Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Att länka miljöeffekter och sociala effekter<br />
kan tankemodellens potential i analysarbetet kanske bli mer tydlig:<br />
Länk 1 i fi guren, alltså mellan medvetande och artefakt, skulle i vår utvärdering<br />
kunna handla om samspelet mellan ett tekniskt system, som t.ex. öppna dammar<br />
på gårdarna som infi ltrerar regnvatten, och de boendes olika uppfattningar av dessa<br />
dammar – liksom de lokalt anställdas olika syn på systemet. Vilken betydelse har<br />
de olika uppfattningarna om systemet, för artefaktens tekniska funktion?<br />
Länk 2 mellan medvetande och institution skulle kunna exemplifi eras med de<br />
boendes och de anställdas kunskapsutveckling om dammarnas funktion, och detta<br />
lärandes samspel med bostadsföretagets (organisationens) lärande om individernas<br />
erfarenheter och åsikter.<br />
Länk 3 mellan artefakt och natur skulle i vår utvärdering kunna vara relationen<br />
mellan den materiella välfärd man uppnår vid ett s.k. turn-around-projekt av ett<br />
bostadsområde och den miljöbelastning i form av utsläpp och avfall samt mängden<br />
naturresurser man tar i anspråk för att genomföra förändringen.<br />
Länk 4 visar på relationen mellan tre kunskapsområden: medvetande, artefakt<br />
och institution. I vår utvärdering kan man exemplifi era med den förändringsbenägenhet<br />
som ett värmesystem baserat på solvärme i ett relativt centralt bostadsområde<br />
som eventuellt kommer att bli aktuellt för fjärrvärme bör ha – en förändringsbenägenhet<br />
som är påverkad av själva systemets utformning (artefakt), de boendes<br />
och de anställdas uppfattning om värmesystemet (medvetande), samt de kommunala<br />
organisatio<strong>ner</strong>nas beslutsfattande när det gäller fjärrvärmen (institution).<br />
Tankemodellen är alltså avsedd att bistå i sökandet efter ökad förståelse om<br />
och kunskapsinhämtning gällande komplexa problem från en mångtydig verklighet<br />
– att relatera olika kunskapsområden till varandra för att öka förståelsen för hur de<br />
olika delarna berör varandra i perspektivet hållbar utveckling.<br />
Vid analys av empirin utgick vi först och främst från de två utvärderingsområden<br />
som Naturvårdverket angett inledningsvis – miljö och socialt – och grupperade<br />
dessa utvärderingsområden i teman. Utvärderingsområdet ”miljö” täcker in miljöeffekter<br />
rörande tema e<strong>ner</strong>gi, trafi k, vatten, avlopp, hushållsavfall, byggmaterial,<br />
kemikalier och biologisk mångfald. Val av teman inom utvärderingsområdet miljö<br />
kommer som en följd av vilka miljöaspekter man fokuserat på i projekten och följaktligen<br />
rapporterat som resultat.<br />
Utvärderingsområdet ”socialt” var inte lika väl rapporterat till Naturvårdsverket<br />
– en naturlig följd av att detta område inte var i fokus i första hand. Med utgångspunkt<br />
från utvärderingsfrågorna täcker detta utvärderingsområde in tema information,<br />
dialog och delaktighet, samt de boendes deltagande i pla<strong>ner</strong>ing och genomförande<br />
av projektet. Förutom detta ingår beteendeförändringar bland boende och<br />
anställda. Därutöver ingår projektets effekter på det sociala livet i området samt<br />
effekten på den sociala sammansättningen av befolkningen. Dessutom ingår det<br />
lärande som bostadsföretaget som organisation, de boende som grupp, samt eventuella<br />
lokala företag, genomgått. Till sist ingår områdets attraktivitet och status i de<br />
boendes perspektiv, enligt förvaltarnas syn och i omvärldens ögon.<br />
17
Change language