You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Att länka miljöeffekter och sociala effekter<br />
för att ge en så komplett bild som möjligt av projekten och de bostadsområden som<br />
de har pågått i. Vi har försökt att samla in allt tillgängligt material för tidsperioden<br />
1997–2004. För allmän information om projekten har vi haft användning av den<br />
stora mängd rapporter och böcker som har skrivits om projekten av externa aktörer<br />
(se bilaga). Projektens slutrapporter, dvs. projektägarnas egna rapporteringar av<br />
främst miljöeffekterna till Naturvårdsverket har naturligtvis utgjort en viktig grund.<br />
Vid intervjuerna bad vi om kompletterande uppgifter och vi har i slutskedet av projektet<br />
lagt mycket tid på att få in jämförbart material när det gäller miljöaspekterna.<br />
Det har dock inte varit möjligt att få jämförbar och korrekt information över tid om<br />
hushållsavfall och källsortering för alla projekt – det är dessvärre en brist i utvärderingen.<br />
Detta verkar handla om att ingen samhällsaktör hittills tagit på sig den<br />
viktiga uppgiften att samla in och samordna den typen av uppgifter på ett sätt som<br />
kan underlätta för forskning och utvärdering.<br />
För att få en korrekt bild av områdets invånare – bostadsföretagen har oftast<br />
bara uppgift om antalet lägenheter – har vi köpt statistik från SCB gällande ålder,<br />
kön, födelseland, inkomst och sysselsättning för åren 1997–2004. Motsvarande<br />
uppgifter om kommu<strong>ner</strong>na har vi främst hittat i SCB:s databas, tillgänglig på deras<br />
hemsida. Statistik gällande brottsutvecklingen i områdena har vi fått från polisen.<br />
Uppgift om antalet tomma lägenheter, omfl yttning samt nöjd-boende-index har vi<br />
fått från de bostadsföretag som varit involverade i projekten.<br />
Vi har också försökt få in fl ygfoton för att i någon mån studera hur biologisk<br />
mångfald har behandlats eftersom det fi nns få indikatorer om detta i projektens<br />
slutrapporter. När det gäller områdets attraktivitet hade vi en ambition att titta på<br />
prisutvecklingen på näraliggande bostadsrätter eller villor. Detta slog dock inte väl<br />
ut eftersom vi inte kunde hitta någon rationell metod för att få in sådana uppgifter.<br />
Analysmetod<br />
De teorier vi valt att använda för analys av den samlade empirin har utvecklats<br />
inom Byggd miljö & Hållbar utveckling, Chalmers Arkitektur (Kain 2003).<br />
Teorierna har prövats i en pilotstudie om avfallshantering i en förort i Göteborg<br />
(Kain och Söderberg 2002) och även i en studie om avloppshantering i Södertälje<br />
(Kain et al. 2005). Teorierna bygger på föreställningen att ”en hållbar stadsutveckling<br />
omfattar fyra olika huvudsakliga men överlappande kunskapsområden om<br />
staden, dess invånare och dess omgivningar” (Kain och Söderberg 2002:5).<br />
15
Change language