You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Att länka miljöeffekter och sociala effekter<br />
utomhusbad, post, bankomat, restaurang och affärer. Väster om centrum ligger en<br />
vårdcentral och ett äldreboende. Centrum byggdes om under 2001 och fi ck då ett<br />
delvis nytt affärsutbud, bl.a. en nybyggd livsmedelsbutik. Dagis och kyrka fi nns<br />
också i området. Det kommunala bostadsbolaget Mitthem AB äger och förvaltar<br />
650 hyreslägenheter i Nacksta, inrymda i trevåningshus. I sexvåningshusen fi nns<br />
bostadsrättlägenheter förvaltade av HSB.<br />
Nacksta fi ck tidigt en negativ utveckling, området fi ck dåligt rykte och problem<br />
med outhyrda lägenheter. Sedan mitten av sjuttiotalet har en rad olika initiativ tagits<br />
för att vända utvecklingen och ett kontinuerligt förändringsarbete har bedrivits<br />
i området inom ramen för olika projekt. Som samordnare i fl era av dessa projekt<br />
har en lokal eldsjäl varit anställd och utgjort en starkt drivande kraft. Under mitten<br />
av åttiotalet genomfördes en omfattande renovering av lägenheterna i området och<br />
under slutet av åttiotalet också vissa förbättringar av utemiljön, bl.a. tillkom några<br />
tennisbanor och en lekplats.<br />
År 1978 bildades den lokala samrådsgruppen Nackstagruppen med representanter<br />
för socialtjänsten, skolan och kultur och fritid, bl.a. mot bakgrund av en besvärlig<br />
ungdomssituation. Denna samråds- och samverkansgrupp har efterhand utökats<br />
med fl er aktörer såsom polisen, kyrkan, kommunens fastighetskontor, Mitthem<br />
och Folkhälsa Nacksta. Nackstagruppen spelar en stor roll som paraplyorganisation<br />
i området för olika typer av initiativ, aktiviteter och processer.<br />
Folkhälsoprojektet Sunda Sundsvall, som bedrevs 1989–1991 i samarbete mellan<br />
Sundsvalls kommun och Landstinget Västernorrland, kom också att betyda<br />
mycket för bostadsområdets utveckling. Det största delprojektet i denna satsning<br />
var förändringsarbete i just Nacksta. Detta delprojekt syftade till att, med utgångspunkt<br />
i de boendes kunskap och resurser, initiera olika aktiviteter i området och<br />
därmed främja en ökad samhörighet och trivsel. Man använde sig bl.a. av den så<br />
kallade arbetsboksmetoden för att fånga in de boendes synpunkter och initiera ett<br />
engagemang, bl.a. genom studiecirklar. En lokal samordnare anställdes i delprojektet<br />
och denna person kom också att ingå i Nackstagruppen. Därmed fi ck de boende<br />
en representant i gruppen. Projektet Sunda Sundsvall innebar att en grund lades för<br />
en mobilisering av de boende i Nacksta, något som kommit att få stor betydelse för<br />
områdets fortsatta utveckling.<br />
Sunda Sundsvall-projektet efterträddes av Plus-projektet som bedrevs under<br />
åren 1991–1994 med stöd av Civildepartementet och Allmänna Arvsfonden.<br />
Inriktningen var mot ungdomsverksamhet. En rad delprojekt genomfördes och som<br />
en följd av Plus-projektet vitaliserades bl.a. föreningslivet. Plus-projektet följdes<br />
av projekt Folkhälsa Nacksta 1992–1996, baserat på ett samarbetsavtal mellan<br />
Folkhälsa Sundsvall, Sundsvalls kommun, Landstinget Västernorrland samt dåvarande<br />
Folkhälsoinstitutet. Efter detta projekts formella avslutande har utvecklings-<br />
och förändringsarbetet fortsatt och de som ingick i projektet beslöt att behålla namnet<br />
Folkhälsa Nacksta som nu fungerar som en plattform för det lokala arbetet.<br />
30
Change language