Nytt & Krytt, maj 2008 - Webbhotell SLL

Årgång 26, maj 2008
Snart är sommaren här med sin välförtjänta
ledighet. Vi på BHV-enheten vill önska er alla en
riktigt skön sommar med fint väder och rikligt med
möjlighet att vara ute i vår vackra natur- men var
försiktig med solen och fästingarna!
Solråd till barn
Alla behöver vi sol. Bland annat bildas D-vitamin i
huden, som är viktigt för skelettets uppbyggnad.
Men det räcker att vara i solljus en halvtimme för att
täcka dagsbehovet. För mycket av det goda kan vara
farligt, det kan ge akuta skador som solbränna och
det finns en risk för att det på lång sikt kan leda till
att hudcancer utvecklas. Trots alla varningar om hur
farlig stark sol är för små barn har en femtedel av
barnen under två år redan bränt sig i solen. Det visar
en undersökning från Centrum för folkhälsa i
Stockholm.
I hudens celler finns ett brunt pigment, melanin. Ju
mer melanin man har desto mörkare är den naturliga
hudfärgen. Melanin skyddar mot UV-strålarna, och
mängden ökar när man solar. Barns hud innehåller
mindre mängd melanin, mindre ju yngre barnet är.
Barns hud är också tunnare än vuxnas.
Hur skyddar man barn mot solen?
Spädbarn ska inte sola, och när de utsätts för sol ska
de ha en långärmad T-shirt och byxor med långa
ben. De ska också ha hatt med brätten eller mössa
med skärm som även skuggar ansiktet.
Se till att spädbarn och småbarn är i skugga, till
exempel under träd, tak, eller parasoll.
När de badar kan barnen ha byxor som täcker låren,
det vill säga badshorts, och T-shirt. Byt till torra
kläder efter bad.
På barn över 6 månader kan oskyddade delar smörjas
in med solskyddsmedel för barn. Solskyddsmedlet
ska vara vattenfast och ha hög solskyddsfaktor
(gärna 25). Fråga på Apoteket vad som är lämpligt
för åldern. Det är viktigt att smörja jämnt och tjockt i
ansikte, panna, läppar, öron och bakom öronen, på
handryggar och fotryggar. Smörj på nytt efter bad
och även vid behov då och då under leken.
Solglasögon är bra även på mycket små barn. Välj
solglasögon som skyddar ögonen även från sidan.
Smörjningen kan aldrig ersätta den allmänna
försiktigheten med sol. Viktigast är att undvika för
mycket strålning.
Källa: www.growingpeople.se
Rapport från smittskyddsenheten: Hepatit B, gravida
kvinnor och uppföljning av deras barn
I januari 2005 påbörjades en studie i länet i samband
med att allmän screening av gravida infördes. Samtidigt
ändrades postexpositionschemat för barn till
hepatit B positiva mödrar. Barnen vaccineras med
monovalent hepatit B vaccin (om modern är HBeAg
pos även immunglobulin) vid födelsen och vid en
månads ålder. Därefter ges hexavalent vaccin, som
innehåller hepatit B antigen tillsammans med
grundvaccination vid 3, 5 och 12 månaders ålder. I
studien ingår 339 barn födda av hepatit B positiva
mödrar. Serologisk kontroll vid 13-18 månaders
ålder visar att ingen av de hittills uppföljda barnen
har smittats med hepatit B. Alla har också en hög
nivå av anti HBs som tecken på en tillfredsställande
genomförd vaccinationsprofylax.
Tuberkulos
Under 2007 rapporterades totalt 174 nya fall av
tuberkulos. Två tredjedelar av patienterna bedömdes
vara smittade utomlands. Totalt anmäldes 20 barn
0-19 år gamla, varav 9 var födda i Sverige.
Invasiv pneumokocksjukdom
Under 2007 har sammanlagt 250 fall av invasiv
pneumokocksjukdom rapporterats. Det är i princip
oförändrat jämfört med föregående år. Åldersfördelningen
med en topp bland barn

Barns psykiska hälsa syns inte i
skolhälsovårdsjournalen
Barnens mentala hälsa har försämrats, särskilt för
flickor och barn i socioekonomiskt utsatta områden.
Samtidigt har skolsköterskorna svårt att dokumentera
skolbarnens psykiska och sociala hälsa. Det finns en
rädsla för att ”känsliga saker” kan misstolkas om
föräldrar, försäkringsbolag eller andra önskar läsa
barnens journaler. Det visar en avhandling från
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
Resultatet visar att det är individuella livsstilsfaktorer
som påverkar barnens fysiska hälsa medan
den mentala hälsan i stor utsträckning påverkas av
skolmiljön och familjerelationerna. Bedömningen av
den fysiska hälsan är lätt att registrera och kommer
fram vid hälsokontroller och hälsosamtal. Men det är
vid elevens spontana besök hos syster som missförhållanden
blottas och ängslan, oron och ångest
kryper fram. Att dokumentera denna psykosociala
hälsa visar sig vara en utmaning. Svårigheterna kan
relateras till etiska överväganden, traditioner och
tidsbrist samt till journalens struktur som inte anses
uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttrycker en
rädsla för att journalanteckningarna skall märka
skolbarnet för livet.
