ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
Anställd: Jag tror att det fanns en önskan hos bostadsföretaget att minska antalet vakanser
och det var ju en trygg hyresgäst att hyra ut tio, tjugo, trettio lägenheter till den
sociala verksamheten – men jag tror att gör man så biter man sej litegrann i svansen,
man tappar andra hyresgäster istället.
En anställd i ett annat bostadsföretag säger också att det s.k. sociala boendet, som
man som kommunalt bostadsföretag tar ett visst ansvar för, numera är mer spritt i
deras bestånd i hela kommunen och inte längre koncentrerat till just detta bostadsområde.
Intrycket man får i många av de tio projekt som studerats i utvärderingen
är att det sociala livet i bostadsområdet har förändrats mycket till det bättre, men
att det parallellt med ombyggnadsprocessen skedde en förändring också i vilka
som bor i områdena. Många av de boende vittnar om att det har skett en förändring
av vilka som bor där, man tror att bostadsföretaget väljer mer noga nu så att
missbrukare och andra som stör inte så lätt får bostad där och detta bekräftas också
av de anställda – man anser inte att socialt boende ska koncentreras så mycket till
ett område så som det gjorde innan. Dessutom kommer polisen nu när man ringer,
säger en av de boende, det gjorde den inte förr. Att hyran går upp påverkar också,
säger de boende, området är inte längre det billigaste i stan. Ökat socialt liv kan
faktiskt också leda till att människor fl yttar, påpekar några boende, pressen ökar på
dem som inte sköter sig och då väljer vissa att fl ytta till mer anonyma miljöer. Det
är alltså många olika faktorer som samverkar till förändringen.
Frågan är dock hur dessa lokala strategier stämmer överens med mål och strategier
i övrigt i kommunerna. Ökar integrationen totalt sett i kommunen eller fl yttar
man, genom sina handlingar eller icke-handlingar, bara de sociala problemen till
andra bostadsområden? Den frågan har vi svårt att svara på i denna utvärdering, då
vi endast har intervjuat lokala företrädare. Emellertid fi nns det enligt många intervjuade
anställda i bostadsföretag och kommunal förvaltning, som ju trots allt ingår
i kommunala nätverk även på andra nivåer, inget påtagligt som talar för att kommunerna
strävar efter en generell ekonomisk och etnisk boendeintegration i alla bostadsområden
– tvärtom satsar många kommuner främst på ekonomiskt segregerat
boende i exklusiva lägen som exempelvis hamnområden.
De som arbetar på lokal nivå verkar emellertid inte betrakta sina handlingar på
så sätt att de skulle bidra till ekonomisk boendesegregation, snarare anser man att
den överbelastning av fattiga med sociala problem som det egna området utsatts
för – och de konsekvenser som det har fått när det gäller stigmatisering – berättigar
dem till att agera som de gör. Att bortse från den etniska dimensionen kan emellertid
få till konsekvens att de genom sitt agerande bidrar till att fördjupa sambandet
mellan etnisk och ekonomisk boendesegregation.
Det fi nns boende som är så upprörda över hur fördelningsmätning och individuell
debitering av värme och vatten har gått till, att de pratar om att fl ytta från
området. Detta handlar inte bara om att det är storförbrukare som reagerar för att de
får ökade kostnader, den förtroendeklyfta mellan hyresgäst och bostadsföretag som
kommer i ljuset som en följd av våra frågor om fördelningsmätning är nog så viktig
att fokusera på. Vilka människor är det som har ett bristande förtroende för att
bostadsföretaget mäter och debiterar på ett korrekt sätt? Även om intervju-undersökningen
är begränsad, eftersom det bara är ett fåtal boende som intervjuats i varje
153