ladda ner - Apricus

NATURVÅRDSVERKET
Att länka miljöeffekter och sociala effekter
Bilderna visar att andelen utlandsfödda minskar i majoriteten av de berörda bostadsområdena,
samtidigt som andelen utlandsfödda ökar i alla berörda kommuner.
Som framgår av bilderna hänger utvecklingen i viss mån samman med att antalet
invånare förändrats i bostadsområdet, som en följd av att man fyllt tidigare tomma
lägenheter eller rivit hus. Uppgifter angående tomma och rivna lägenheter visar
emellertid att denna förklaring inte utgör hela förändringen. Vad säger då de intervjuade
om invånarnas etniska sammansättning, har de noterat någon förändring?
En anställd i ett bostadsområde uttalade, när vi diskuterade om den märkbara
sociala förändringen beror på att vissa människor inte längre fi nns kvar i området,
att det fi nns en grupp som försvunnit – en invandrargrupp som bestod av yngre
ensamstående afrikanska män som bodde många tillsammans och inte hade särskilt
mycket möbler i lägenheterna. Annars såg han inte att någon särskild grupp
försvunnit. Detta område har enligt statistiken en betydande minskning av andelen
utlandsfödda.
I övrigt är det inte särskilt många som har noterat att det skett en förändring.
I ett område anser visserligen fl era av de intervjuade att invandrarna har minskat
efter projektet, i just det området har andelen emellertid ökat. De fl esta av de anställda
som intervjuas diskuterar inte spontant andelen utlandsfödda, ett par går så
långt att de helst inte vill ta upp frågan om etnicitet eftersom de anser att det bästa
sättet att bidra till etnisk integration är att som bostadsföretag bortse från var människor
kommer från. I en trappuppgång i ett av dessa bostadsområden bor nästan
bara invandrare, det är lite märkligt med tanke på att området annars inte är särskilt
invandrartätt. Några boende som intervjuas tror att det beror på att det är stora lägenheter
där och att invandrarfamiljerna är stora – det bor 27 barn i den uppgången.
Stora lägenheter fi nns det dock på fl er håll i området, säger någon annan, han tror
snarare att det beror på att de lägenheterna inte är så populära. De boendes uttalanden
tyder på att bostadsföretagets passivitet kan bidra till etnisk boendesegregation
snarare än tvärtom.
En f.d. anställd i ett av bostadsföretagen menar att det är minskningen av antalet
tomma lägenheter som har varit avgörande för den sociala förändringen i
området. Som kommunalt bolag har man krav på sig från kommunen att ställa upp
med bostäder när kommunen på kort varsel säger ja till att ta emot en busslast med
fl yktingar. Samma sak gäller egentligen också det sociala boendet med missbrukare
och andra människor med problem, menar den f.d. anställde, även om det inte kommer
lika många människor i ett svep.
Att andelen människor med sociala problem har minskat är något som kommer
igen i alla intervjuer. Både anställda och boende har noterat att det skett en radikal
förändring. Det är inte ovanligt att anställda i bostadsföretagen pekar på att det är
denna sociala förändring som är viktigast, den fysiska upprustningen är bara en
grundläggande hjälp för att genomföra den sociala förändringen.
Vi har ju anfallit området från många olika håll, dels miljöhänseende då, dom här LIPpengarna
och dels byta… vad ska man säga… kundkategorin lite. Förut när det var så
nergånget så fi ck väl ›soss› rätt mycket lägenheter – övergångslägenheter och allting
sådant – men nu… vi har haft en bostadskonsulent som har jobbat rätt så hårt med att
151