Avhandlingen är skriven av Eva K Clausson, med
titeln: SCHOOL HEALTH NURSING – perceiving,
recording and improving schoolchildren’s health
Källa: www.nhv.se
Kommentar: Finns det likheter med
dokumentationen i BHV-journalen? Lotta
Lästips: Kärlek spelar roll
Det känslomässiga samspelet med föräldern bidrar
även till att utveckla de delar av barnets hjärna som
reglerar det framtida känslolivet. Hur det går till
skildras i den nyutkomna boken Kärlekens roll – Hur
känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna
(Karneval förlag). Den är skriven av den engelska
psykoterapeuten Sue Gerhardt som har arbetat
mycket med små barns anknytningsproblem. För att
få en djupare förståelse av vad som egentligen
händer i samspelet mellan föräldrar och barn, har
hon med sina psykologiska kunskaper i ryggen gjort
en djupdykning i den växande forskningen inom
neurovetenskap och biokemi.
Hennes slutsats är: Kärlek spelar roll. Såväl våra
psykologiska som fysiologiska system utvecklas
genom ett positivt samspel med andra människor
under barndomen.
I boken skrivs om den ”sociala hjärnan” och
refererar framför allt till de främre delarna av hjärnbarken
som är viktiga för vår förmåga att hantera
känslor. Det är mycket tack vare dessa som vi kan
känna empati, avläsa andras sinnesstämning, uppfatta
sociala koder och reglera känsloimpulser. Den
sociala hjärnan anses vara särskilt känslig för de
erfarenheter som barn gör mellan sex och arton
månaders ålder.
Redan vid födseln har spädbarnets hjärna mängder
av nervceller, men dessa måste användas för att inte
gå förlorade – ”use them or lose them”. För att synen
ska utvecklas måste till exempel synnerverna utsättas
för synintryck. Annars förtvinar de och personen blir
blind. På samma sätt behöver även nervcellerna i den
sociala hjärnan aktiveras så att de känslomässiga
förmågorna kan utvecklas. Detta sker främst genom
samspel med de personer som står barnet närmast.
De vanligast förekommande erfarenheterna av
mänskliga möten formar bestående mönster av aktiverade
nervceller i hjärnan. Dessa bildar ”upptrampade
stigar” som kan användas för att organisera
erfarenheter och göra samspelet med andra
människor mer förutsägbart. Ur ett evolutionärt
perspektiv finns det en stor fördel med att spädbarnets
hjärna är så outvecklad vid födseln. Det gör
att vi människor kan anpassas efter den sociala miljö
och kultur som vi föds in i.
Sue Gerhadt: Kärlekens roll- hur känslomässig närhet
formar spädbarnets hjärna, Karneval 2007
Fästingar och fästingöverförda infektioner
Med våren och värmen kommer också fästingarna.
De kan bära på både TBE och Borrelia. Varje år
drabbas i Sverige 100 – 200 personer av TBE.
Smittan finns huvudsakligen inom Upplands och
Södermanlands skärgårdar och delar av Mälaren.
Smittrisk finns dock i hela skärgården, från
Öregrund till Nyköpings skärgård, på Åland och
kring Vänern och Vättern. Smittan är även i
riskområdena förhållandevis ovanlig. Det är
framförallt fast boende och sommarboende, som har
insjuknat. Barn under 3 år, som insjuknar i TBE får i
regel lindrigare symtom än vuxna och därför är
vaccination mindre angelägen i denna åldersgrupp.
Föräldrar som bor i områden med känd smittrisk och
som önskar vaccinera sina förskolebarn behöver inte
avrådas från detta.
På smittskyddsenhetens hemsida finns en
nyutkommen broschyr – Fästingar och
fästingöverförda infektioner - med information och
karta som visar var TBE är vanligast. Broschyren
kan även beställas kostnadsfritt från
www.smittskyddsenheten.nu.
Varma hälsningar i den vackra försommaren från
Lotta, Margareta Ann och Marit
Redaktion: Lotta Lindfors, Vårdutvecklare, Margareta Blennow, BHV-ÖL, Marit Ekroth de Porcel, Assistent
Södersjukhuset, Sachsska barnsjukhuset, Barnhälsovårdsenheten 118 83 Stockholm.
Tel 08-616 41 15. Fax 08-616 41 20 anncharlotte.lindfors@sodersjukhuset.se