73 

Västernorrland – Jämtland 

– ZY 

Monica Fahlén 

0611-607 91 

www.familjehem-xyz.se 

Västerbotten – AC 

Rolf Ringsell 

090-390 43 

www. familjehemsforeningen.se 

Servicetelefon: 

Roland Oscarsson, tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 

Margareta Carlsson, tel. 0495-207 19 

Susann Vikberg, tel. 0921-649 88 

Hemsida: 


FamiljehemsGuiden www.sposit.se 

Tel. 0156-170 25 familjehem@telia.com 

Forum för familjevård 

www.forumfamiljevard.se 

Arbeta med sjukersättning 

- gäller även dig som studerar 

eller arbetar ideellt 

Reglerna gäller från och med den 1 januari 2009. 

Du som har sjukersättning utan tidsgräns har möjlighet att arbeta 

och ändå ha kvar din rätt till ersättning. Det gäller dig som har 

sjukersättning enligt de regler som gällde till och med 30 juni 2008. 

Du måste ansöka innan du börjar arbeta. 

Se mer på www.fk.se/privatpers/sjuk/nya_regler_090101 

Norrbotten – BD 

Stig-Roland Carlzon 

0911-24 01 28 

Dalarna – W 

Telle Söderberg 

08-550 947 07 

Södertälje – AB 

Maria Bergman 

08-551 711 73 

Katrineholm – 

Vingåker – Flen 

Siv Eriksson 

0150-202 66 

VA. Östergötland 

Sveneric Blixt 

0141-800 68 

Ödeshög 

Margot Pettersson 

0144-318 97 

Västervik – Vimmerby 

Anette Kristiansson 

0490-181 20 

Hultsfred – Högsby 

– Oskarshamn 

Margareta Carlsson 

0495-207 19 

Nybro 

Ulrika Boklund 

0480-503 55 

Kalmar – Öland 

Anette Pettersson 

0485-722 98 

Familjehemmens Unga Röster 

076-089 27 56 säkrast kl 18.00-20.00 

f.u.r@hotmail.com www.fur.dinstudio.se 

Mailadress! Rätt adress? 

Meddela mig gärna er mailadress så vi kan skicka 

information på nätet till er. Skriv namn, medlemsnummer 

och mailadress till famriks@hotmail.com 

Har ni bytt adress så skicka både den nya och den 

gamla så jag hittar rätt. 

Tack på förhand! 

FR, St. Malmsvägen 7 

641 50 Katrineholm, tel 0150-780 10 

famriks@hotmail.com 

Värva en medlem – vinn en miljon 

För varje ny medlem du värvar erhåller du en penninglott med 

chans till stora vinster. Skicka ett mail eller brev till vår medlemsservice 

där du talar om vem du är och vem du har värvat. 

När den nye medlemmen betalt sin avgift, 

skickar vi en penninglott till dig och sen är det bara att vänta 

och se om fru Fortuna är välvillig. 

Kampanjen är öppen för medlemmar. Nya medlemmar får 

naturligtvis vara med efter att dom betalt sin medlemsavgift. 

Medlems- och prenumerationsärenden: 

famriks.medlem@telia.com 



Söker nya och ”gamla” 

Jour- och Familjehem 

Vi utbildar och handleder alla familjer och vi finns till hands med stöd dygnet runt. 

Vi finns nu på flera platser runt om i landet. 

Till hösten planerar Sociala Tjänster nya PRIDE-utbildningar. 

PRIDE är ett utbildnings program som förbereder, utreder, utvecklar och stöder familjehem. 

Hör av dig till någon av Sociala Tjänsters konsulenter: 

Skaraborg/Skövde 0500-41 73 00 

Dalarna/Mora 0250-717 87 

Skåne/Ängelholm 0431-35 56 66 

Mälardalen/Västerås 021-12 24 00 

Stockholm 08-731 20 00 

Hemsida: www.socialatjanster.se 

Attendo Individ och Familj söker jour- och familjehem 

Attendo Individ och Familj har en ökande efterfrågan på placeringar och söker därför jour- och 

familjehem i hela Sverige som kan ta emot barn och ungdomar 0-18 år, unga vuxna samt föräldrar 

med barn. Vi söker erfarna familjehem men vi utreder även och utbildar nya familjehem. Vi 

välkomnar familjer med skiftande kulturell bakgrund och erfarenhet. 

Idag arbetar vi med närmare 200 jour- och familjehem. Våra konsulenter har lång och bred erfarenhet 

av socialt arbete. Vi erbjuder vägledning och stöd dygnet runt, handledning i grupp av handledarutbildad 

psykolog eller socionom, fyra utbildningsdagar per år samt bra arvode för era insatser. 

Vi har arbetat med konsulentstödd jour- och familjehemsvård sedan 1993 och har ramavtal med 

kommuner över hela landet. 

Ring oss så berättar vi mer! Jour- och familjehemskonsulenterna 08 505 372 00, 

Francesca Troili, biträdande verksamhetschef, 08 505 372 29, 076 600 72 29. 

Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof.

Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?